Samhällskunskap

(141 program)

Arbetsmarknad och arbetslivBarns rättigheterDemokratiska fri- och rättigheterEkonomiIndivider och gemenskaperLag och rättMänskliga rättigheterPolitik och statskunskap

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRomernas historia 1900-tal

År av förföljelse

Avsnitt 3 av 4

Romer är en av Sveriges nationella minoriteter men så har det inte alltid varit. Sverige har en historia av att ha förtryckt romer. En romsk grupp som utsatts för stark förföljelse är de resande. Resandes barn sattes på barnhem och kvinnor tvångssteriliserades. Resande tvingades även utstå skallmätningar och rasbiologiska undersökningar. Vi möter Kurt Magnusson och Marcela Kovacsova som båda diskriminerats av svenska myndigheter. Kurt tvångsomhändertogs som barn och Marcela har funnits med i ett olagligt register över romska medborgare.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRomernas historia 1900-tal

En skola för alla?

Avsnitt 2 av 4

Under 1900-talet var en kontinuerlig skolgång inget självklart för alla romer i Sverige. Många romer hade ingen rätt att stanna på en plats i mer än några veckor. Därför försummades många romska barns skolgång. Marina Kaj och Mirelle Gyllenbäck återberättar minnen från sin skoltid. Båda upplevde att de mobbades på grund av sitt romska ursprung.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRomernas historia 1900-tal

En bostad åt alla?

Avsnitt 1 av 4

Romer har funnits i Sverige sedan 1500-talet men de har inte alltid haft samma rättigheter som svenska medborgare. Under lång tid fick romer inte tillgång till bostäder. Istället tvingades de att flytta runt, eller bo i tält och husvagnar. Allan Demeter och Maria Dimetri berättar om hur det var att växa upp som rom i Sverige. Allan tillbringade barndomen i ett tältläger och Maria var åtta år innan hon fick tak över huvudet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSamernas tid - sydsamiska

Allianser i Sápmi

Avsnitt 1 av 3

I arkeologiskt material finns spår som antyder nya idéer bland jägarfolken i norra Europa århundradena runt Kristus födelse. Den samiska kulturen med sin karakteristiska ornamentik, kåtans rumsindelning och nya sätt att begrava sina döda uppstår. Samerna blir tack vare sin fångstexpertis viktiga aktörer i vikingatidens handelsnätverk. Samiska pälsverk utgör motorn i den europeiska ekonomin.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSamernas tid - sydsamiska

Gränser genom Sápmi

Avsnitt 2 av 3

Under 1600-talet tränger sig de omkringliggande nationalstaterna in i Sápmi. De ryska, svenska och danska kungahusens territoriella anspråk på samernas land leder till de första gränsdragningarna i Sápmi och till splittring av de samiska folken. Kolonisationen leder till att samerna blir en minoritet på sin egen mark. Den skogssamiska kulturen utplånas nästan under trycket från nybyggarna. Parallellt genomförs en kristningsprocess där kyrkan använder tvång och våld för att kristna samerna.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSamernas tid - sydsamiska

Stölden av Sápmi

Avsnitt 3 av 3

Sápmis 1900-tal är omtumlande. I Sovjetunionen förs en hård assimileringspolitik gentemot östsamerna och Stalins terror skördar många liv. I väst börjar den storskaliga utvinningen av Sápmis naturtillgångar. Skogen, malmen och vattenkraften gör Sverige till en rik nation. Exploatörerna rättfärdigar sina handlingar med hjälp av rasforskningen. Fram till sent på 1900-talet placeras samiska barn på internatskolor där deras samiska identitet och språk utarmas. Samerna mobiliserar sig under de sista årtiondena före millennieskiftet och det leder till att de första sametingen bildas.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMin samiska historia - syntolkat

Att ta tillbaka det som är mitt

Avsnitt 4 av 4

Saras gammelfarmor levde i en tid när många samer drabbades av rasism och fördomar. Hon ville ge sina barn och barnbarn ett bättre liv och valde bort det samiska språket och kulturen. Det enda som fördes vidare var jojken. Sara har bestämt sig för att ta tillbaka sitt samiska arv. Hon går därför på en skola där hon lär sig språk, historia och om samiska traditioner som slöjdande. Det känns viktigt för henne och hon beskriver hur tungt det är att inte ha det samiska språket med sig från start. Agneta är skogssame och berättar om många andra samer som också tappat sitt samiska arv på grund av politiken som bedrivits genom åren.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMin samiska historia - syntolkat

Vi är alla lika

Avsnitt 3 av 4

Ailo är 17 år och stolt över sin samiska identitet. Han åker till festivalen Riddu Riddu i Norge och träffar urfolk från andra delar av världen. Möten där han påminns om likheterna som finns mellan dem, både vad gäller historia, men även kultur, religion och synen på naturen. Många urfolk kämpar för sina rättigheter, och kampen har de gemensamt. Ailo ser positivt på den samiska kampen och tycker att man kommit långt. Jenni är aktivist och konstnär och berättar om naturens roll i samernas kultur. Man tar och man ger, och man tar inte mer än vad man behöver, berättar hon. Kampen för miljön och klimatet är viktig för samer och för andra urfolk.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMin samiska historia - syntolkat

Som en främling i eget land

Avsnitt 2 av 4

Sara-Elvira är 17 år och har alltid känt till sin familjs historia men inte pratat så mycket om den. Hennes förfäder var några av dem som tvingades lämna sitt hem i norra Sapmi och drabbades av tvångsförflyttningar under tidigt 1900-tal. De hamnade till slut i Jokkmokk där nu Sara-Elvira och hennes föräldrar och farföräldrar bor. Sara-Elvira träffar sin farfar som berättar om hur tvångsförflyttningarna påverkar honom än i dag. Trots att även han är född i Jokkmokk känner han sig ibland som en främling där. Lite som att vara en främling i eget land.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMin samiska historia - syntolkat

Vi får aldrig glömma

Avsnitt 1 av 4

Máridjá är 19 år och bor i Stockholm. Hennes samiska identitet har alltid varit självklar, men det finns vissa delar av den samiska historien som hon inte orkat fundera kring tidigare. Det handlar om rasbiologin under det tidiga 1900-talet. Maridja reser till Uppsala och till Rasbiologiska institutets gamla arkiv. Där finns många samer med, både i fotopärmar och i siffertabeller. Ett besök som väcker både sorg och ilska.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMin samiska historia - teckenspråkstolkat

Att ta tillbaka det som är mitt

Avsnitt 4 av 4

Saras gammelfarmor levde i en tid när många samer drabbades av rasism och fördomar. Hon ville ge sina barn och barnbarn ett bättre liv och valde bort det samiska språket och kulturen. Det enda som fördes vidare var jojken. Sara har bestämt sig för att ta tillbaka sitt samiska arv. Hon går därför på en skola där hon lär sig språk, historia och om samiska traditioner som slöjdande. Det känns viktigt för henne och hon beskriver hur tungt det är att inte ha det samiska språket med sig från start. Agneta är skogssame och berättar om många andra samer som också tappat sitt samiska arv på grund av politiken som bedrivits genom åren.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMin samiska historia - teckenspråkstolkat

Vi är alla lika

Avsnitt 3 av 4

Ailo är 17 år och stolt över sin samiska identitet. Han åker till festivalen Riddu Riddu i Norge och träffar urfolk från andra delar av världen. Möten där han påminns om likheterna som finns mellan dem, både vad gäller historia, men även kultur, religion och synen på naturen. Många urfolk kämpar för sina rättigheter, och kampen har de gemensamt. Ailo ser positivt på den samiska kampen och tycker att man kommit långt. Jenni är aktivist och konstnär och berättar om naturens roll i samernas kultur. Man tar och man ger, och man tar inte mer än vad man behöver, berättar hon. Kampen för miljön och klimatet är viktig för samer och för andra urfolk.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta Sveriges demokrati

Välfärden

Avsnitt 3 av 8

Statsvetaren Jenny Madestam reder ut några begrepp som är viktiga för det vi kallar välfärden: omfördelningspolitik, sociala försäkringar och offentlig sektor. Att vi ska ha ett välfärdssystem i Sverige är riksdagspartierna överens om, men vad skiljer dem åt? För att förklara det jämför Noah "vänsterpartiernas" skattepolitik med en ballongfärd och "högerpartiernas" med ett fallskärmshopp. För att Leila ska lära sig mer skickar Noah henne till ett flygfält där hon får testa tandemhopp. Men hon besöker också Östhammars kommun för att se hur budgetarbetet i en kommun går till i praktiken.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta Sveriges demokrati

Parlamentarism

Avsnitt 5 av 8

Vi tittar närmare på hur Sveriges parlamentariska struktur är uppbyggd och hur vägen från förslag till beslut och verkställande ser ut. Noah och Leila beger sig till en rallybana för att förstå samspelet mellan regering och riksdag. Om Sverige är bilen är kartläsaren riksdagen och föraren regeringen. I tvära svängar behöver samspelet fungera bra. Statsvetaren Jenny Madestam reder ut begrepp som minoritetsregering och misstroendevotum. Och fenomenet vågmästarroll förklaras genom en historisk tillbakablick på partiet Ny Demokrati.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta Sveriges demokrati

Beslutsnivåer

Avsnitt 2 av 8

Statsvetaren Jenny Madestam berättar om de fyra olika beslutsnivåerna i svensk politik: riksdagen, landstingen, kommunerna och Europaparlamentet. För att Leila bättre ska förstå hur det är upplagt ordnar Noah så att hon får praoa på ett stort passagerarfartyg; en flytande farkost som kan liknas vid en liten nation med sina egna beslutsnivåer allt från den dagliga driften nere i maskinrummet via sjukvårdsavdelningen i mitten av båten upp till kaptensbryggan där befälhavaren styr hela skutan.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta Sveriges demokrati

Demokrati eller diktatur

Avsnitt 1 av 8

Vilka olika typer av statsskick finns det? Vad är egentligen en statschef? Och vad är det som kännetecknar en demokrati respektive en diktatur? Statsvetaren Jenny Madestam reder ut begreppen och jämför olika länders sätt att strukturera sitt ledarskap. Noah skickar Leila på en träning med Djurgårdens herrlag i fotboll. Hon ska undersöka om det finns några likheter mellan hur Sverige styrs och hur ett fotbollslag styrs. Är laget en diktatur eller demokrati, och är tränaren en kung eller en diktator?

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta Sveriges demokrati

Ideologi

Avsnitt 7 av 8

Begreppet ideologi kan liknas vid en politisk kompass. Vi stiftar bekantskap med några vanliga ideologier som konservatism, liberalism och socialism och reder ut varför man pratar om höger och vänster inom politiken. Begrepp som har sina rötter i den franska revolutionen. Noah skickar Leila till Riksdagshuset där hon träffar de åtta riksdagspartiernas partiledare för att ta reda på var de står ideologiskt idag.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta Sveriges demokrati

Fyraprocentsspärren

Avsnitt 8 av 8

Vilka ska få vara med och bestämma i folkomröstningar och i parlament? Olika länder har olika svar. Statsvetaren Jenny Madestam förklarar hur vi har valt att strukturera demokratin i Sverige. Noah inser att det finns likheter mellan fyraprocentsspärren i ett svenskt riksdagsval och kvalgränsen till ett mästerskap i friidrott. Därför tar han med sig Leila till en idrottshall där de träffar en som är van vid att klara kvalgränser, stavhopparen Angelica Bengtsson. Det blir också en historisk tillbakablick på några partier som kämpat mot fyraprocentsspärren, Piratpartiet och Feministiskt initiativ.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta Sveriges demokrati

Yttrandefrihet

Avsnitt 4 av 8

Vad får man säga i en demokrati och hur kan man göra sin röst hörd? Statsvetaren Jenny Madestam förklarar vad en grundlag är och varför de är så viktiga för vår demokrati. Sverige har fyra grundlagar varav en är yttrandefrihetsgrundlagen. Vad den innebär undersöker Noah och Leila närmare. Leila får i uppdrag att producera en provokativ musikvideo tillsammans med internetprofilen Thomas Sekelius, för att testa gränserna för yttrandefriheten. Och i en historisk tillbakablick träffar vi ikoniska aktivister som Mahatma Gandhi och Martin Luther King.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFatta Sveriges demokrati

Monarki eller republik

Avsnitt 6 av 8

Statsvetaren Jenny Madestam går igenom skillnaden mellan monarki och republik. Vi granskar två av grundlagarna, regeringsformen och successionsordningen, och tittar närmare på hur maktförhållandet mellan kungen och riksdagen har förändrats genom århundradena. Leila träffar historikern Christopher O´Regan för att lära sig mer. De besöker Storkyrkan, där många kungar och drottningar har krönts och Rikssalen i Stockholms slott. Där satt kungen på silvertronen och ledde riksdagens öppnande ända fram till 70-talet då den nya regeringsformen trädde i kraft.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMin samiska historia - teckenspråkstolkat

Som en främling i eget land

Avsnitt 2 av 4

Sara-Elvira är 17 år och har alltid känt till sin familjs historia men inte pratat så mycket om den. Hennes förfäder var några av dem som tvingades lämna sitt hem i norra Sapmi och drabbades av tvångsförflyttningar under tidigt 1900-tal. De hamnade till slut i Jokkmokk där nu Sara-Elvira och hennes föräldrar och farföräldrar bor. Sara-Elvira träffar sin farfar som berättar om hur tvångsförflyttningarna påverkar honom än i dag. Trots att även han är född i Jokkmokk känner han sig ibland som en främling där. Lite som att vara en främling i eget land.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMin samiska historia - teckenspråkstolkat

Vi får aldrig glömma

Avsnitt 1 av 4

Máridjá är 19 år och bor i Stockholm. Hennes samiska identitet har alltid varit självklar, men det finns vissa delar av den samiska historien som hon inte orkat fundera kring tidigare. Det handlar om rasbiologin under det tidiga 1900-talet. Maridja reser till Uppsala och till Rasbiologiska institutets gamla arkiv. Där finns många samer med, både i fotopärmar och i siffertabeller. Ett besök som väcker både sorg och ilska.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaTänk till - Melanin - syntolkat

Är kärleken färgblind?

Avsnitt 6 av 6

Det sägs att kärleken är blind, men stämmer det? Hur mycket påverkar samhället vårt val av partner och vad vi tycker är attraktivt? Vi träffar ett tjejgäng som resonerar kring hur de ser på sitt val av partner, och så hänger vi i en hårsalong och hör hur killarna där funderar kring om kärleken är färgblind eller inte. Fanna Ndow Norrby pratar om exotifiering av svarta. Retorikern och författaren Elaine Eksvärd ger tips till sitt femtonåriga jag.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPK-mannen

Är tjock lika med ful?

Avsnitt 5 av 6

Musse Hasselvall pratar med Cassandra Klatzkow som använder sociala medier till att motverka kroppshat. Något som hon själv lidit av nästan hela sitt liv. Enligt Cassandra är pressen på tjejer att uppfylla utseendenormer fortfarande starkare än den är för killar. Medieforskaren Anja Hirdman ger oss historiken bakom kroppsfixering hos kvinnor och analyserar varför sociala medier är överfyllda av kvinnokroppar.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaTänk till - Melanin - syntolkat

Trygga rum och organisering

Avsnitt 5 av 6

Hur kan man engagera sig för att stå emot orättvisor? Är separatism ok? Juliet Atto var med och grundade Black Coffee HBTQ, en separatistisk grupp för svarta queer-personer. Hon berättar om sitt behov av ett tryggt rum där hon slipper förklara vem hon är och hur hon känner. Killarna från den populära podcasten Menage á Tugg pratar om ordet vithetspriviliegiet. Rapparen Abidaz ger tips till sitt femtonåriga jag.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBella loggar in

Daniel Redgert - mot toppen!

Avsnitt 6 av 8

Bella träffar pr-geniet, poddaren och programledaren Daniel Redgert. Han berättar hur han tog sig från diskplockare till den innersta mediekretsen i Stockholm. Daniel är en driven person som sätter upp tydliga mål och tar sig dit med ett stänk av galenskap. Det har han skrivit om i boken "Vem fan är han?". Bella ger Daniel en utmaning och testar om han har koll på vilka regler som gäller. Dagen avslutas med en takvandring.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPK-mannen

Ibland skrattar jag åt bögskämt

Avsnitt 4 av 6

Musse Hasselvall hälsar på hos sin kompis Apollo för att reda ut en gammal konflikt. Apollo ville börja träna MMA och Musse tyckte att han skulle komma ut som homosexuell på klubben innan han började träna. Apollo tog illa upp och Musse försöker förstå varför. Han åker också till Göteborg och träffar Caroline Eriksson som är funkisaktivist och queer. De pratar heteronorm och hur den även begränsar homosexuella. Anna Adeniji förklarar vad heteronorm är.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaTänk till - Melanin - teckenspråkstolkat

Det är inte ok!

Avsnitt 4 av 6

Varför är det viktigt att läraren säger ifrån när någon blir utsatt för kränkningar? Och hur försvarar man sig bäst när någon säger n-ordet? Rasistiska kränkningar går emot diskrimineringslagen, men det känner inte alla till. Så vad gör man när man på grund av sin hudfärg inte kan känna sig trygg i skolan? Araia Ghirmai Sebhatu, grundare av Black Coffee, om n-ordets historia. Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke ger tips till sitt femtonåriga jag.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaTänk till - Melanin - syntolkat

Det är inte ok!

Avsnitt 4 av 6

Varför är det viktigt att läraren säger ifrån när någon blir utsatt för kränkningar? Och hur försvarar man sig bäst när någon säger n-ordet? Rasistiska kränkningar går emot diskrimineringslagen, men det känner inte alla till. Så vad gör man när man på grund av sin hudfärg inte kan känna sig trygg i skolan? Araia Ghirmai Sebhatu, grundare av Black Coffee, om n-ordets historia. Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke ger tips till sitt femtonåriga jag.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPK-mannen

Hur ser en svensk ut?

Avsnitt 3 av 6

Musse Hasselvall träffar några av sina vänner som upplevt att få sin svenskhet ifrågasatt. Även Musse har påpekat för dem att de inte tillhör svensknormen. Det gjorde Senan, Sascha och Tonton arga. För att gottgöra dem bjuder Musse ut dem på middag. Musse möter också ståuppkomikern Shanthi Rydwall-Menon som berättar hur det var att växa upp på Värmdö i Stockholms skärgård och vara den enda personen som rasifierades. Och författaren Qaisar Mahmood reder ut begreppet svensknorm.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMin samiska historia

Vi får aldrig glömma

Avsnitt 1 av 4

Máridjá är 19 år och bor i Stockholm. Hennes samiska identitet har alltid varit självklar, men det finns vissa delar av den samiska historien som hon inte orkat fundera kring tidigare. Det handlar om rasbiologin under det tidiga 1900-talet. Maridja reser till Uppsala och till Rasbiologiska institutets gamla arkiv. Där finns många samer med, både i fotopärmar och i siffertabeller. Ett besök som väcker både sorg och ilska.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaTänk till - Melanin - teckenspråkstolkat

Ju vitare, desto snyggare?

Avsnitt 3 av 6

Är skönhet kopplat till vithet i modebranschen? Aysha Jones ville se en mer diversifierad modebransch och startade Queen of the Runway med syftet att anlita modeller som oftast inte syns på catwalken. Rogér Dupé är den första svarta modellen för bilmärket Rolls-Royce. Han pratar om sina erfarenheter av modebranschen.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaTänk till - Melanin - syntolkat

Ju vitare, desto snyggare?

Avsnitt 3 av 6

Är skönhet kopplat till vithet i modebranschen? Aysha Jones ville se en mer diversifierad modebransch och startade Queen of the Runway med syftet att anlita modeller som oftast inte syns på catwalken. Rogér Dupé är den första svarta modellen för bilmärket Rolls-Royce. Han pratar om sina erfarenheter av modebranschen.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPK-mannen

Får man säga handikappad?

Avsnitt 2 av 6

Musse Hasselvall ska ta reda på hur personer med normbrytande funktionsvariation blir bemötta i samhället. Han besöker Förbundet unga rörelsehindrade och ordförande Björn Kellerman Häll berättar för Musse vilka ord och begrepp han bör använda och vilka frågor han bör undvika att ställa. Musse möter Samsey Saine för att prata om hans upplevelser av att leva med en funktionsnedsättning. Dessutom förklarar forskaren Christine Bylund vad funktionsnormen är och vad som kan hända om man inte passar in i den.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaTänk till - Melanin - teckenspråkstolkat

Var kommer du ifrån, egentligen?

Avsnitt 2 av 6

Frågan om var man kommer från egentligen känns igen av många. Men hur viktigt är det för ens identitet att vara omgiven av människor som liknar en själv? Och hur kan man hitta sin identitet utan att låta andra bestämma? Vi talar om begreppet afrosvensk och träffar ungdomar som tycker till om svenskhet och självacceptans.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaTänk till - Melanin - syntolkat

Var kommer du ifrån, egentligen?

Avsnitt 2 av 6

Frågan om var man kommer från egentligen känns igen av många. Men hur viktigt är det för ens identitet att vara omgiven av människor som liknar en själv? Och hur kan man hitta sin identitet utan att låta andra bestämma? Vi talar om begreppet afrosvensk och träffar ungdomar som tycker till om svenskhet och självacceptans.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaPK-mannen

Livet som macho

Avsnitt 1 av 6

Musse Hasselvall försöker förklara för sina kompisar på boxningsklubben vad normkritik är och att en mansnorm råder bland dem. Är det till exempel okej att de kallar varandra för kärring eller bög när det går dåligt? För att bättre förstå hur mansnormer kan påverka träffar Musse Anton Hysén som är en av få öppet homosexuella killar i fotbollsvärlden. Han berättar om hur han påverkats av att ständigt få höra bög som skällsord. Men vad är egentligen mans- eller maskulinitetsnormer? Luis Lineo förklarar.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaTänk till - Melanin - teckenspråkstolkat

Vem får synas?

Avsnitt 1 av 6

Vem syns i medierna och på vilket sätt gestaltas olika personer? Vi tittar närmare på stereotypisering i film och tv. Skådespelaren David Nzinga är afrosvensk och tröttnade på att endast erbjudas roller som flykting eller skurk. Han startade sitt eget produktionsbolag och i reportaget är det premiär för kortfilmen "Gola inte". Filmvetaren Baker Karim berättar om svarta personers representation och stereotypisering i film och tv.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaTänk till - Melanin - teckenspråkstolkat

Trygga rum och organisering

Avsnitt 5 av 6

Hur kan man engagera sig för att stå emot orättvisor? Är separatism ok? Juliet Atto var med och grundade Black Coffee HBTQ, en separatistisk grupp för svarta queer-personer. Hon berättar om sitt behov av ett tryggt rum där hon slipper förklara vem hon är och hur hon känner. Killarna från den populära podcasten Menage á Tugg pratar om ordet vithetspriviliegiet. Rapparen Abidaz ger tips till sitt femtonåriga jag.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaTänk till - Melanin - teckenspråkstolkat

Är kärleken färgblind?

Avsnitt 6 av 6

Det sägs att kärleken är blind, men stämmer det? Hur mycket påverkar samhället vårt val av partner och vad vi tycker är attraktivt? Vi träffar ett tjejgäng som resonerar kring hur de ser på sitt val av partner, och så hänger vi i en hårsalong och hör hur killarna där funderar kring om kärleken är färgblind eller inte. Fanna Ndow Norrby pratar om exotifiering av svarta. Retorikern och författaren Elaine Eksvärd ger tips till sitt femtonåriga jag.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaTänk till - Melanin - syntolkat

Vem får synas?

Avsnitt 1 av 6

Vem syns i medierna och på vilket sätt gestaltas olika personer? Vi tittar närmare på stereotypisering i film och tv. Skådespelaren David Nzinga är afrosvensk och tröttnade på att endast erbjudas roller som flykting eller skurk. Han startade sitt eget produktionsbolag och i reportaget är det premiär för kortfilmen "Gola inte". Filmvetaren Baker Karim berättar om svarta personers representation och stereotypisering i film och tv.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBarn till salu

Barnbrudar i Libanon

Avsnitt 4 av 4

I Libanon är barnäktenskap vanliga. Det beror på att många syriska flyktingar kommit dit på grund av kriget. Familjerna har ofta fått lämna allt och därför tvingas de gifta bort flickor i 12-13-årsåldern för att klara sin försörjning. Noor var tvungen att gifta sig med en man som misshandlade henne och utsatte henne för sexuella övergrepp. När hon blev gravid lämnade hon honom. Men skilsmässor är skamfyllda och ovanliga.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBarn till salu

Gränsvakter mot trafficking

Avsnitt 2 av 4

På gränsen mellan Nepal och Indien arbetar Sita som gränsvakt. Hennes uppdrag är att upptäcka och stoppa trafficking av flickor från Nepal till Indien. Det finns över 200 000 nepalesiskor i den indiska sexindustrin. Många är barn, en del är så små som åtta år. De hålls fångna på bordeller och vissa får ta emot 40 män varje dag. Organisationen Sita arbetar för har hem där flickor som räddats kan bo och få utbildning. Många som jobbar för organisationen har själva blivit fritagna från bordeller eller stoppade vid gränsen. Genom sitt arbete vill Sita och de andra förhindra att flickor hamnar i barnsexhandeln.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaOrka plugga

Bildrättigheter

Vems bilder får man egentligen använda och när måste man be om lov? Och vad är en Creative Commons-licens? I den här videon berättar vi hur man kan tänka kring användande av bilder på internet och om upphovsrätt.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBarn till salu

En clown i red light district

Avsnitt 3 av 4

I det farliga red light-distriktet i Mumbai i Indien arbetar Rupesh Tillu för organisationen Clowner utan gränser. Där utsätts enligt statistiken över 200 000 barn för sexhandel, och för dessa barn är det svårt att se en framtid utanför bordellerna. Men Rupesh vill visa dem att det finns en annan värld. Han tar barnen från bordellerna på dagarna och lär dem clownkonster och visar föreställningar. "Vi skapar ett bra minne. Och minnet ger hopp. När du har hopp kan du drömma. Och kan du drömma kan du göra en förändring i ditt liv", säger Rupesh Tillu.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBarn som sexuell handelsvara

Barn som sexuell handelsvara

Barnsexhandel sker över hela världen och är ett växande problem. Den här dokumentären tar upp drabbade barns egna berättelser från olika delar av världen. Det är en av fattigdomens yttersta konsekvenser där de mänskliga rättigheterna kränks och barns och ungas rätt i enlighet med barnkonventionen inte följs. Serien visar också hur hjälporganisationer arbetar för att hjälpa barn som utsatts för sexhandel. Serien kan användas i både samhällskunskap och geografi.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaBarn till salu

Bacha bazi i Afghanistan

Avsnitt 1 av 4

I exempelvis Afghanistan och Pakistan finns ett fenomen som kallas bacha bazi - lek med pojkar. Unga, fattiga pojkar kidnappas eller säljs av sina föräldrar. De kläs i kvinnokläder och tvingas dansa på fester. Efter festerna händer det att äldre män bjuder på pojkarna. Pojken eller pojkarna måste följa med den högstbjudande hem. Ofta blir de utsatta för våldtäkt. Mujtaba Attai är ordförande för Sveriges ensamkommandes förbund och vet vad det innebär att vara fattig och utsatt i Afghanistan. Han försöker få dem som drabbats av bacha bazi att prata om det för att få hjälp. Men det är svårt eftersom det är så skamfyllt.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn del av mig - Antonia

En del av mig - Antonia

"Jag kände mig väldigt liten, som en förlorare". Antonia berättar om hur det var att växa upp som gravt hörselskadad i en familj som inte behärskade teckenspråk. Men också om sitt växande självförtroende och kampen för att förverkliga en dröm.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn del av mig

Hopp

Avsnitt 5 av 5

Antonia vill bli tv-producent, men hennes låga självkänsla hindrar henne. Hon träffar en psykolog. Baura kämpar mot arbetsgivarnas fördomar och jobbar hårt för att visa att hon kan. Nu har hon två jobb. Efter en tids sjukskrivning får Johanna äntligen komma tillbaka till sitt jobb. Det är viktigt för Robin att vara med i den döva världen, han är ordförande i Sveriges dövas bridgeförbund.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaEn del av mig

Stress

Avsnitt 4 av 5

Baura har nyss flyttat hemifrån. Hon bor nu i Stockholm och jobbar som servitris. Hon får ibland en känsla av att hennes liv hade varit lättare om hon hörde bra. Ibland känner hon sig lite klumpig och trög, och tror att folk uppfattar henne som lite dum istället för att hon inte hör. Du får också följa med Antonia som drömmer om att bli tv-producent och har blivit kallad till intervju på Stockholms dramatiska högskola. Melihat är i Turkiet för att spela EM i basket för döva tillsammans med Sveriges landslag. Hon är nervös, glad och förväntansfull. I andra sammanhang har hon alltid känt sig lite blyg och tillbakadragen på grund av sin hörselnedsättning och språkförbistringar.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Beskrivning
Fråga oss