Historia

(87 program)

FilmhistoriaEfter ca 1900HistorieanvändningNya tiden - europa och världenNya tiden - sverige och nordenMusikhistoriaTeknikhistoria

Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFolkmordet i Rwanda - syntolkat

Hur kunde det ske?

Avsnitt 1 av 2

Vad var det som ledde till allt detta dödande? Och vad skiljer ett folkmord från ett inbördeskrig? Vi får veta mer om orsakerna till folkmordet och om de bakomliggande mekanismerna. Vi ser hur man kan bygga upp hat mellan människor och vilken roll propagandan spelar. Dessutom får vi kunskaper om vad som kan hända i ett land när befolkningen delas upp och ställs mot varandra. Avsnittet innehåller bilder och scener som kan upplevas som skrämmande

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFolkmordet i Rwanda - syntolkat

Fred och försoning

Avsnitt 2 av 2

Hur läker man ett helt land, hur förlåter man utan att glömma? Och hur är det att vara en del av den nya generationen som växer upp i skuggan av ett folkmord, där man antingen är barn till mördare eller offer? Svaren får vi av dem som upplevt folkmordet, de som fötts efter folkmordet och de svenskar som varit en del av arbetet med att få landet att läka. Avsnittet innehåller bilder och scener som kan upplevas som skrämmande.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaFejk

Merle Oberon - Hollywoodfasaden som rämnade

Avsnitt 8 av 8

Om man var Hollywoodstjärna på 1930- och 1940-talet var det av stor betydelse vilken bakgrund man hade. Merle Oberon var en mytomspunnen kvinnlig skådespelare som sades komma från Tasmanien. Men vilken bakgrund hade Merle Oberons egentligen och vad spelade det för roll var hon kom ifrån? Hör Anna Charlotta Gunnarson och David Silva nysta i historien om Indiens Greta Garbo, som dolde sin härkomst livet igenom.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaFejk

Askungen - klacken som bytte kön, del 2

Avsnitt 7 av 8

Anna Charlotta Gunnarson och David Silva fortsätter att berätta om Askungen. En gång i tiden gjorde klacken skillnad på folk och folk och under historiens gång har den gått från att vara en statussymbol till att ses som något löjeväckande. I alla fall på män. Vi får också veta vilken position klacken haft i yrkeslivet och inom musiken. Kan klacken påverka jämställdheten i en symfoniorkester och har den kanske större inflytande över normer och beslut än vi kan ana?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaFejk

Askungen - klacken som bytte kön, del 1

Avsnitt 6 av 8

När Anna Charlotta Gunnarson och David Silva tittar närmare på pumps, stilettklackar och boots så hittar de en historia som breddar vår syn på klacken. Här kan vi följa hur den pendlat mellan manligt och kvinnligt, precis som sagofiguren Askungen. I många berättelser bär hon en sko och får sin prins. I andra sagor är ungen vid askan inte alls en flicka med en klack av glas, utan en pojke.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaFejk

Rosa Parks - den organiserade spontanprotesten, del 2

Avsnitt 5 av 8

Anna Charlotta Gunnarson och David Silva fortsätter att granska bussbojkotten som drogs igång av Rosa Parks. Hur skildrades den i tidningarna och hur har skolan genom tiderna lyft fram henne? Det fanns föregångare till Rosa Parks, bland andra 15-åriga Claudette Colvin som protesterade 8 månader tidigare. Varför blev inte hennes protest lika uppmärksammad, trots att det var den som ledde till en lagändring? Fejk har intervjuat den snart 80-åriga Claudette Colvin.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaFejk

Rosa Parks - den organiserade spontanprotesten, del 1

Avsnitt 4 av 8

Vem var Rosa Parks? En kväll 1955 i Montgomery i USA vägrade hon lämna plats på bussen för en annan passagerare. Det var en protest mot raslagarna i den amerikanska södern. Än en gång vrider och vänder Anna Charlotta Gunnarson och David Silva på fakta, bilder och berättelser för att komma närmare historiens kärna.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFolkmordet i Rwanda - teckenspråkstolkat

Fred och försoning

Avsnitt 2 av 2

Hur läker man ett helt land, hur förlåter man utan att glömma? Och hur är det att vara en del av den nya generationen som växer upp i skuggan av ett folkmord, där man antingen är barn till mördare eller offer? Svaren får vi av dem som upplevt folkmordet, de som fötts efter folkmordet och de svenskar som varit en del av arbetet med att få landet att läka. Avsnittet innehåller bilder och scener som kan upplevas som skrämmande. För ökad fördjupning finns en programserie med 10 personliga berättelser: Folkmordet i Rwanda - vittnesmål.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFolkmordet i Rwanda - teckenspråkstolkat

Hur kunde det ske?

Avsnitt 1 av 2

Vad var det som ledde till allt detta dödande? Och vad skiljer ett folkmord från ett inbördeskrig? Vi får veta mer om orsakerna till folkmordet och om de bakomliggande mekanismerna. Vi ser hur man kan bygga upp hat mellan människor och vilken roll propagandan spelar. Dessutom får vi kunskaper om vad som kan hända i ett land när befolkningen delas upp och ställs mot varandra. Avsnittet innehåller bilder och scener som kan upplevas som skrämmande. För ökad fördjupning finns en programserie med 10 personliga berättelser: Folkmordet i Rwanda - vittnesmål.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHvarför skola kvinnorna vänta? - teckenspråkstolkat

Hvarför skola kvinnorna vänta? - teckenspråkstolkat

Sverige fick som sista land i Norden kvinnlig rösträtt i maj 1919 och två år senare valdes fem kvinnor för första gången in i Sveriges riksdag. En av kvinnorna, Nelly Thüring, uppmuntrade kvinnor att våga ta plats och att göra sin röst hörd. Genom den största mobiliseringen av kvinnor som vårt land har skådat lyckades även LKPR, Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt, samla hundratusentals namnunderskrifter för ett gemensamt krav: Rösträtt för kvinnor!

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaFejk

Eldorado - jakten på guldet, del 2

Avsnitt 3 av 8

Förhoppningen om att hitta den mytiska guldstaden Eldorado lever kvar hos generation efter generation. Anna Charlotta Gunnarson och David Silva går igenom vad populärkulturens bild av Sydamerika har betytt för den romantiserade idé vi har av den så kallade erövringen. Slutligen får sig Anna Charlotta och David en rejäl tankeställare när de hör om aktuell forskning. Vad är det för riken man i modern tid tror sig ha hittat under regnskogen?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaFejk

Eldorado - jakten på guldet, del 1

Avsnitt 2 av 8

Hur uppstod drömmen om guldriket Eldorado och har vi någonsin slutat tro på den? Anna Charlotta Gunnarson och David Silva tar en titt på hur de europeiska conquistadorerna under 1500-talet gav sig ut på jakt efter det mytomspunna guldet i Sydamerikas djungler. Men det blev ett äventyr som förvandlades till en erövring med dödliga konsekvenser, där befolkningen förslavades och avrättades på de mest brutala sätt.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaFejk

Vasaloppet - en fejkfärd genom tiderna

Avsnitt 1 av 8

Det är snö, hjältar, blåbärssoppa och en och annan lösmustasch. Men också lager av mytbildning i den traditionsrika tävling som byggt bilden av Gustav Eriksson Vasa - Vasaloppet. Anna Charlotta Gunnarson och David Silva försöker ta reda på vad som är sant och vad som är myt. Och varför fick inte kvinnor delta i tävlingen under 60 år?

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHvarför skola kvinnorna vänta?

Hvarför skola kvinnorna vänta?

Sverige fick som sista land i Norden kvinnlig rösträtt i maj 1919 och två år senare valdes fem kvinnor för första gången in i Sveriges riksdag. En av kvinnorna, Nelly Thüring, uppmuntrade kvinnor att våga ta plats och att göra sin röst hörd. Genom den största mobiliseringen av kvinnor som vårt land har skådat lyckades även LKPR, Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt, samla hundratusentals namnunderskrifter för ett gemensamt krav: Rösträtt för kvinnor!

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHvarför skola kvinnorna vänta? - syntolkat

Hvarför skola kvinnorna vänta? - syntolkat

Sverige fick som sista land i Norden kvinnlig rösträtt i maj 1919 och två år senare valdes fem kvinnor för första gången in i Sveriges riksdag. En av kvinnorna, Nelly Thüring, uppmuntrade kvinnor att våga ta plats och att göra sin röst hörd. Genom den största mobiliseringen av kvinnor som vårt land har skådat lyckades även LKPR, Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt, samla hundratusentals namnunderskrifter för ett gemensamt krav: Rösträtt för kvinnor!

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFolkmordet i Rwanda

Fred och försoning

Avsnitt 2 av 2

Hur läker man ett helt land, hur förlåter man utan att glömma? Och hur är det att vara en del av den nya generationen som växer upp i skuggan av ett folkmord, där man antingen är barn till mördare eller offer? Svaren får vi av dem som upplevt folkmordet, de som fötts efter folkmordet och de svenskar som varit en del av arbetet med att få landet att läka. Avsnittet innehåller bilder och scener som kan upplevas som skrämmande. För ökad fördjupning finns en programserie med 10 personliga berättelser: Folkmordet i Rwanda - vittnesmål.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaFolkmordet i Rwanda

Hur kunde det ske?

Avsnitt 1 av 2

Vad var det som ledde till allt detta dödande? Och vad skiljer ett folkmord från ett inbördeskrig? Vi får veta mer om orsakerna till folkmordet och om de bakomliggande mekanismerna. Vi ser hur man kan bygga upp hat mellan människor och vilken roll propagandan spelar. Dessutom får vi kunskaper om vad som kan hända i ett land när befolkningen delas upp och ställs mot varandra. Avsnittet innehåller bilder och scener som kan upplevas som skrämmande. För ökad fördjupning finns en programserie med 10 personliga berättelser: Folkmordet i Rwanda - vittnesmål.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaFejkskolan

Den döda pojken - om personer som propaganda

Avsnitt 2

En av Sovjetunionens stora nationalhjältar var pojken Pavel Morozov. Enligt diktatorn Stalins propaganda var han pionjären som var kommunismen så trogen att han angav sin egen far. Enligt 1930-talets storytelling mördades han sedan av sin familj. Pavel blev en martyr, en ikon och en förebild. Men hur väl stämmer denna myt? Programledaren Anna Charlotta Gunnarson och sidekicken David Silva går till de historiska källorna, och ser hur vårt eget historiebruk har påverkat vår uppfattning. Hur mycket styr ordval och idealisering? Hur påverkas detta av censur? De drar också trådar i konst och film, från 30-talet och hela vägen in i till exempel vår tids streaming-serie Homeland.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaFejkskolan

Drakdamen och munkarna - protester och fördomar

Avsnitt 5

Stereotyper och fördomar står i centrum när Fejkskolan tittar närmare på bilden av Asien i västvärlden. 1963 tände den buddistiska munken Thich Quang Duc eld på sig själv. Protesten mot regimen i Sydvietnam väckte omvärldens fasa. Men i Saigon var reaktionen iskall. Madame Nhu, landets första dam, kallade aktionen för "grillfest". Men medan uttalandet väckte avsky fascinerades västvärlden av henne och hennes vackra klänningar och moderiktiga frisyrer. Programledaren Anna Charlotta Gunnarson och sidekicken David Silva utgår från fotot på omslaget till Rage Against The Machines album från 1992. Varför gav amerikanerna henne namnet "The Dragon Lady"? Var det en asiatisk nidbild? Hur ska vi förhålla oss till en diktatur? Till en frihetskamp?

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaFejkskolan

När Jagger mötte Riefenstahl - image med hjälp av stjärnor

Avsnitt 4

1974 träffades Rolling Stones-stjärnan Mick Jagger och Leni Riefenstahl, Hitlers favoritfilmare. Vad drev honom? Varför ville superkändisarnas superkändis så gärna posera med nazisternas egen historieberättare på ett fotografi 1974? Kan kvinnan bakom "Viljans triumf" bli förlåten, till exempel i feminismens tecken? Fejkskolan tittar närmare på historiebruk, på hur man kan gå till förstahandskällor och historiska källor. Vad är image och propaganda? Hur påverkas konstnärer, politiker och andra makthavare? Programledaren Anna Charlotta Gunnarson och sidekicken David Silva tittar på hur kända människor skildras.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaFejkskolan

Kommersiella och kontroversiella ikoner - storytelling och mytbildning

Avsnitt 3

Historiskt har Argentina två superkändisar, som många av oss känner som legendariska förnamn. Evita Perón och Che Guevara. Den förra som stilsäker kvinnoförebild och glamorös musikalgestalt. Och den andra som supersnygg, revolutionär hjälte och frihetskämpe. Ändå kan Che likaväl beskrivas som mördare. Som fängelsedirektör i Kuba hade han smeknamnet "Slaktaren från La Cabaña". Och Evita var första dam i en långt ifrån demokratisk idealstat där hon kämpade emot en fri press, inte för. Programledaren Anna Charlotta Gunnarson och sidekicken David Silva tittar närmare på storytelling och medialisering. Hur har denna idealisering gått till? Hur har propagandan lyckats lyfta fram dessa idealbilder? Både Evita och Che två syns ju i dag på allt från t-shirts och kalsonger till askkoppar och cykelhjälmar. Och fungerar denna typ av mediestrategier i vår egen tid, i vårt eget samhälle?

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Prylar i Sverige Marinmuseum

Guidad tur på Marinmuseum - somaliska

Gymnasieeleverna Barwaqo Dheman och Nasim Hamid visar Marinmuseum i Karlskrona. De berättar om dramatiska händelser och visar upp historiska föremål. Det handlar om allt från Karlskronas grundande till u-båten Neptun. Inspelat den 21-23 november 2016. Arrangör: Riksutställningar och Marinmuseum, Karlskrona.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Prylar i Sverige Marinmuseum

Guidad tur på Marinmuseum - arabiska

Gymnasieeleverna Amjad Al-Hussein och Yara Waked visar Marinmuseum i Karlskrona. De berättar om dramatiska händelser och visar upp historiska föremål. Det handlar om allt från Karlskronas grundande till u-båten Neptun. Inspelat den 21-23 november 2016. Arrangör: Riksutställningar och Marinmuseum, Karlskrona.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - En överlevande berättar

UR Samtiden - En överlevande berättar

Franciska Levy berättar om sina upplevelser under andra världskriget och om hur hennes familj tvångsförflyttades till Auschwitz. Föräldrarna mördades men hon och systern lyckades överleva och förflyttades till ett arbetsläger. Efter krigsslutet kom Franciska till Sverige och skapade sig ett nytt liv. Inspelat den 22 mars 2017 i Häggviksskolan i Sollentuna. Arrangör: Häggviksskolan och Sollentuna musikklasser.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Förintelsen är en del av mitt arv

UR Samtiden - Förintelsen är en del av mitt arv

Rikard Gottlieb berättar om sin uppväxt och hur han har präglats av att båda föräldrarna var överlevande från Förintelsen. En sak som ständigt var närvarande var tystnaden om vad de hade upplevt under kriget. Inspelat den 22 mars 2017 i Häggviksskolan i Sollentuna. Arrangör: Häggviksskolan och Sollentuna musikklasser.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Min farmor överlevde Förintelsen

UR Samtiden - Min farmor överlevde Förintelsen

Gabriel Rosenbergs farmor, Agneta, överlevde Förintelsen. När Gabriel var barn berättade farmor vad hon hade upplevt, och hon ville att Gabriel skulle föra hennes berättelse vidare. Här går Gabriel Rosenberg kort igenom första världskriget, Versaillesfreden och Hitlers maktövertagande som leder till andra världskriget. Han berättar om farmoderns tid i koncentrationsläger, familjemedlemmar som avrättas och slutligen freden och Agnetas resa till Sverige och livet som följde. Inspelat på Nalen, Stockholm, den 9 februari 2016. Arrangör: Zikaron.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Prylar i Sverige Marinmuseum

Guidad tur på Marinmuseum - dari

Gymnasieeleverna Ali Reza och Fatima Arian visar Marinmuseum i Karlskrona. De berättar om dramatiska händelser och visar upp historiska föremål. Det handlar om allt från Karlskronas grundande till u-båten Neptun. Inspelat den 21-23 november 2016. Arrangör: Riksutställningar och Marinmuseum, Karlskrona.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Prylar i Sverige Marinmuseum

Guidad tur på Marinmuseum - teckenspråkstolkat

Gymnasieelever visar Marinmuseum i Karlskrona. De berättar om dramatiska händelser och visar upp historiska föremål. Det handlar om allt från Karlskronas grundande till u-båten Neptun. Medverkande: Joakim Hagelin Adeby. Inspelat den 21-23 november 2016. Arrangör: Riksutställningar och Marinmuseum, Karlskrona.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Prylar i Sverige Marinmuseum

Guidad tur på Marinmuseum

Gymnasieeleverna Ahmad Jamali och Yara Waked visar Marinmuseum i Karlskrona. De berättar om dramatiska händelser och visar upp historiska föremål. Det handlar om allt från Karlskronas grundande till u-båten Neptun. Inspelat den 21-23 november 2016. Arrangör: Riksutställningar och Marinmuseum, Karlskrona.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDetaljerna - nutidspolitik

Gudrun Schyman bränner 100 000 kronor

Avsnitt 8 av 8

En morgon under Almedalsveckan 2010 luktar det bränt från hamnplan i Visby. Det är Gudrun Schyman som lägger hundralappar i den lilla klotgrillen hon har fått eld i. Hon vill visa på löneskillnaden mellan män och kvinnor. Hur långt kan man gå som politiker? Och blev det en lyckad kampanj?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDetaljerna - nutidspolitik

Verklighetens folk

Avsnitt 7 av 8

Under Almedalsveckan 2009 håller Göran Hägglund ett 40 minuter långt sommartal om Kristdemokraternas politiska vision. Men det som fastnar hos många, och som senare kommer att skapa debatt, är den uppdelning Göran Hägglund gör mellan etablissemanget och det han kallar för "verklighetens folk". Ett populistiskt uttalande menar kritikerna. Men hur tänkte Kristdemokraterna? Och fick det den effekt de hade önskat?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDetaljerna - nutidspolitik

Håll truten Carl Bildt

Avsnitt 6 av 8

Per Gahrton ber Carl Bildt att hålla truten i en direktsänd paneldebatt i Nyhetsmagasinet Studio Ett 1994, dagen efter att Sverige röstat ja till ett medlemskap i EU. Per, som står på nej-sidan hävdar att ja-sidan drivit en oschysst kampanj. Men vad var det egentligen som hände? Hur kunde debatten bli så het? Och vad tänker Per Gahrton idag, 24 år senare?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDetaljerna - nutidspolitik

Öppna era hjärtan

Avsnitt 5 av 8

När dåvarande statsminister Fredrik Reinfeldt höll sitt tal inför valet 2014, vädjade han till svenska folket att öppna sina hjärtan inför den kommande flyktingvågen. Varför formulerade han sig som han gjorde, och vilken betydelse fick talet egentligen för svensk politik?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaFejk

Drakdamen och munkarna

Avsnitt 5 av 8

Vi tar avstamp i det världsberömda fotot av den buddhistiske munken Thich Quang Duc, som 1963 tände eld på sig själv i Saigon. Omvärlden reagerade med bestörtning men regimen i Sydvietnam var iskall. Landets första dam, Madame Nhu, kallade självmordet för en "grillfest". Hon styrde storpolitiken, men fick i väst minst lika mycket uppmärksamhet för sina vackra klänningar och frisyrer. Varför fick hon smeknamnet "Dragon Lady"? Bottnar det i en asiatisk nidbild? Anna Charlotta Gunnarson försöker ta sig bortom de förrädiskt enkla svaren och David Silva hjälper till att hålla kursen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDetaljerna - nutidspolitik

Fredrick Federley gråter i talarstolen

Avsnitt 4 av 8

När en av landets största motståndare till FRA-lagen, centerpartisten Fredrick Federley, håller sitt anförande inför omröstningen av FRA-lagen brister det. Efter veckor av debatt och påtryckningar från alla håll väljer han till slut ändå att rösta ja för den nya signalspaningslagen. Hur tänkte han där och då, och varför gick han emot sin övertygelse?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaFejk

När Jagger träffade Riefenstahl

Avsnitt 4 av 8

På ett foto från 1974 ses Rolling Stones-profilen Mick Jagger posera med en äldre dam. Vid närmare granskning visar det sig att det är Leni Riefenstahl, Hitlers favoritregissör. Hur har kvinnan bakom nazisternas propagandafilm Viljans triumf hamnat i en trädgård med Mick Jagger? Varför verkar så många inom kultursfären ha glömt eller förlåtit hennes samröre med nazisterna? Och hur förhöll hon sig själv till sitt förflutna? Vi får följa varje steg i Anna Charlotta Gunnarsons och David Silvas undersökning.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDetaljerna - nutidspolitik

Göran Persson dansar med kossan Doris

Avsnitt 3 av 8

En dag i september 2001 tackar dåvarande statsminister Göran Persson ja till att bli intervjuad av kossan Doris i barnprogrammet Abrakadabra. Under inslaget dansar Göran Persson i tio sekunder med Doris, vilket skapar många reaktioner. Vad låg bakom beslutet att tacka ja, och hur långt kan - och ska man gå - för att nå ut till folket med sin politik?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaFejk

Kommersiella och kontroversiella ikoner

Avsnitt 3 av 8

Evita Peróns och Che Guevaras popularitet verkar inte avta med åren. De två argentinska politikernas legendariska ansikten har prytt frimärken, underkläder, t-shirtar, tändare och cykelhjälmar. Men vad vet vi egentligen om människorna bakom det kommersiella krimskramset? Varför köper vi lika lätt myten om en idealiserad person som vi köper en kalsong med personens bild? Anna Charlotta Gunnarson och den intet ont anande sidekicken David Silva grunnar på detta och lyssnarna får hänga med.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDetaljerna - nutidspolitik

Du är inte min talman

Avsnitt 2 av 8

"Du är inte min talman", säger Rossana Dinamarca till Björn Söder när hon står uppe i talarstolen den 15 december 2014. Varför bröt den erfarna politikern mot en av riksdagens mest grundläggande regler? Och hur ser talmannen Björn Söder på agerandet?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaFejk

Den döda pojken

Avsnitt 2 av 8

Om nationalhjälten Pavel Morozov, som i 30-talets Sovjet var så trogen kommunismen att han angav sin egen far. Släkten mördade honom, men hans martyrskap har hyllats i Sovjet. Men hur pass hjältemodig var han egentligen? Varför finns det så många varianter av berättelsen? Och varför ser fotografiet av honom inte alls ut som bilderna i på frimärkena? Anna Charlotta grunnar på hur unga människors öde kidnappas i propagandans tjänst och David Silva kastas in i dagens ämne och hjälper till att gräva djupare i historien.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaDetaljerna - nutidspolitik

Bengt Westerberg lämnar TV-studion

Avsnitt 1 av 8

Stor förvirring utbryter då Bengt Westerberg reser sig ur soffan och lämnar SVT:s direktsändning under valnatten 1991. Vad var det som egentligen hände? Och hur ser han tillbaka på det idag 27 år senare?

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaGrym kemi

Krig

Avsnitt 3 av 7

Vad finns det för kemi i krig? Programledaren Brita Zackari och kemiprofessor Ulf Ellervik reser till Flandern och besöker gamla skyttegravar från första världskriget. Första världskriget kallades också kemisternas krig, bland annat på grund av senapsgasen som först inte märktes men gav otäcka sår på huden. Vi får också höra om juden Fritz Habers Nobelprisbelönade upptäckt som gav upphov till konstgödsel. Upptäckten räddade miljoner människor ifrån svält men den var även grund för gasen som dödade väldigt många människor, däribland Habers släktingar, i koncentrationslägren under andra världskriget.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaForskare för framtiden

Framtiden i en backspegel

Avsnitt 13 av 15

Hur kommer det sig att Sverige gick från att vara ett fattigt land till att bli ett av världens rikaste? Som ekonomhistoriker är Kerstin Enflo övertygad om att vår historia är nyckeln till att forma vår framtid. Hon går tillbaka till 1500-talets Sverige för att förstå vilka beslut som togs och vilka konsekvenser de haft på samhället långt senare. Att förstå de mekanismer som får regioner att växa och utvecklas är viktigt för att kunna ta rätt beslut om framtiden.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaScientists for the future

The future in retrospect

Avsnitt 13 av 15

Hur kommer det sig att Sverige gick från att vara ett fattigt land till ett av världens rikaste? Som ekonomhistoriker är Kerstin Enflo övertygad om att vår historia är nyckeln till att forma vår framtid. Hon går tillbaka till 1500-talets Sverige för att förstå vilka beslut som togs och vilka konsekvenser de haft på samhället långt senare. Att förstå de mekanismer som får regioner att växa och utvecklas är viktigt för att kunna ta rätt beslut om framtiden.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNationen

Kvinnorna före dig

Avsnitt 6 av 8

Varför står det så lite skrivet om kvinnor i historieböckerna? När man läser svenska historiebeskrivningar kan man få intryck av att kvinnor inte gjort så mycket. Men kvinnor har varit aktiva i samhällsutvecklingen och jobbat med samma saker som män. Här får vi höra om kvinnor som reste runstenar på vikingatiden, arbetade på 1500-talet och influerade akademin under 1800-talet. Journalisten Lina Thomsgård diskuterar strategier och metoder för att synliggöra kvinnor som hamnat i skymundan.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRamp om historia

Kriminell kärlek

Hur var det att vara homosexuell i mitten av 1900-talet?

Produktionsår:
2005
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRamp om historia

Nazismen i Sverige under andra världskriget

Under andra världskriget var nationalsocialismen i Sverige utbredd och accepterad.

Produktionsår:
2005
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNationen

Nationalstaten

Avsnitt 5 av 8

Varifrån kommer föreställningarna om Sverige och vad som är svenskt? Hur har dessa föreställningar påverkat historien? Skådespelaren och komikern Mustafa Al-Mashhadani träffar Marie Johansson Bergman som berättar om hur hon som barn sattes i fosterhem istället för att få tas om hand av sina släktingar på grund av att de var resande. 88-årige Vello Noodapera berättar om hur han som barn under andra världskriget flydde med båt från Estland och skapade sig ett liv i Sverige. Professorerna Paulina de los Reyes och Sverker Sörlin diskuterar ideologiska och politiska motiv bakom idén om nationalstaten Sverige.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNationen

Rätten att leva som andra

Avsnitt 4 av 8

I Sverige har inställningen till personer med normbrytande funktionsvariationer varierat genom historien. Under 1900-talet rubricerades de som "sinnesslöa", omyndighetsförklarades och institutionaliserades. Journalisten Catrine Lundell berättar om hur "sinnesslöa" under 1940-talet utsattes för medicinska experiment. Under 1960-talet var författaren Vilhelm Ekensteen med och startade rörelsen Anti-handikapp. Ekensteen beskriver anti-handikapprörelsen och hur den lade grunden till lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS, som trädde i kraft år 1994.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Gymnasieskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNationen

Den undangömda transhistorien

Avsnitt 3 av 8

I Sverige har ansökningar om könskorrigering ökat under de senaste åren. Ibland pratas det om könskorrigering som att det vore något nytt för vår tid men människor som brutit mot föreställningar om kön har alltid funnits. Skådespelaren och journalisten Aleksa Lundberg reser till Gotland för att träffa Andreas Bruces släktingar. Andreas Bruce levde under 1800-talet som en man men var född i en flickas kropp. I Stockholm leder Nadja Karlsson en transvandring och berättar om transpersoner från förr.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Folkhögskola / Studieförbund
Gymnasieskola
Beskrivning