Samhällskunskap > Individer och gemenskaper

Nationella minoriteter

(193 program)
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSamisk historia med Ailo

Samisk historia med Ailo

Ailo är 17 år, född i Norge och uppvuxen i Sverige. Själv beskriver sig Ailo som en same i Sápmi. Den samiska identiteten har alltid funnits där för honom, liksom språket och traditionerna. Ailo är programledaren och han inramar berättelser om hur historien har lämnat spår i andra unga samers liv: Sara-Elvira och hennes familj har blivit påverkad av tvångsförflyttningar. För renskötaren Helena pågår kolonisationen fortfarande och hon blir påmind om det i sin vardag. Lars Levi gick på nomadskolan som barn och detta har präglat hans liv.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaAndrea hälsar på

Hos Brita

Avsnitt 2 av 5

Möte med trettonåriga Brita i den härjedalska vildmarken. Brita och hennes familj är samer och hon ska för första gången alldeles själv få märka familjens renar.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaAndrea hälsar på

Hos Marcus

Avsnitt 3 av 5

Andrea Hökerberg möter tioårige Marcus när han firar sabbat. Det är något som han har längtar efter hela veckan. Marcus och hans familj är judar och när Andrea hälsar på är förberedelserna inför högtiden i full gång.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaKatjas sverigefinska historia

Katjas sverigefinska historia

Sverige har fem nationella minoriteter. Sverigefinnarna är en av dem. Deras finsktalande förfäder kom till Sverige i olika omgångar. Skogsfinnarna kom redan på 1500- och 1600-talen för att bruka jorden. Andra kom som krigsbarn under andra världskriget och många arbetskraftsinvandrade runt mitten av 1900-talet. Katja är sverigefinne. Det innebär att hon är en del av två kulturer och två språk. I programmet tar Katja reda på mer om sin historia och vilka sverigefinnarna är.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaNathans judiska historia

Nathans judiska historia

Judarna kom i olika omgångar och från olika platser till Sverige. De allra första kom redan på 1500-talet, många på 1700-talet, en del kom i samband med förintelsen under andra världskriget och polska judar kom på 1960-talet i samband med judeförföljelserna i Polen. Femtonåriga Nathan gräver i sin familjs judiska historia. Han träffar sin farmor och reser tillsammans med sin mamma Eva till hennes morfar som överlevde förintelsen.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaJohannes tornedalska historia

Johannes tornedalska historia

Sverige har fem nationella minoriteter. Tornedalingar är en av dessa. 1809 förlorade Sverige Finland till ryssarna. Gränsen drogs mitt i Tornedalen. På båda sidor om gränsen talades finska och på svenska sidan blev tornedalingarna en minoritetsbefolkning. Johannes har rötter i Tornedalen i norra Sverige. I grävandet i sin egen släkts historia får han även ta del av den tornedalska historien. Om språkets betydelse för människan och hur man påverkas om språk och arv tas ifrån en.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaHärifrån till hållbarheten

Rättvisa

Avsnitt 8 av 10

För att ett samhälle ska vara hållbart måste det också vara rättvist. Men vilket land kan säga sig var det? Timimie Märak är samisk aktivist och kritisk till gruvdriften på samisk renbetesmark. Hon beskriver motsättningar mellan vinstintresse och jobbmöjligheter, och samernas rättigheter och traditioner. En konflikt som går igen på många andra platser på jorden.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaAndrea hälsar på

Hos Nadja

Avsnitt 1 av 5

Möte med tolvåriga Nadja som laddar för att uppträda på en stor dansföreställning i Stockholm. Nadja och hennes familj är romer och alla i familjen dansar.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRomernas nittonhundratal

Romernas nittonhundratal

Dolly Andersen och Dusan Marinkovic berättar om romernas historia i Sverige under 1900-talet. Många romer fick flytta från plats till plats och bo i tält och husvagn. En av dem som bodde i tältläger ända in på 1960-talet är Allan Demeter, som delar med sig av hur det var att bo i läger året om. Mirelle Gyllenbäck berättar minnen från sin skoltid och de fördomar hon mött på grund av sin härkomst. Hör också hur de rasbiologiska tankegångarna kom att drabba resandegruppen hårt. Kurt Magnusson berättar om hur han tvångsomhändertogs från sina föräldrar på grund av att de tillhörde gruppen resande.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMin tornedalska historia

Min tornedalska historia

Tornedalingarna är en av Sveriges fem nationella minoriteter. När Sverige förlorade Finland till ryssarna 1809 drogs gränsen mitt i Tornedalen. Tornedalingarna på den svenska sidan blev en finsktalande minoritet. Johannes är 14 år och bor i Stockholm. Han har precis fått veta att han har rötter i Tornedalen och vill ta reda på mer om sin släkts liv i Sverige. Varför lämnade hans förfäder Tornedalen? Varför kan inte han och hans föräldrar meänkieli, som tornedalsfinskan kallas idag? Och varför bytte de efternamnet till ett mer svenskklingande namn?

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMin judiska historia

Min judiska historia

Judarna är en av Sveriges fem nationella minoriteter. De har kommit i olika omgångar och från olika platser i världen. 14-åriga Rebecka har börjat fundera mer och mer kring sin egen historia. Hur hamnade hennes släkt i Sverige? Och hur har judar haft det i Sverige under historien? Genom sin egen släktresa kastas hon tillbaka till 1700-talet då judar levde under "Judereglementet", som styrde deras liv med järnhand. Rebeckas gammelfaster berättar om hur rädd hon var som ung under andra världskriget och hennes mormor om släktens flykt från Östeuropa. Och i Sverige idag kan det faktiskt vara svårt att bära sin davidsstjärna öppet.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaAndrea hälsar på

Hos Jami

Avsnitt 5 av 5

Andrea träffar elvaåriga Jami som är sverigefinne. Han och hans familj reser ofta till släkt och vänner i Finland. Där passar han på att bada bastu och sjunga karaoke.

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMin samiska historia

Vi får aldrig glömma

Avsnitt 1 av 4

Máridjá är 19 år och bor i Stockholm. Hennes samiska identitet har alltid varit självklar, men det finns vissa delar av den samiska historien som hon inte orkat fundera kring tidigare. Det handlar om rasbiologin under det tidiga 1900-talet. Maridja reser till Uppsala och till Rasbiologiska institutets gamla arkiv. Där finns många samer med, både i fotopärmar och i siffertabeller. Ett besök som väcker både sorg och ilska.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaAndrea hälsar på

Hos Ellen

Avsnitt 4 av 5

Möte med tolvåriga Ellen som tar oss med i skogen och på fisketur. Ellen och hennes familj är tornedalingar. Hon är stolt över att kunna tala meänkieli!

Produktionsår:
2012
Utbildningsnivå:
Grundskola 4-6
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRomernas historia 1900-tal

En bostad åt alla?

Avsnitt 1 av 4

Romer har funnits i Sverige sedan 1500-talet men de har inte alltid haft samma rättigheter som svenska medborgare. Under lång tid fick romer inte tillgång till bostäder. Istället tvingades de att flytta runt, eller bo i tält och husvagnar. Allan Demeter och Maria Dimetri berättar om hur det var att växa upp som rom i Sverige. Allan tillbringade barndomen i ett tältläger och Maria var åtta år innan hon fick tak över huvudet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSamernas tid

Allianser i Sápmi

Avsnitt 1 av 3

I arkeologiskt material finns spår som antyder nya idéer bland jägarfolken i norra Europa århundradena runt Kristus födelse. Den samiska kulturen med sin karakteristiska ornamentik, kåtans rumsindelning och nya sätt att begrava sina döda uppstår. Samerna blir tack vare sin fångstexpertis viktiga aktörer i vikingatidens handelsnätverk. Samiska pälsverk utgör motorn i den europeiska ekonomin.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaMin sverigefinska historia

Min sverigefinska historia

Sverigefinnarna är en av Sveriges fem nationella minoriteter. Deras finsktalande förfäder har kommit till Sverige från Finland vid olika tidpunkter. Lova-Li och Wilma är två unga sverigefinnar vars släktingar kom hit som arbetskraftsinvandrare. Båda vill ta reda på mer om sitt sverigefinska arv. Hur har det varit att vara sverigefinsk genom åren? Och hur har just deras släktingar haft det? De träffar Hilkka, som kom till Sverige som krigsbarn. Lova-Lis farmor berättar varför hon valde att inte lära sina barn finska och Lova-Lis pappa berättar om sin uppväxt i Stockholmsförorten Fisksätra och om alla fördomar som fanns mot finnar.

Produktionsår:
2018
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaRomernas historia 1900-tal

År av förföljelse

Avsnitt 3 av 4

Romer är en av Sveriges nationella minoriteter men så har det inte alltid varit. Sverige har en historia av att ha förtryckt romer. En romsk grupp som utsatts för stark förföljelse är de resande. Resandes barn sattes på barnhem och kvinnor tvångssteriliserades. Resande tvingades även utstå skallmätningar och rasbiologiska undersökningar. Vi möter Kurt Magnusson och Marcela Kovacsova som båda diskriminerats av svenska myndigheter. Kurt tvångsomhändertogs som barn och Marcela har funnits med i ett olagligt register över romska medborgare.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Grundskola 7-9
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaSamernas tid

Gränser genom Sápmi

Avsnitt 2 av 3

Under 1600-talet tränger sig de omkringliggande nationalstaterna in i Sápmi. De ryska, svenska och danska kungahusens territoriella anspråk på samernas land leder till de första gränsdragningarna i Sápmi och till splittring av de samiska folken. Kolonisationen leder till att samerna blir en minoritet på sin egen mark. Den skogssamiska kulturen utplånas nästan under trycket från nybyggarna. Parallellt genomförs en kristningsprocess där kyrkan använder tvång och våld för att kristna samerna.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBarnens rätt

Sápmi Sameland

Avsnitt 3 av 5

Nils Jovnna går i sexan. På vintern spelar han fotboll med sina kompisar, i snön utanför samiska skolan i Kiruna. När sommaren kommer flyttar han och hans familj upp på fjället tillsammans med renarna. Det har de gjort i alla tider - i alla fall hittills. Programmet bygger på barnkonventionens artikel 30; barn som tillhör minoritets- eller ursprungsbefolkning har rätt till sitt språk, sin kultur och sin religion.

Produktionsår:
2019
Utbildningsnivå:
Grundskola F-3
Extramaterial
Arbetsmaterial finns
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaVår samiska kamp

Rätten till jorden

Avsnitt 5 av 6

Renägaren Niila Inga kan visa på hundraårig användning av jorden i Laevas sameby, men har inga papper på egendomsrätt. Området, som ligger nära Kebnekaise, har rika mineraltillgångar och det finns intresse för att starta en ny gruva. Niila oroar sig för att familjens framtid kan ödeläggas.

Produktionsår:
2013
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ett gott hem för alla

Introduktion - Ett gott hem för alla

Fredrik Liew är intendent och curator på Moderna museet och berättar om utställningen Ett gott hem för alla. Han har skapat den tillsammans med journalisten och regissören Lawen Mohtadi. I utställningen beskrivs villkoren för romerna i Sverige under 1950- och 1960-talen. Utställningen konfronterar bilden av ett Sverige präglat av begrepp som solidaritet och gemenskap. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ett gott hem för alla

Samtal om Ett gott hem för alla

Artisten, författaren och aktivisten Hans Caldaras i samtal med Fred Taikon som är ordförande för tidskriften É Romani Glinda. De pratar om fotografierna i uställningen Ett gott hem för alla och berättar om upplevelser i barndomen. Bilderna är tagna under 1950- och 1960-talen av Anna Riwkin och Björn Langhammer. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ett gott hem för alla

Lawen Mohtadi om Ett gott hem för alla

Författaren, journalisten och regissören Lawen Mohtadi berättar om kärnan i utställningen Ett gott hem för alla. Bilderna av fotograferna Anna Riwkin och Björn Langhammer fångar sin samtid. I dem går det att se en viss förändring när svenska politiker under 1950-talet börjar inse situationen. Reformer genomförs och romerna får medborgerliga rättigheter. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ett gott hem för alla

Katarina Taikon och Björn Langhammers arbete

Angelica Ström är specialpedagog och dotter till författaren Katarina Taikon. Hon berättar om sin uppväxt med modern som levde med fotografen Björn Langhammer. Katarina och Björn möttes och fann varandra i att känna sig övergivna av vuxenvärlden. De började arbeta tillsammans. Katarina Taikon skrev bland andra böckerna "Zigenaren" och senare böckerna om Katitzi. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ett gott hem för alla

De finska romernas invandring och deras kamp

Diana Nyman är sakkunnig i romska frågor och föreläser om de finska romernas historia. Finska romer kom som socialpolitiska flyktingar till Sverige i slutet av 1950-talet och har fått kämpa hårt för sina rättigheter. Nyman ger en kronologi över viktiga händelser. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ett gott hem för alla

Sverige och rasismen

Författaren och journalisten Per Wirtén berättar hur han ser på Sverige och majoritetssamhällets okunskap om romernas situation. Han anser dock att diskussionen i Sverige är på väg att förändras till det bättre. Sedan några år benämns i den svenska debatten olika typer av rasismer och det bidrar till synliggörande. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Ett gott hem för alla

Paneldiskussion om Ett gott hem för alla

Panelsamtal om den romska historien. Hur kan kunskapen om historien påverka romernas framtid? Den politiska situationen och villkoren för romskt liv i Sverige diskuteras utifrån den aktuella situationen för romska EU-medborgare. Medverkande: Angelica Ström, specialpedagog och dotter till författaren Katarina Taikon; Diana Nyman, sakkunnig i romska frågor; författaren och journalisten Per Wirtén och författaren, journalisten och regissören Lawen Mohtadi. Moderator: Fredrik Liew. Inspelat den 7 november 2015 på Moderna museet i Stockholm. Arrangör: Moderna museet.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Sveriges nationella minoriteter

UR Samtiden - Sveriges nationella minoriteter

Sveriges nationella minoriteter har en bakgrund som sträcker sig mycket längre tillbaka i tiden än idén om nationalstaten. En gång var det till exempel en självklarhet att det på vissa platser i Sverige inte talades svenska, utan enbart finska och samiska, och Gustav Vasas tre söner fick alla lära sig finska. Lennart Rohdin, tidigare politiker som arbetat länge med minoritetsfrågor, bjuder på en historisk exposé över våra nationella minoriteter och beskriver övergrepp som har skett mot människor i dessa grupper. Han berättar om de fem nationella minoriteterna: judar, romer, samer, sverigefinnar och tornedalingar. Inspelat hos Utbildningsradion den 30 oktober 2015. Arrangör: Utbildningsradion.

Produktionsår:
2015
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Samiska arkivets roll i Finland

Inker-Anni Linkola berättar om arbetet på det samiska arkivet i Enare, Finland. Arkivet grundades 2012 som ett samarbete mellan det finska sametinget och Finlands riksarkiv. Målet är att utveckla samisk forskning men även att vara tillgängligt för samer i allmänhet. Till arkivets samlingar tas bidrag emot från privatpersoner, föreningar och organisationer. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Urfolk och västerländsk lag

Lagen kan inte vara doktorn om lagen är sjukdomen, säger Jacinta Ruru. Hon är professor på Faculty of Law, University of Otago, och har studerat bristerna i den västerländska lagstiftningen som hon menar inte tar hänsyn till urfolk. Lagen är skriven i en tid då kolonisatörerna såg på urfolken som underlägsna och koloniseringen motiverades genom att hävda att ursprungsbefolkningen inte hade utvecklat lagliga strukturer jämförbara med de europeiska. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Genusfrågor och samepolitik

Torunn Pettersen berättar om sin forskning om sametingens politik kring genusfrågor i Sverige och Norge. Huvudsyftet med studien är att utforska och jämföra om det finns några skillnader mellan länderna i synen på attityd och intresse i genusfrågor. Trots att andelen kvinnor är hög i exempelvis Sametinget i Norge har genusperspektivet kommit i skymundan. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Skola för samiska barn i Sverige

Hur ser utbildning och skola ut för samiska barn i Sverige? Hanna Outakoski är forskare vid Umeå universitet och talar här om hur skolsystemet tillsammans med lagstiftningen står inför stora utmaningar. Hon menar att ett bristfälligt skolsystem tillsammans med tandlösa lagar och samepolitikers bristande intresse och negativa inställning kommer att resultera i att Sverige slår in på en farlig väg och glider bort från det utbildningssystem som fungerar i till exempel Norge, där barn kan ha hela sin skolgång på samiska och ändå klarar sig i det norska samhället. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Berättelsen som lärande

Hanna Helander forskar om samisk kultur vid University of Oulu, Finland. Här talar hon om berättandet som lärandemodell för att bidra till identitet och det kollektiva minnet. Berättandet har många olika funktioner, allt från att lära till att skapa gemenskap och underhålla. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Urfolksspråk och språkteknologi

Dagens språkteknologi, alltså utveckling av datorprogram för att analysera, förstå eller generera mänskligt språk, passar inte alla språk. Särskilt illa är det för språk i de norra delarna av Europa, Asien, Amerika och Grönland, så kallade cirkumpolära språk. Detta beror bland annat på språkens grammatiska uppbyggnad och att språken ofta har så många olika ordformer, säger Lene Antonsen som forskar vid universitetet i Tromsö, Norge. Här berättar hon om ett projekt som utvecklar ett alternativ till den ordinarie språkteknologin, ett program för rättstavning och översättning som är anpassat till urfolksspråken. Inspelat på Umeå universitet den 9 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Skapa pedagogiska berättelser

Ursprungsfolk har historiskt sett inte organiserat lärande i formella utbildningssystem. Istället har traditionell kunskap förts vidare inom familjen och i det samiska samhället av äldre personer som besitter kunskapen. Ylva Jannok Nutti, forskare vid Saami university i Kautokeino, Norge, menar att vi behöver en pedagogisk miljö som garanterar att samiska som språk och samisk kunskap lever vidare. Här berättar hon om ett pågående projekt för att ta fram pedagogiska berättelser för förskolan och lågstadiet. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

100 författare på enaresamiska

Enaresamiska talas av några hundra personer, de flesta boende i Enare i Finland. Forskare i Norge och Finland samarbetar i ett projekt för att stärka och återuppliva det skriftliga språket. Erika Sarivaara vid University of Lapland i Finland och Marja-Liisa Olthuis på universitetet i Tromsö i Norge berättar här om resultaten och vilka olika faser som språkrevitaliseringen går igenom, från det talade till det skrivna språket. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Språket i skollandskapet

Ett språklandskap är den offentliga miljöns språk, det som står på exempelvis skyltar, väggar och anslagstavlor. Detta språklandskap kan ibland spegla den rådande språkpolitiken och språket som används i offentlig miljö påverkar hur människor upplever platsen och sig själva. Inker-Anni Linkola medverkar i ett forskningsprojekt som har undersökt hur språket ser ut på några skolor i samiska områden i Norge. Här berättar hon om resultatet. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Utbildning för urfolk

Nancy H Hornberger berättar om sin forskning om vad som kännetecknar en framgångsrik undervisning för urfolk. Hennes mål är att förmedla hur nödvändig undervisningen är för att skapa en fredlig samvaro med upprättelse och självbestämmande för tidigare förtryckta grupper. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Den samiska etnopolitikens början

Samiska etnopolitiska rörelser uppstod i Norge och Sverige i början på 1900-talet som ett resultat av integrationspolitik och kolonisering. Veli-Pekka Lehtola, professor vid Uleåborgs universitet, ger här en historisk bakgrund och berättar om hur majoritetssamhällena tog över Sápmi, samernas historiska bosättningsområden, från 1800-talet då kolonialiseringen tog fart. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Samiska veckan 2016

Återtagande av kulturarv

Vem äger det förflutna? Frågan har aktualiserats av flera urfolk de senaste decennierna. Eeva Kristiina Harlin berättar om processen att återföra museiföremål som tillhört samerna från majoritetsmuseum. Arbetet pågår hos flera urfolk som vill återta sitt arv. Inspelat på Umeå universitet den 10 mars 2016. Arrangörer: Umeå universitet och SLU.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaSkolministeriet

Långt kvar till lika livschanser för romska barn

Avsnitt 22 av 36

År 2032 ska alla barn från den romska minoriteten ha samma livschanser som andra svenska barn. Det är en av målsättningarna i den så kallade Romastrategin från 2012. Vägen dit kan verka lång då det finns stora brister i romska barns skolgång. Samir Muratovic arbetar med att bygga upp förtroende mellan skolan och romska familjer för att får fler romska barn att komma till skolan. På Södertörns högskola finns en brobyggarutbildning, men flera platser står tomma till kursstart hösten 2016.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Lärarfortbildning
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLagom mycket finsk

Det nya fosterlandet

Avsnitt 3 av 4

Cirka 80 000 finska flyktingbarn kom till Sverige under andra världskriget. Vi träffar bland annat Sinikka Ortmark-Stymne, som kom ensam till Sverige som åttaåring och återvände hem ett år senare, när allting hade förändrats. På 1960- och 1970-talen var det finländarna som utgjorde den största gruppen invandrare till Sverige. I Finland fanns inte jobb åt alla och lönerna var sämre än i Sverige.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaLagom mycket finsk

Arvet

Avsnitt 4 av 4

Samtidigt som sverigefinländarna har blivit medelklass blir det allt svårare att hålla det finska språket levande. För trots nya minoritetslagar är det idag inte helt lätt att få förskole- eller skolundervisning på finska. Bianca och Tiffany Kronlöf funderar över stereotyper och hur man gör finsk humor som inte handlar om sprit eller bastu. Kimmo Tetri som grundat en sverigefinsk teatergrupp tar itu med finskhet och manlighet.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Readme 2016

Judarnas situation i Malmö

Det är en risk i Malmö att gå runt med en kippa, säger Fredrik Sieradzki från judiska församlingen i Malmö. Framförallt är det de unga som råkar illa ut, menar han. Inspelat den 13 april 2016 på Malmö högskola. Arrangör: Altitude Meetings.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Mobilisering för Europas romer

Vasile Burtea är professor i sociologi och har i hela sitt liv arbetat för romers rättigheter. Här presenterar han ett förslag till europeisk strategi för att stimulera arbetet för romsk inkludering. Varje EU-land har en strategi på papperet, men hur ska den omsättas i praktiken? Inspelat den 7 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Europas och hemländernas ansvar

Mats Åberg, Nätverket för utsatta EU-medborgare, talar om vilket ansvar Sverige har för utsatta EU-medborgare när de befinner sig i landet och vilka krav som ska ställas på EU. Huvudansvaret för att skapa ett drägligt liv vilar på hemländerna, säger han. Den största minoriteten i Europa är romer, som är fler än hela Sveriges befolkning. Inspelat den 7 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
TittaUR Samtiden - Utsatta EU-medborgare

Soraya Post om utsatta EU-medborgare

Soraya Post, Europaparlamentariker för Feministiskt initiativ, talar om antiziganismen och romernas historia i Europa. Det finns en stor omedveten antiziganism som kommer från en kultur och tradition, menar hon. Inspelat den 7 oktober 2016 i Smyrnakyrkan i Göteborg. Arrangör: Göteborgs Räddningsmission.

Produktionsår:
2016
Utbildningsnivå:
Högskola
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBarnaministeriet dokumentär

Toves två puberteter

Avsnitt 4

27-åriga Tove Fahlgren förlorade sin samiska identitet när hon som barn flyttade från Arvidsjaur till Luleå. Plötsligt var det inte en enda samisk person runt henne. Hon blev i minoritet. Om somrarna åkte hennes kompisar iväg på semester medan hon deltog i lassotävlingar och bodde i kåta. I tonåren så har i stort sett allt det samiska runnit av henne. Men det är inte bara den samiska identiteten hon tystnat ner.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning
Spelbarhet:
UR Skola
Längd:
LyssnaBarnaministeriet dokumentär

Åk hem till Sverige

Avsnitt 14

I Finland lever finlandssvenskar som minoritet. Det finns ungefär 300 000 som har svenska som modersmål. Många av dem upplever ett motstånd mot svenskan och vissa känner sig utsatta. Att prata svenska på stan kan innebära att man kan få höra nedsättande ord och att man ska åka hem till Sverige. Ingrid, Ivar, Axel och Bicca är fyra ungdomar som berättar om sin vardag som finlandssvenskar i Finland.

Produktionsår:
2017
Utbildningsnivå:
Allmänbildande
Beskrivning