Seriebild

LärarhandledningFejk

Detta är lärarhandledningen till Säsong 5 av Fejkskolan. Fejkskolan innehåller utvalda delar och case från radioserien Fejk (säsong 6) som kopplar till olika ämnen och kurser i Gy11. 

Serien belyser historien med hjälp av populärkulturens arkiv från 1920-talet och framåt. Programledaren Anna-Charlotta Gunnarsson diskuterar med kunniga gäster hur olika kulturyttringar både dokumenterar sin samtid och reflekterar över den. Avsnitten speglar sociala strukturer och normer utifrån klass, genus och etnicitet och visar hur populärkultur påverkas av - och påverkar - samhället.

Syfte och målgrupp

Målgrupp

Serien riktar sig särskilt till gymnasiet, men passar även bra för folkhögskola och övrig vuxenutbildning.

Syfte

Fejkskolans pedagogiska syfte är att skapa förståelse för varför och hur könsdiskriminering kan uppstå genom att belysa genusperspektiv av makt och normer under 1900-talets populärkultur. Tanken är att eleverna ska få verktyg för att göra normmedvetna och normkritiska analyser. De tränar även förmågan att förstå och värdera historiebruk och historiemedvetande med fokus på genus, politik, forskning och identitet. Genom att granska populärhistoriska källor och normer ur olika perspektiv ställs frågor om förändringsprocesser och historiesyn.

Fejkskolan kopplar såväl till olika ämnesplaner som till läroplanens inledande delar. Ämneskopplingarna listas i anslutning till varje avsnitt nedan. De ämnen som hela serien kopplar till är samhällskunskap, historia och sociologi.

1 Skolans värdegrund och uppgifter – Gymnasieskolans uppdrag

Skolan ska aktivt verka för jämställdhet. Skolan ska därmed gestalta och förmedla lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter för kvinnor och män. Genom undervisningen ska eleverna utveckla kunskaper om könsmönster och hur de kan påverka människors livsval och livsvillkor. Skolan ska därigenom bidra till att eleverna utvecklar sin förmåga att kritiskt granska hur normer, värderingar och strukturer kan begränsa kvinnors och mäns makt att forma såväl samhället som sina egna liv.

Om handledningen

Struktur och upplägg

Lärarhandledningen innehåller samtalsfrågor och fördjupningsuppgifter till vardera av de åtta avsnitten.

Utöver det passar dessa frågor till alla avsnitt:

  • Vad handlar avsnittet om? Beskriv och sammanfatta det. Försök att endast beskriva vad det handlar om så objektivt som möjligt.
  • Presentera dina åsikter och reflektioner om avsnittets tema. Tolka och beskriv det. Utgå ifrån dina tankar, känslor och värderingar om avsnittet.
  • De tio minuter långa avsnitten kan inte innehålla allting eftersom de är nedklippta av längre program. Saknar du något? Tycker du att det finns luckor? Reflektera över vad du tycker hade kunnat vara med.
  • I slutet av varje avsnitt läser de upp vilka källor de har använt. Vilken typ av källor är det, vem står bakom dem? Fundera över varför du tror att just dessa källor är angivna. Vill du fördjupa uppgiften kan du försöka hitta andra källor som skildrar samma fråga, men ur andra vinklar och perspektiv. Framkommer olika uppgifter från olika källor? Du kan också jämföra källor mellan avsnitten och reflektera över om du tycker att viktiga källor saknas.
episodebild

Anna Charlotta och panelen tar en titt på romantik som skönlitterär genre. Hur kommer det sig att kioskvältare i romance-genren inte ansetts vara fullvärdig litteratur medan massproducerade deckare ingått i försäljningsstatistiken? Och varför kallas författaren Jackie Collins för "Tant Snusk"? Hur påverkar litteratur och idéströmningar i samhället varandra?

Ämneskopplingar: främst samhällskunskap, historia, sociologi och psykologi men även svenska.

Begreppslista

  • tvåsamhet
  • romantik
  • skräplitteratur
  • romance-litteratur
  • spänningslitteratur
  • könsidentitet
  • funktionsvariation/funktionsnedsättning
  • genre
  • status

Arbeta vidare

Förslag på reflektionsfrågor

Tvåsamhetens lov

Avsnittet avlutas med en replik om att man kanske i framtiden kommer sluta se på parförhållanden som det som gör livet fulländat. I avsnittet nämner de också att vi i framtiden troligen kommer se på kön och sexualitet på ett annat sätt än i dag och att romantik kommer att ses på som någonting annat. Kanske kommer relationer inte ses som det som fulländar livet.

  • Vad är tvåsamhetsromantik idag? Välj ett exempel ur populärkultur och beskriv hur tvåsam (antingen heterosexuell eller homosexuell) romantik beskrivs och gestaltas.
  • I avsnittet nämner de bland annat att det fanns starka föreställningar om att kvinnan blir fulländad när hon träffar en man. Vad förväntas av de två, hur ska de bete sig med varandra och mot andra, vad ska de lova varandra, vad får de och vad får de inte göra? Hur är det med svartsjuka och andra känslor – verkar de vara könskodade på något sätt?

Inkörsport

Harlequin-romanen kommer till Sverige i slutet av 70-talet och flyttar in i bokhandeln på 80-talet. I avsnittet berättas att dessa böcker har kallats för skräplitteratur, men de har samtidigt för många varit en inkörsport för läsning. Reflektera över följande frågeställningar, ensam eller tillsammans med någon/några andra.

  • Fundera antingen över din egen barndom och vad som ansågs som riktig läsning eller dålig läsning då.
  • Vad läser barn och unga idag? Vad anses som fint eller fult och ”riktig” läsning och vad räknas inte som läsning, trots att det är läsning som pågår?
  • Vilken läsning har hög status respektive låg status och hur kommer det sig?
  • Vilka normer och ideal påverkar vad som anses vara ful och fin läsning?

“Det är ju relationerna”

Romance är internationellt den typ av bok som säljer överlägset mest, berättar de i avsnittet. Men krim-genren har högre status eftersom det är män som läser det, menar Johanna Lundin i avsnittet. När Lundin frågar personer som läser antingen krim eller romance om vad de gillar med genren, så svarar de att det är utvecklingen de vill följa. Antingen vill man veta hur ett brottsfall utvecklas, eller så vill man veta hur en relation utvecklas.

  • Hur kommer det sig att krim är så manligt kodad och romance är så kvinnligt kodat?
  • I avsnittet säger programledaren att hon tror att många män skulle dra sig för att gå med i en bromance-bokklubb – tror du det stämmer? Hur kommer det sig i så fall?

Fördomsprofilen

Dags för fördomsprofilen. Nedan är en lista på karaktäristiska ageranden och handlingar ur filmer och litteratur. Utan att tänka efter för mycket - ser du en han, hen eller hon framför dig? Är det lätt eller svårt att genuskoda de olika påståendena? Varför/varför inte? När du har genuskodat de olika karaktärerna - vilka generella drag för män, kvinnor och transpersoner växer fram? Är det lättare för någon av dem att prata om känslor? Är det lättare för någon att ta initiativ? Är det lättare för någon att sätta gränser? Reflektera över vad vi verkar lära oss av romantiska karaktärer i populärkulturen. Vilken karaktär höjer en annans karaktärs status? Eller sänker?

  • sjunger serenader nedanför fönstret
  • dansar förälskat med en nalle i famnen
  • åker tillbaka hem och blir kär i gammal klasskompis
  • stjäl en kyss och får en örfil
  • är rädd för att stadga sig
  • sitter i en bar för att komma över hjärtesorg
  • eldar upp saker för att komma över hjärtesorg
  • köper en försoningsbukett
  • friar
  • gifter upp sig
  • gifter ner sig
  • stoppar ett bröllop i kärlekens namn

Förslag på arbetsuppgifter

Självständiga sexuella kvinnor

Jackie Collins böcker som blev stora under 80-talet var fyllda av självständiga kvinnor som njöt av män som förströelse. Böckerna har sålt i mängder världen över, men anses ofta ändå ha låg status och i avsnittet berättar de om hur Collins besök på Bokmässan möttes av hot om att andra skulle bojkotta mässan. Hittar du exempel på populärkultur idag, med självständiga kvinnor som njuter av sin egen sexualitet, inte ber om ursäkt för sig, tar för sig och inte behöver en man för att bli tagen på allvar?

Bokrecension

I avsnittet berättas att böcker av Jackie Collins och Harlequin-böcker varit storsäljare genom åren. Läs en Harlequin-bok eller en bok av Jackie Collins och skriv en bokrecension på samma sätt som om du skulle skriva en recension av en bok som du annars läser i svenska. Får du syn på andra saker när du läser den här boken, jämfört med en klassiker? Är det något särskilt som skiljer sig och vad är det i så fall?

Tips på fördjupning:

Fejk - Kärlek, UR Play

Källor:

Vilka sociala strukturer, utifrån till exempel genus, märks i barnkulturen? Med utgångspunkt i klassiska barnkaraktärer granskar Anna Charlotta och panelen barn upp till cirka 12 år i skönlitteratur, film och tv. Milstolpar från olika texter och epoker analyseras, bland andra bokfiguren Alfons Åberg och 1990-tals-serien Ebba och Didrik. Och varför var under lång tid flickorna i japansk anime mycket självständigare än i tecknad film från Europa och USA?

Ämneskopplingar: främst samhällskunskap, historia, sociologi och psykologi men även svenska.

Begreppslista

  • stereotyper
  • bildning
  • klasskillnader
  • könsroller
  • Studio Ghibli
  • anime
  • etnicitet

Arbeta vidare

Förslag på reflektionsfrågor

Att känna igen sig

Exemplen i avsnittet handlar om barn som bryter mot normer. Många känner igen sig i karaktärerna och det gör böckerna populära.

  • Skriv ned reflektioner över vad du tror att barn idag vill känna igen sig i – vilka normer i barnböcker idag bryter populära karaktärer mot?
  • Vilka normbrott saknas, tycker du? Och vad tror du att många längtar efter att få känna igen sig i hos karaktärer inom barnlitteratur?

Pippi och Alfons – banbrytande?

  • I avsnittet säger de att när Alfons kom var han en helt ny typ av kille. Vilka normer bröt Alfons och Pippi emot och hur gjorde de det?
  • Hade de blivit lika populära om Pippi varit en kille och om Alfons varit tjej?
  • Om böckerna hade kommit ut idag istället för på 1940-talet och 1970-talet – skulle de varit lika banbrytande idag? Motivera.

(Om du inte läst Pippi och Alfons tidigare, så läs ett utdrag ur båda böckerna först.)

Barnidealet förr

Under 1800-talet är idealet att barnlitteratur ska vara uppfostrande; ”så här ska du vara som pojke och som flicka”. Under 1900-talet blir det mer blandat och idealet i barnlitteratur öppnar sig. Både flickor och pojkar får ha fler känslor, till exempel får killar också vara lite mjukare och tjejer får ha pondus.

  • Håller du med om att normerna för pojkar och flickor är öppnare idag? Kan pojkar ha vilka intressen som helst utan att bli retade? Argumentera för vilka normer som gäller för pojkar och flickor i samhället idag.
  • Om det finns starka normer för tjejer och killar – är det lättare för tjejer eller för killar att bryta mot normerna?
  • Hur ser möjligheterna ut för att inte identifiera sig med att varken vara kille eller tjej? Är könsidentitet viktigt i dagens samhälle? Hur märks det? Påverkas normerna av klass, etnicitet och kultur?

Barn och humor

Vad som är uppskattad humor har skiftat genom åren och genom humor får man ofta syn på normer. I avsnittet argumenterar de för att vi har arbetat så mycket för att tjejer ska få vara starka, vara de som har svar och är modiga att det har lett till att tjejer inte kan ha roller och karaktärer som är roliga och flamsiga.

  • Håller du med – kan tjejer inte vara roliga i barnkultur?
  • Varför tycker de i avsnittet att det är viktigt att hantera humor? I vilka situationer kan humor vara viktigt, menar de?

Genuskodade barnkaraktärer?

När du ser nedanstående karaktärer framför dig, ser du en han, hon eller hen? Reflektera över varför du kodar vissa egenskaper eller beteenden som flickiga, pojkiga eller genusneutrala. Har det ändrats genom tiderna hur olika karaktärer könskodas? Och hur kommer det sig i så fall att det ändras? Om någon av karaktärerna är svåra att genuskoda – reflektera över varför det är svårare med några och lättare med andra.

  • klassens clown
  • skvallerbyttan
  • tekniknörden
  • sötnosen
  • äventyraren, som testar gränser
  • plugghästen
  • den störiga
  • den som går med smutsiga eller trasiga kläder
  • den moraliska stöttepelaren

Förslag på arbetsuppgifter

Små vuxna?

I avsnittet får vi höra att barn under tidigt 1900-tal sågs som arbetskraft.

  • Vad var det som gjorde att barn inte längre sågs som små kopior av vuxna och istället började betraktas som just barn?
  • När skedde den förändringen? Gör research om levnadsvillkoren för barn i Sverige under tidigt 1900-tal.
  • Beskriv i korta drag hur synen på barn och unga förändras i Sverige fram till idag och varifrån influenserna kommer.

Barnboksanalys

Välj antingen en barnbok eller en favoritbok/film från din barndom och reflektera över karaktärerna.

  • Beskriv kort karaktären; ålder, kön, etnicitet, klass, viktiga relationer, intressen med mera.
  • Hur är karaktären/karaktärerna? Vad längtar de efter, vilka känslor får de ha, vad har de svårt för?
  • Hur speglar karaktärerna tidens ideal och normer om jämställdhet, klass och framgång?
  • Spelar det någon roll vilket kön karaktären har? Hade boken haft samma effekt om karaktären hade ett annat kön? Och hade till exempel de genuskodade normerna påverkats om karaktären haft en annan etnicitet?

Tips på fördjupning

Litterär och social hållbarhet i barnböcker

Svensk demokrati 100 år - Barn, UR Play

Läsning för makt och demokrati, UR Play

Källor

Wikipedia

Nationalencyklopedin

Öppet Arkiv, SVT

Nina Patalo, tv

Ebba och Didrik, tv

Min granne Totoro, film

Comedy queen av Jenny Jägerfeld, bok

Grej och mojäng, UR, tv

Hur har föräldrar skildrats i populärkulturen? Har synen på mamma, pappa, barn förändrats över tid? När börjar kärnfamiljen få sällskap av andra konstellationer? Och varifrån kommer tanken på bonusmamman som en djävulsk fiende? Vi gör besök i 1950-tals serien Father Knows Best och synar centrala biroller i Askungen och Fresh Prince i Bel Air. Sociala strukturer analyseras och panelen reflekterar över hur medier har påverkat människor och samhällsutveckling.

Ämneskopplingar: främst samhällskunskap, historia, sociologi och psykologi

Begreppslista

  • styvmor
  • berättartraditioner
  • gaslighting
  • sitcom
  • kolonialism
  • postkolonialism
  • slaveri
  • ikon
  • kristendom
  • föräldraroll

Arbeta vidare

Förslag på reflektionsfrågor

Vad är en förälder?

I avsnittet pratar de om olika sätt att vara förälder på – biologiska föräldrar, bonusföräldrar, extraförälder och fosterföräldrar. De som har föräldraroller kan vara biologiska, de kan vara släkt på annat sätt och de kan komma in i barns liv i ett senare skede eller vara föräldrar utan biologisk koppling från start.

  • Vad definierar föräldraskap och föräldrarollen? Om det inte är enbart biologi, vad är det då?
  • I avsnittet nämns det att det handlar om att ta ansvar. Att ta ansvar för vad? Vad tycker du?

Ordens laddning

I avsnittet reflekterar de över vilka olika laddningar som ordet styvmor och bonusmamma har.

  • Vilka andra exempel, som inte måste ha med föräldraskap att göra, kommer du på där ord har olika laddning?
  • Finns det några olika ord för samma sak som ger negativ respektive positiv laddning. Ett exempel är orden frihetskämpe eller terrorist; vilket du väljer avslöjar hur du ser på personen du beskriver. Vilka fler begrepp kommer du på, och hur kommer det sig att de är negativt eller positivt laddade?
  • Reflektera över hur det kommer sig att vissa ord ger just negativ eller positiv laddning.

Förslag på arbetsuppgifter

Uncle Phil och frånvarande pappor

I avsnittet nämner de Uncle Phil i Fresh Prince i Bel Air som är fadersgestalt för karaktären som Will Smith spelar. De säger också att arvet från slaveriet gör att många svarta pappor sitter i fängelse, vilket leder till att många barn växer upp utan sin pappa närvarande. Gör research och beskriv hur arv från slaveriet och kolonialism påverkat svarta pappors (o)möjlighet att vara närvarande pappor.

Bröderna Grimm

Bröderna Grimm har bidragit till många berättelser inom den europeiska berättartraditionen om stereotypen "den vita styvmodern", som de berättar om i avsnittet.

  • Berätta om hur bröderna Grimm bidragit till att förändra synen på styvmodern och varför det blev så.
  • Hur speglar det dåtidens kvinnoideal?
  • Vad var en ond respektive god moder?
  • Och vad var pappans roll som förälder?

Situationskomedier

Välj en sitcom som var stor på 60- eller 70-talet och en som är stor i dag.

  • Beskriv föräldrarollerna/könsrollerna i dessa. Hur har de utvecklats?
  • Hur speglar de könsrollerna i samhället?
  • Vilka könsroller och postkoloniala normer speglas? Och hur speglas religionens roll i samhället?

Tips på fördjupning

Nationen - Svensk slavhandel, UR Play

Snabbkoll på historien - Europeisk kolonisation, UR Play

Bildningsbyrån rasism - Det diskriminerande samhället, UR Play

Max 1800-tal - Rasismens århundrade, UR Play

Källor

Askungen, film

Trassel, film

Snövit, film

Make room for daddy, tv

Father knows best, tv

Våra värsta år, tv

Fresh Prince i Bel Air, tv

The stepmother in American Culture, Connecticut State University hemsida. Artikel

Wikipedia

Med utgångspunkt i filmklassikern Borta med vinden, där skådespelaren Hattie McDaniel spelar hembiträde, diskuterar Anna Charlotta och panelen stereotypa skildringar av afroamerikaner i filmhistorien. Vilka roller har svarta skådespelare haft i amerikansk film från 1940 talet fram till idag? Och är det någon skillnad på hur kvinnliga hembiträden och manliga betjänter skildrats? Om sociala strukturer och normer i populärkulturen och hur de speglar samhället.

Ämneskopplingar: främst samhällskunskap, historia, sociologi och psykologi men även visuell kommunikation.

Begreppslista

  • rasism
  • segregation
  • slaveri
  • apartheid
  • representation
  • spegling
  • stereotyp
  • schablon

Arbeta vidare

Förslag på reflektionsfrågor

Stereotypen det svarta hembiträdet?

  • Vilka rasistiska idéer, föreställningar och historiska skeenden har bidragit till att schablonen “det svarta hembiträdet” växte fram? Återberätta hur de i avsnittet beskriver hembiträdet.
  • Vilken roll skulle hembiträdet fylla i hemmet och vilka stereotypa egenskaper skulle hon ha?
  • Och varför skulle hon ha de rollerna?
  • Fanns det stereotyper även för vita människor under den aktuella tiden? Varför var det i så fall viktigt för vita personer att vara på vissa sätt? Var det olika för vita män och vita kvinnor?

Rasistiska stereotyper

Förutom schablonen "det svarta kvinnliga hembiträdet" så säger de i avsnittet att det på senare tid ofta är en afroamerikansk kvinna som spelar psykologer inom populärkulturen.

  • Vad beror det på, menar de?
  • Vad tänker du själv att det beror på?

Bilderna omkring oss

Yukiko Duke säger i avsnittet att ”vi bekräftar oss i de bilder vi har omkring oss”. Genom skildringar av människor kan vi spegla oss själva. Samhället bekräftar sin syn på människor genom de bilder som visas och gestaltas i populärkulturen.

  • Vad kan hon mena med det och vilka risker kan det finnas om vissa bilder saknas?
  • Hur kommer det sig att alla inte har kunnat spegla sig i populärkultur? Vem eller vilka har påverkat vad som berättas?

Förslag på arbetsuppgifter

Rasismen i USA under 1940-talet

När Hattie McDaniel som första svarta kvinnliga skådespelare vinner en Oscar så får hon inte gå på premiären, utan måste sitta vid ett annat bord vid prisutdelningen än de vita skådespelarna.

  • Ta reda på mer om den här händelsen. Vilket år var det och hur kom rasistiska strömningar till uttryck det årtiondet? Varför kunde inte McDaniel hyllas på samma sätt som andra skådespelare?
  • Ta reda på mer om Hattie McDaniel – hennes liv och karriär.
  • Vilka andra svarta skådespelare verkade under samma tid? Nämn några och lista några roller de hade.
  • Det här avsnittet handlar om schablonen ”det svarta hembiträdet”. Gör research och ta reda på vilka andra rasistiska schabloner och stereotyper som har förekommit och förekommer i populärkultur? Ser schablonerna olika ut? För kvinnor och män? För människor med olika hudfärg eller religion? Hur kommer det sig?

Spegling - om att känna igen sig själv

Lyssna på avsnittet Arbetarhemmet i litteraturen i den här serien, där de också pratar om vikten av att känna sig sedd och att kunna känna igen sig i skildringar i böcker och populärkultur. Reflektera över vad de säger i de två olika avsnitten om varför det är viktigt att kunna spegla sig i populärkulturen.

Tips på fördjupning

Snabbkoll på historien - Europeisk kolonisation, UR Play

Bildningsbyrån rasism - Det diskriminerande samhället, UR Play

Max 1800-tal - Rasismens århundrade, UR Play

Källor

Borta med vinden, film

In Treatment, tv

Wikipedia

Nationalencyklopedin

Med utgångspunkt i författaren Moa Martinsons bok Mor gifter sig, från 1936, diskuterar Anna Charlotta och panelen hur det såg ut när den svenska arbetarklassens skildringar av hemmet började ta plats i litteratur-Sverige. Varför var Moa Martinsons bok så viktig? Och vad är de så kallade "pojkskildringarna" hon blir upprörd över? Hur speglar skönlitteratur och samhällets idéströmningar varandra? Här presenteras några centrala svenska skönlitterära verk.

Ämneskopplingar: främst samhällskunskap, historia, sociologi och svenska.

Begreppslista

  • högre ståndshem
  • borgerlighet
  • självbiografi
  • autofiktion
  • interiör
  • utvandring
  • normer
  • status
  • genre

Arbeta vidare

Förslag på reflektionsfrågor

Arbetare idag?

Hur skildras arbetarhem idag i populärkultur? Försök tillsammans komma på skildringar i böcker, filmer eller serier av arbetare eller arbetarhem i Sverige och/eller USA.

  • Hur ser normerna för kön/genus ut?
  • Hur påverkas normerna för kön/genus av klass?
  • Hur påverkas normerna för kön/genus av etnicitet och kultur?

Statussymboler

I avsnittet pratar de om vilka hem som är “tillåtna” att visa upp och skylta och skryta med.

  • Vad finns det för statussymboler idag inom populärkulturen?
  • Är det några statussymboler i hemmen som är särskilt kopplade till tjejer och några till killar?
  • Finns det statussymboler som inte är genuskodade?
  • Påverkas statussymbolerna av normer om svenskhet? Hur då i så fall?

Bortanför sin norm

I programmet pratar de om att det är viktigt att se bortanför normen, särskilt om man tillhör normen. Linus säger i avsnittet att ”tillhöra normen är att se genom de normerna, med de glasögonen”.

  • Vad menar han med det och varför tycker han att det är viktigt att försöka se bortom sin egen norm?
  • Tycker du att det är viktigt och varför då? Reflektera över vad du tycker.

Fördomskollen

Fördomar har vi alla, det måste vi ha eftersom vi blir präglade av vår omgivning, uppfostran och populärkultur. Vem ser du framför dig när du ser dessa platser i ett hem? Hon, hen eller han?

Reflektera över hur det kommer sig att du ser den du ser och reflektera över om det är svårt att genuskoda någon av platserna. Vad är du präglad av?

  • vid spisen
  • i tv-soffan
  • vid datorn/skrivmaskinen
  • bäddandes barnens sängar
  • i hobbyrummet
  • vid skivspelaren
  • i duschen
  • på toa
  • vid tvättmaskinen/tvättbaljan
  • på garageuppfarten
  • vid grillen
  • i källaren, där det finns kvar en gammal ångmaskin

Förslag på arbetsuppgifter

Om Moa Martinsson

I avsnittet pratar de om att Moa Martinsson var trött på vad hon kallade “pojkskildringar” och skrev därför själv sin egen berättelse som inte lika många hade skrivit om.

  • Presentera Moa Martinssons litteratur. Vad ville hon skriva om och varför?
  • Vad är det i dagens litteratur som inte många skriver om? Vad saknas? Diskutera.
  • När börjar arbetarhemmet skildas i litteraturen? Varför först då? Vilka hem hade främst skildrats tidigare? Varför då?

Glömda författare

I avsnittet nämns två författare som inte är lika kända som Moa Martinsson; Tora Dahl och Maria Sandel. Ta reda på mer om dem, vad de har skrivit och hur de levde sina liv.

Genrer

I avsnittet nämner de att Mor gifter sig är en självbiografi, men att man i dag kanske skulle kalla det för autofiktion istället.

  • Vad är det för skillnad? Ta reda på mer om de olika genrerna.
  • Hitta några exempel på självbiografier och autofiktion. Läs de recensioner och beskrivningar av dem som finns på nätet och försök sammanfatta verken utifrån detta i en kort, beskrivande och jämförande text. Framkommer det något mönster på hur de är skrivna och vad de innehåller?

Tips på fördjupning

Snabbkoll på historien Demokrati och välfärd, UR Play

En annan sida av historien Demokrati och välfärd, UR Play

Källor

Mor gifter sig, bok och tv

Nationalencyklopedin

Wikipedia

Varför har kvinnliga och manliga chefer oftast olika utvecklingskurvor? Och varför skapade Sveriges första kvinnliga droskförare en sådan uppståndelse? Anna Charlotta och panelen diskuterar hur mäns och kvinnors arbetsliv skildras i populärkulturen, och hur det speglar samhällets normer.

Ämneskopplingar: främst samhällskunskap, historia, sociologi och psykologi

Begreppslista

  • sexualitet
  • tv-såpa
  • arbetsvillkor
  • genuskodning
  • normer

Arbeta vidare

Förslag på reflektionsfrågor

Genuskodade yrken?

På 1960-talet hade allt fler har fått en gedigen utbildning och kvinnor kunde jobba och ha egen lön. Men många yrken var fortfarande strikt könsuppdelade. Servitriser och telefonister var kvinnor och sjömän och truckförare var män.

  • Vad finns det för genuskodade yrken idag?
  • Namn på yrken avslöjar ofta vilken genuskodning de hade när de uppkom. Ett exempel är sjuksköterska. Kom på fler yrken med genuskodade namn. Är de fortfarande genuskodade idag?
  • Är några yrken också präglade av normer kopplat till etnicitet och rasism? När du ser de olika yrkena framför dig, vad är det för hudfärg och kön på en typisk VD, sjuksköterska eller busschaufför?

Fördomsprofilen

Nedan är en lista på uppgifter i olika yrken. Utan att tänka efter för mycket – ser du en han, hen eller hon framför dig? När du har genuskodat de olika handlingarna – träder det fram genusnormer kopplat till olika handlingar och yrken? Kan alla yrken utföras av alla idag, oavsett kön och etnicitet? Om det är så, varför genuskodas fortfarande vissa yrken – vad tror du att det beror på? Och vad har gjort att genuskodningar förändrats genom åren?

  • mixtrar med elskåpet
  • sliter i gruvan
  • utför manikyr
  • rensar fisk vid löpande band
  • ritar hus
  • svarar i telefonväxel
  • torkar motorolja från overallen
  • torkar skolköksmat från förklädet
  • lär ut a-b-c och läsförståelse
  • infiltrerar en terroristorganisation
  • tillverkar bröllopsbukett
  • släcker storbrand
  • flyger flygplan
  • serverar kaffe på flygplan
  • fotograferar otrohetsaffär (iförd beige trenchcoat med fettfläckar på)

Förslag på arbetsuppgifter

Genus och ledarskap

Ofta i populärkultur behöver kvinnorna göra avkall på sin karriär om de vill ha familj, säger de i avsnittet. Varför har det varit olika utvecklingskurvor för kvinnor och män i karriären i populärkulturen? Gör research om förutsättningar för kvinnor och män att göra karriär kombinerat med familjeliv. Vilka politiska förändringar eller samhällsnormer har förändrat förutsättningarna för kvinnor respektive män att både ha familj och arbeta?

Karriär

I avsnittet beskriver de hur kvinnor respektive män gestaltas som chefer. Kvinnor i karriären beskrivs som kalla och hemska. Män i karriären är ofta tuffa chefer som blir mjukare och mer insiktsfulla när de får ett barn. Jämför med avsnittet Romantik som genre och reflektera över genusnormer.

  • Hur är synen på kvinnors karriärer och kvinnors sexualitet?
  • Hur är synen på männen i karriären och vad får vi reda på om deras sexualitet och sexuella läggning?
  • Välj ett eget exempel ur populärkultur idag och analysera karaktärerna; vilka karaktärer har pondus och makt och hur kommer det sig? Påverkas deras pondus och makt av vilket kön de har?

Tips på fördjupning

Max 1800-tal – Kvinnans århundrade, UR Play

Nationen – Kvinnorna före dig , UR Play

Källor

Djävulen bär Prada, film

Radiofilm, sida på SR

Nationalencyklopedin

Wikipedia

Med utgångspunkt i auktoritära gestalter diskuterar Anna Charlotta och panelen synen på makt i fiktionen. Finns det ödesmättade likheter mellan hbtqi-karaktärer och kvinnor som skaffat sig höga positioner? Och vad händer med kvinnors makt när känslor är inblandade? Vid sidan av uppenbara auktoriteter möter vi den timida deckaren Miss Marple och den lömska figuren Jafar, från Alladinfilmen. Och hur ser maktstrukturerna ut i några centrala skönlitterära verk?

Ämneskopplingar: främst samhällskunskap, historia, sociologi och psykologi.

Begreppslista

  • stoisk
  • machoman
  • schablon
  • maskulinitet
  • femininitet
  • sexualitet
  • normer

Arbeta vidare

Förslag på reflektionsfrågor

Machomannen

I avsnittet beskriver de olika karaktärer av machomannen, till exempel cowboyen.

  • Vad har schablonen och karaktären “machomannen” för typiska drag i populärkulturen?
  • I programmet nämns “stoisk” - vad betyder det och hänger det ihop med normer om maskulinitet?

Att hantera känslor

Programmet talar om exempel på hur kvinnor görs äckliga genom en pinsam och okontrollerad sexualitet.

  • Vad är en skillnad mellan powerkvinnor och powermän i populärkulturen?
  • Hur skildras deras hantering av känslor?
  • Vad spelar känslor för roll hos män respektive kvinnor i populärkulturen?
  • Finns exempel i populärkulturen på hur män görs äckliga? Skiljer det sig från hur kvinnor görs äckliga?

Kvinnliga superhjältar

I avsnittet tar de upp superkrafter.

  • Varför skildras ofta kvinnliga superhjältar som att de inte kan hantera sin superkraft?
  • Kan du hitta exempel i populärkultur på kvinnor som kan hantera sina superkrafter?
  • Den "hysteriska" och “galna” kvinnan - vad är karakteristiskt för henne?

Femininitet

I programmet argumenterar deltagarna för att skurken ska “göras ned” genom att skildras med feminina drag och göras fjollig.

  • Vad är det för normer och ideal som gör att manliga skurkar görs till sämre gestalter genom att göra dem feminina?
  • Hittar du exempel på det i dagens populärkultur?

Förslag på arbetsuppgift

Några referenser från avsnittet är Chefen Fru Ingeborg, Miss Marple, Hook, Främlingar på tåg, Full Metal Jacket och Hercule Poirot.

Välj ut tre av dessa referenser och jämför dem vad gäller handling, utgivningsår, hjältens karaktär och sidokaraktärer. Vad har de för karaktärsdrag? Vilka normer om kön träder fram? Skiljer de sig åt? Är det några normer som återkommer?

Källor

Full metal jacket, film

Hook, film

Chefen fru Ingeborg, bok och tv-serie

Nationalencyklopedin

Wikipedia

Med utgångspunkt i politiska ställningstaganden i nöjesvärlden gräver Anna Charlotta och panelen i klassiska samhällsdebatter. Vilka kändisar har genom tiderna stöttat svenska partier och varför förändras engagemanget efter en 1970-talskatastrof? Hur påverkar populärkultur och samhällsfrågor varandra?

Ämneskopplingar: främst samhällskunskap, historia, sociologi och psykologi.

Begreppslista

  • IB-affären
  • partipolitik
  • fackförbund
  • propaganda
  • valfilm
  • påverkan

Arbeta vidare

Förslag på reflektionsfrågor

Politisk musik?

I avsnittet pratar de om huruvida konst och musik hänger ihop med politik eller inte. Kan man frikoppla musik från politik? Argumentera för när det går och när det inte går. Finns det tillfällen när det inte går? Eller går det alltid? Aldrig? Kan det vara både och, samtidigt? Hur argumenterar de i avsnittet och håller du med?

Konstnär och partipolitisk?

Skådespelare och musiker är inte lika partipolitiska idag som tidigare – stämmer det? Diskutera om påståendet kan stämma och vad det i så fall beror på.

Framröstad av musiken?

Kan ni hitta exempel i historien på att ett parti fått ökat stöd med hjälp av musiker eller skådespelare? Välj ut ett annat land än Sverige och jämför med det, till exempel USA. Vilka kändisar visar aktivt vilken politik de stödjer och hur kommer det sig tror du?

Förslag på arbetsuppgifter

Valfilmer

Gå in på Filmarkivet.se och titta på valfilmer från olika allmänna val i Sverige under 1900- och 2000-tal.

  • Analysera valfilmerna. Vad har de för budskap, argument format och grepp? Vilka medverkar i dem?
  • Går det att se hur normer om kön har förändrats över tid?
  • Lägger du märke till något annat som förändrats över åren i de politiska budskapen?

Partipolitik, skådespelare och musiker

Gör research och ta reda på hur det har gått för skådespelare och musiker som har uppträtt eller medverkat i samband med olika partier.

  • Har det spelat roll vilket parti de har sammankopplats med?
  • Finns det musiker eller skådespelare som kopplats samman med flera olika partier och hur kommer det sig?
  • Går det att ta reda på om musikerna och skådespelarna håller med om partiets politik, eller tycker de att det inte spelar någon roll vilket parti de sammankopplas med?

Källor

Wikipedia

Vinterviken, film

Filmarkivet.se

Göteborgsposten

DN

Sydsvenskan

Expressen

Aftonbladet

Metro

Svenska Dagbladet

Nyheter24