LärarhandledningTänk till - våga fråga

Svåra och kontroversiella frågor i skolan 

Verkligheten är komplex och en del frågor väcker starka känslor och skapar spänningar både i samhället och i klassrummet och det ställs höga krav på lärarens förmåga och färdighet att navigera i sammanhanget för att stötta demokratiska färdigheter hos eleverna. Som lärare måste man till exempel agera mot kränkande särbehandling och samtidigt främja en öppen dialog och yttrandefrihet i klassrummet. Detta väcker frågor om lärarens roll – vilken frihet kan läraren ha för att visa egna åsikter och värderingar?

Att ta upp svåra och kontroversiella frågor i skolan är viktigt för att stötta elevernas känsla för demokrati, mänskliga rättigheter och tolerans.

Vad är svåra eller kontroversiella frågor?

Kontroversiella frågor brukar beskrivas som samhällsproblem som är aktuella, väcker starka känslor och ger upphov till motstridiga lösningar beroende på vilka värderingar eller konkurrerande intressen som finns i olika samhällsgrupper. De leder därför till spänningar. Sådana frågor är ofta ytterst komplicerade och går inte att lösa bara genom att lägga fram bevis. En ökad medvetenhet om brister i jämlikhet i samhället leder också till nya former av spänningsfält i skolor. Exempel på frågor som lärare upplever kan vara kontroversiella är migrationsfrågor, flyktingfrågor, klimatförändringar, nationalism, nazism, rasism, jämställdhet, sexualitet, Israel-Palestina-konflikten, fattiga och rika, yttrandefrihet, vetenskap och världsbild.

Varför är det viktigt att undervisa i och om svåra frågor?

Hanteringen av frågorna relaterar både till kunskapsuppdraget och värdegrundsuppdraget som är tydligt framskrivet i läroplanens inledande delar. Där framkommer två huvudskäl till att undervisa i kontroversiella frågor:

• Sakligt grundade skäl har att göra med att frågorna är viktiga i sig. Om man undviker vissa frågor, kanske av rädsla för konflikt och splittring, lämnas unga människor med stora kunskapsluckor. Ett annat skäl kan vara att undervisningen har möjlighet att balansera ensidig framställning av en fråga i medier, både sociala och traditionella, som unga har tillgång till. Skolan har därmed möjlighet att presentera motbilder till extremistiska ideologier. Det anses vara som mest effektivt när eleverna uppmuntras att skapa egna motbilder.
• Generellt grundade skäl har att göra med att eleverna lär sig att konflikter inte är farliga i sig utan en del av livet i en demokrati. Eleverna stärks i förmågan att samtala om svåra frågor på ett produktivt sätt och möjligheten att förstå fler perspektiv och få vidgade vyer genom insikten att något inte är på ett visst sätt. Andra förmågor som stärks är samarbetsförmåga, förmåga till avancerad dialog och avancerat tänkande, kreativt tänkande och informationsbearbetning. Det i sig kan vara demokratistärkande; det kan också öka sannolikheten att vilja rösta och öka intresset för att diskutera samhällsfrågor utanför skolan eftersom det ökar medborgerliga kunskaper.

Forskning visar att kontroverser som inte omhändertas i undervisningen får två negativa effekter. Dels kommer lärandet i skymundan på grund av att de ligger latent, dels kommer konflikterna att fortsätta utanför klassrummet. Att hantera kontroversiella frågor så klokt som möjligt kan också vara ett sätt att förebygga till exempel extremism, rasism och antisemitism.

Skolan kan vara den enda platsen där en del elever får sin världsbild utmanad. Det kan stundtals leda till existentiella kriser, men elever har rätt att få undervisning om olika möjliga hållningar, olika tolkningar och olika världsbilder. Skolans uppdrag är att visa på pluralism. Genom att visa på olika möjliga ställningstaganden får eleven större möjlighet att forma sin egen identitet.

Utmaningar

De utmaningar som finns i relation till att undervisa om kontroversiella frågor, enligt olika studier med lärare, är att elever kan känna sig kränkta, orättvist behandlade och förminskade. Utmaningen är att hitta balansen där elever blir engagerade utan att de blir förbannade – eller känner att de själva och deras livsstil är hotad eller ifrågasatt. Klassrumsklimatet bör inte vara sådant att några elevers åsikter tar plats på bekostnad av andra elevers. En utmaning kan vara att som lärare höra att argumenten okritiskt kommer från vårdnadshavare, och att då balanserat argumentera mot dem utan att såra eleverna. En utmaning kan också vara att avstå från att ställa elever till svars eller att hindra dem från att uttrycka “fel” åsikter, eftersom det brukar få motsatt effekt och kan enligt forskning leda till ytterligare radikalisering. Men det som är olagligt i samhället är också olagligt i klassrummet, så som hets mot folkgrupp, förtal eller hot. Man får inte heller uttrycka åsikter med avsikt att uppröra någon annan.

Skapa förutsättningar för ett gott samtalsklimat

Förmågan att respektera andra personers åsikter, och diskutera med människor som har andra värderingar än sina egna är särskilt främjande för demokrati. Men vilka förutsättningar är hjälpsamma när det bränner till? Förutom rimlig arbetsmiljö och arbetsvillkor för skolans personal, så är det hjälpsamt att etablera en kultur som främjar samtal samt att vara noga med att elever förstår och accepterar samtalsreglerna. Det är viktigt att försöka skapa en miljö där eleverna känner sig trygga och uppmuntras att tala och delta. Det innebär att lärare och annan skolpersonal måste ha en chans att lära känna eleverna som individer för att kunna vara medvetna om deras behov. Eleverna behöver känna att det finns vuxna på skolan att prata med om sina bekymmer. Elevers delaktighet bidrar till att alla synpunkter uppskattas och skapar en känsla av gemenskap i vilken det finns ett värde med mångfald och olikhet. För att en kultur ska främja demokratiska samtal bör den vara;

• Trygg – frihet att uttrycka sig utan att bli hånad eller riskera att utsättas för trakasserier eller mobbning.
• Välkomnande – alla upplever att de är del av skolans gemenskap och bemöts som individer.
• Öppen och inkluderande.
• Möjlig för alla att bilda sin egen åsikt, pröva nya idéer/tankar, samtala och diskutera. Alla kan delta i skolans verksamhet, oavsett bakgrund, identitet, erfarenheter och utmaningar.
• Demokratisk – det är tydligt hur inflytande utövas när beslut fattas och alla uppmuntras att bidra till lösningar på problem.
• Rättighetsbaserad – allas rättigheter respekteras, däribland yttrande-, tros- och religionsfrihet, likabehandling, integritet och frihet från förnedrande behandling.

Stöd till elever

Det kan vara jobbigt både för elever och lärare att ta i svåra frågor. Det kan också vara jobbigt för elever om de undviks. Den känslomässiga utmaningen för eleverna kan vara stor om de känner sig hotade eller förvirrade när de konfronteras med åsikter som strider mot de egna eller familjens åsikter och värdegrund. För att kunna stötta elever på bästa sätt är det viktigt med tydliga ramar och rutiner kring åtgärder för mobbning. Finns det till exempel ett särskilt skyddsombud som eleverna kan vända sig till för att få känslomässigt stöd? Har skolkurator möjlighet att lära känna eleverna som individer? Finns riktlinjer för att känna igen om en elev är i riskzonen för indoktrinering i extremistiska ideologier och har lärare tillgång till kompetensutveckling i hur man tryggt hanterar känsloladdade frågor?

Relationer med vårdnadshavare

Att övertyga redan övertygade med argument är svårt och man kan ha att göra med hela familjers tankemönster. Därför är det viktigt att lära känna vårdnadshavare och lyssna på deras åsikter. Få dem att känna sig delaktiga och engagerade i skolans verksamhet. Informera dem om hur skolan hanterar kontroversiella frågor och undersök vilka eventuella farhågor vårdnadshavare har inom olika kontroversiella frågor. Ju mer engagerade vårdnadshavare är i skolan, desto större förståelse och stöd kan man få när det gäller undervisning i kontroversiella frågor. Det kan bidra till att minska missförstånd och lindra oro.

Lärarens självreflektion

En del i att utveckla sin kompetens när det kommer till hanteringen av kontroversiella frågor är att börja med sig själv. Fundera över egna övertygelser. Om du har starka åsikter i någon fråga, och hur det eventuellt påverkar ditt sätt att arbeta. Rannsaka dig själv, kanske tillsammans med kollegor. Notera förutfattade meningar som du kanske har om olika människor och fundera självkritiskt över hur det kan påverka din undervisning.

Måste jag veta allt som lärare?

Det som många lärare menar är mest utmanande med att undervisa i kontroversiella frågar är att frågorna är så komplicerade. Det kan kännas som att det krävs specialkunskaper inom många ämnen, som få lärare har, och det kan vara tidskrävande och svårt att skaffa sig. Det kan vara särskilt svårt om frågan är mycket aktuell och håller på att utvecklas. Bristen på trovärdig information är ett vanligt problem för lärare i de stunderna, men läraren behöver inte veta allt. Att lyfta frågan och tillsammans ta reda på mer kan ofta vara långt bättre än att tysta ner kontroversiella frågor.

Demokrati för att hantera konflikter

Vi lever i en komplicerad värld där konflikt är normaltillståndet. Men värt att notera är att konflikt inte behöver betyda förtryck. Demokrati är en bra form för att hantera konflikter. Det handlar om demokratisk medborgarfostran. Strävan kan alltså inte vara att nå konsensus, mötas eller komma bortom konflikt. Snarare att se hur konflikt är en del av demokratin. Det är just oenigheten och konflikterna i samtalen som förnyar demokratin och möjliggör kritik av nuvarande normer och samhällsstrukturer. Genom att erkänna osämja som ofrånkomlig kan konflikt utgöra grunden för samtalsregler. Istället för att söka konsensus, förmildra eller avvärja konflikter, till exempel genom undvikande av potentiella kontroversiella frågor, bör undervisningen bejaka att emotioner uppstår.

En del av den ordinarie undervisningen

För att undvika konflikt borde kontroversiella ämnen vara en del av den ordinarie undervisningen, menar Christer Mattsson, docent i pedagogik med fokus på våldsbejakande extremism. Han menar att det inte finns något egenvärde i att plötsligt diskutera kontroversiella frågor vid sidan av undervisningen. De ska betraktas som stoffet i många ämnen. En viktig funktion för skolan är att bidra till att unga människor kan notera skillnaden mellan att säga något som är upprörande och att säga det för att någon ska bli upprörd. Det offentliga rummet som en plats för pluralism och konflikt. För att det politiska livet ska behålla vitalitet och livsnerv är det avgörande att skillnader som finns mellan politiska ideal inte slätas över eller förbises. Pluralism är inte ett problem för demokratin utan det är det politiska livets grundläggande förutsättning. Klassrummet och dess kommunikation är ett rum som karaktäriseras av att det delas med andra. Det avgörande i ett sådant rum är kommunikationens karaktär och kvalitet.

“Vi” och “de”

Ofta kommer elevers starka reaktioner på arbetsmaterialets utformning av “vi” och “de”. Och ibland förekommer både oro för och en faktisk uppdelning i klassrummet mellan “vi” och “de”. Ett demokratiskt rum har utrymme för pluralism och konflikt. Det är avgörande att skillnader som finns mellan politiska ideal inte slätas över eller förbises. Pluralism är en del av det politiska livets förutsättning. Klassrummet är ett rum som karakteriseras av att det delas med andra. Demokratisk gemenskap kan utvecklas samtidigt som kulturell pluralism stärks. Det är dock avgörande hur kommunikationens karaktär och kvalitet utspelar sig. I samtal och diskussioner kan “vi” artikuleras utifrån termer av till exempel etnicitet, religion, hudfärg eller sexuell läggning, vilket kan leda till att det blir svårare att se “de” som legitima politiska motståndare. “Vi” och “de” bör grunda sig på skilda visioner för utformning av samhället, snarare än att bygga på essentiella skillnader mellan människor. När vi har olika politiska visioner för samhället utgör de demokratiska värdena jämlikhet och frihet en gemensam grund. Oenigheten kan ligga i hur jämlikhet och frihet förhåller sig till varandra och vad de betyder.

Ska läraren ta ställning?

När det bränner till i klassrummet är starka känslor i rörelse. Kanske både hos lärare och elever. Vad är då klokast att göra i en sådan situation? Det finns såklart inte endast ett svar. Det är situationsbundet vad som är klokast att göra från en stund till en annan. Lärares yrkeserfarenhet, tysta och praktiska kunskap för att utöva yrket är något att luta sig mot. Kanske är det funktionellt att ta ställning i en situation, medan det inte är funktionellt att ta ställning i en annan situation. Det beror på syftet, läroplansmålen i den specifika situationen och vilka färdigheter det var tänkt att eleverna skulle få träna på. Vilka åsikter och uttryck är i rullning och hur kommer de starka känslorna till uttryck? Hur väl härbärgerar klassen starka känslor? Vilka individer finns i klassen och hur samspelar de med varandra? Att agera omdömesgillt kan se väldigt olika ut från situation till situation.

I studier om lärares undervisning i kontroversiella frågor framgår att lärare antar olika positioner. Det förekommer olika begrepp för att beskriva positioner om att vara neutral, balanserad eller att anta en officiell linje. En del studier visar att lärare ibland använder sig av taktiken att spela “djävulens advokat” – att utmana eleverna medvetet genom att till exempel “spela” att de intar motsatta ställningstaganden. I en del situationer använder lärare taktiken att förhindra ytterligare uttalanden i klassrummet, avvärjer vidare samtal och pratar i stället enskilt med en elev för att undvika att dra in fler elever. Taktiken som kan kallas “normförmedlaren” öppnar för diskussion och markerar tydligt om läraren reagerar på något som en elev säger, och berättar hur samhället ser på ett sådant uttalande och hänvisar till svensk lag. Normförmedlaren stämmer väl med läroplanen. Läraren ska vara öppen för diskussioner men samtidigt ta ställning. Om läraren redovisar alla sätt att se på en fråga så underlättar det för eleverna.

Konsekvent pedagogiskt ledarskap

Ta stöd från kollegiet och etablera ett konsekvent pedagogiskt ledarskap. Det betyder inte att målet är att alla lärare ska agera likadant. Varje lärare är unik och personlighet ska respekteras. Konsekvent pedagogiskt ledarskap i detta sammanhang betyder att ha en gemensam värdegrund och praxis som är till nytta för hela skolan, också för vårdnadshavare.

Samtala och reflektera så att ni har rutiner och gemensam syn kring följande:

• Vad kontroversiella frågor är och om skolan har ett gemensamt förhållningssätt, antingen informellt eller formellt, kring hanteringen av dem?
• Vad det är som gör en fråga kontroversiell?
• Bedömning av frågornas känslighet
• Vilka skäl ni har för att undervisa i kontroversiella frågor.
• Skolans värdegrund och hur den kan vara vägledande.
• Regler för diskussioner och hur hantering av diskussioner och debatt sker i skolan.
• Hantering av känslomässiga reaktioner från elever.

För att utveckla ett konsekvent pedagogiskt ledarskap kan följande metoder vara hjälpsamma

• Gemensam planering, till exempel vid ämnesöverskridande frågor.
• Gemensam undervisning, till exempel med kollegor som har olika personliga åsikter i en fråga.
• Auskultera/skugga, till exempel besöka varandra vid undervisning i samma fråga och använda sig av mentorskap (lärare som är bollplank för nyanställda lärare eller mindre erfarna kollegor).
• Kritiska vänner, samarbeta i mindre grupper, iaktta varandras undervisning och ge konstruktiv återkoppling.
• Delta i externa nätverk eller projekt som kompetensutveckling.

Minska riskerna

En del av de risker som förknippas med undervisning om kontroversiella frågor beror på missuppfattningar eller bristande kommunikation. Det kan också bero på brist på kunskap om läroplanens mål inom området. Risken för att en eller flera elevers värdighet kränks minskar om det finns en logisk grund för undervisningen som alla förstår. Därför är det bra att i förväg tänka igenom:

• Riktlinjer för undervisningen om kontroversiella frågor som skapar tydligt och konsekvent pedagogiskt ledarskap. Finns det till exempel riktlinjer för föredragshållare som politiker, religiösa ledare eller andra ledare i lokalsamhället?
• Kommunikation med vårdnadshavare, som handlar om varför skolan undervisar om kontroversiella frågor. Kan vårdnadshavare ge uttryck för sådant som bekymrar dem?
• Om skolans värdegrund och vision är tillräckligt tydligt kommunicerad. I vilken utsträckning finns det en gemensam syn på hanteringen av kontroversiella frågor i skolans värdegrund och kultur?
• Vilken skolkultur råder och hur den ännu mer kan präglas av tillitsfulla relationer, där elever har utrymme att säga vad de tycker om undervisningen och lärandet, och där lärare har utrymme att samtala om sina problem.