Seriebild

LärarhandledningSeniorsurfarna

Det finns tre teman att använda vid ett eller flera tillfällen:

Tema 1. Lär dig använda e-legitimation med Seniorsurfarna 

Tema 2. Gör din röst hörd på nätet – om demokrati, sociala medier och källkritik

Tema 3. Fota och filma med mobilen som Seniorsurfarna

Syfte och målgrupp

Denna studiehandledning vänder sig till dig som är ledare för en studiecirkel eller kurs om IT och digitaliseringsfrågor, med inspiration från programmen i TV-serien Seniorsurfarna och med utgångspunkt i Seniorsurfarskolans kortklipp.

Programmen på UR Play är fria att användas av alla, och passar i både utbildnings- och folkbildningssammanhang. Handledning och arbetsblad hittas vid respektive program under rubriken “Pedagogiskt material”.

Kopplingen mellan studiecirklar och UR. Public Service har producerat program tänkta för användning i studiecirklar ända sedan Sveriges Radios grundande 1925. Dåvarande Radiotjänst sände ut föredrag, tillhandahöll studiematerial, och ordnade konferenser för radiocirklarnas ledare. I UR:s uppdrag ingår fortsatt att tillhandahålla program anpassade för användning inom studieförbund och folkhögskolor, samt i annan vuxenutbildning. 

Att starta en studiecirkel. En grupp som består av minst tre personer, alla över 13 år, som lär tillsammans vid minst tre tillfällen (digitalt eller fysiskt) kan starta en studiecirkel om valfritt ämne och då registrera den hos ett av de tio studieförbunden. Hjälp och stöd finns hos studieförbunden. En annan väg att gå är att vända sig direkt till en medlemsförening eller närmsta bibliotek.

Om handledningen

Struktur och upplägg

  • Som introduktion till varje tema föreslås att tillsammans titta på ett eller fler kortklipp ur Seniorsurfarskolan.
  • Till varje tema finns cirka tio uppgifter för uppvärmning, diskussion och praktisk träning. Tanken är att i det här urvalet per tema hitta något som intresserar många eller passar för olika nivåer inom gruppen. Ett tips är att fördela temat över flera tillfällen i stället för att stressa igenom det vid ett. Avslutande uppgift per tema heter Öva hemma.
  • Till sex uppgifter finns även separata kopieringsunderlag/pdf:er att dela ut. De ligger som länkar nedan vid respektive uppgift och hittas även som arbetsblad under fliken Pedagogiskt material vid programmen på UR Play.
  • Handledningsmaterialet utgår från att du som ledare känner dig bekväm med tekniken som används i programmen och till varje tema finns därför en förteckning över vilka appar, tjänster eller webbsidor som används i klippen för möjlighet till förberedelse. 

Tips till första träffen

Det är viktigt att starta på ett bra sätt. När det gäller att skaffa sig nya digitala färdigheter är tröskeln ibland hög trots att behovet av att lära sig finns. Forskning visar här på betydelsen av humor och personlighet. När man känner sig glad och positiv är hjärnan mer öppen för inlärning. Därför är det ett bra tips att inleda med en dråplig historia du hört eller en egen rolig anekdot då du gjort något digitalt som blivit tokigt. Det får även deltagarna att slappna av om de hört att även du ”gjort bort dig.” Kanske vågar fler dela sina pinsammaste digitala upplevelser? Har du inget sånt minne på lager kan det räcka med att inleda med en rolig video eller bild. Testa att bildgoogla på ”smartphone jokes” eller liknande för mängder av förslag.

Lekfulla digitala verktyg kan också vara användbara och roliga att testa tillsammans i gruppen. Sök till exempel på ”lotta namn” för mängder av förslag på lättanvända gratisverktyg online.

TEMA 1. Lär dig använda e-legitimation med Seniorsurfarna

I denna del får du koll på

  • vad man kan använda e-legitimation till varför det är bra att ha
  • hur man loggar in på digitala tjänster som 1177 med hjälp av bank-id
  • hur säkert e-legitimation är och hur man kan tänka kring lösenordshantering
  • hur du spärrar din e-legitimation om du skulle bli av med mobilen

Appar, tjänster och webbsidor som används

Avsnitt 1: E-legitimation/bank-id. Bank-app, skanna/betala räkningar. QR-kod

Avsnitt 4: SL-app (reseapp). Swish. E-biljett och QR-kod-avläsning.

Avsnitt 6: 1177 och dess tjänster. Nätläkare. SOS Alarm-appen.

Titta tillsammans på tillhörande program

Nedan är de avsnitt och delar som passar bra att använda som inledning på en träff, som repetition eller ren inspiration:

Tillhörande program

Kattis frågar och förklarar och låter Hasse och Ann gå till banken för att ordna ett bank-id till Hasses nya telefon. Även betalning av en fysisk räkning visas. (ca 4.30 min) Samtal med IT-säkerhetsexpert om hur man ska tänka kring att identifiera sig med e-legitimation, hur man skyddar sig och inte delar med sig av koder med mera. (ca 2 min)

Hasse och Viveca laddar ner rese-app och köper e-biljett i form av QR-kod och använder den på bussresa. Kattis förklarar mer om QR-koder och visar hur man läser av dem med sin mobilkamera. (ca 4 min)

episodebild

Tips från Gunilla Hasselgren kring användandet av 1177 både som källa för säker information och som app för att se sina uppgifter och förnya recept med mera. Diskussion kring hur nätläkare kan vara ett komplement till fysiska besök. Kattis och Gunilla avslutar med att berätta om appen 112 (ca 5.30 min)

episodebild

Från tidigare säsong av Seniorsurfarna kan ni även titta på detta klipp där Kattis går igenom vad som är viktigt att tänka på för att kunna handla och betala säkert på nätet, med e-legitimation och swish och Arja Sajonmaa får ett så kallat bluffsamtal. (Ca 2.30 min av klippet)

Från första säsongen av Seniorsurfarskolan kan ni också titta på detta klipp där Kattis berättar om nyttan med mobilt BankID för Marianne Mörck och vad du ska tänka på när det gäller säkerheten. (ca 2 min)

Arbeta vidare

1.1 Digital uppvärmning

I avsnitt 1 av Seniorsurfarna säsong 3 värmer Kattis upp deltagarna genom några enkla uppdrag. Dessa är bra att inleda med för att komma igång och kanske repetera lite grunder. Välj en eller flera:

  • Lägg in ledarens telefonnummer
  • Skicka en emoji som beskriver hur du mår just nu
  • Ställ en fråga till Siri eller google
  • Koppla upp dig mot lokalens wifi
  • Ladda ner en app till exempel SOS Alarm

1.2 Digital ordförståelse - En ska bort (kopieringsunderlag finns)

Gör som Kattis och seniorsurfarna och testa lite ordförståelse! Titta på de fyra orden i varje horisontell rad. Tre betyder samma sak eller hänger ihop på något sätt. Kan du klura ut vilket ord som ska bort och varför? Hjälps gärna åt med svaren! (rätt svar finns i facit längst ned).

Använd kopieringsunderlaget: UR_Seniorsurfarna_s_3_Tema_1_En_ska_bort_kopieringsunderlag.pdf

1.3 Att diskutera om e-legitimation och tjänster

”E-leg…det måste man ha nästan idag, för att underlätta. Annars blir det besvärligt! Ann Westin

  • Håller du med Ann? Om du inte har e-legitimation själv än: I vilka situationer har du upplevt att det ”blivit besvärligt”?
  • Vid vilka tillfällen använder du idag ditt fysiska id-kort? Finns det digitala varianter på den tjänsten? Och finns det tillfällen då den fysiska legitimationen måste användas?

1.4 Tipsraden - När använda e-legitimation? (kopieringsunderlag finns)

Vilka 6 av följande 13 situationer kräver e-legitimation för att lyckas? Sätt ett kryss i rutan, kontrollera och diskutera svaren. (rätt svar finns i facit längst ned).

Använd kopieringsunderlaget: UR_Seniorsurfarna_s_3_Tema_1_Tipsraden_kopieringsunderlag.pdf

1.5 Att diskutera kring lösenordshantering och säkerhet

  • Vad sa IT-säkerhetsexperten Anne-Marie Eklund Löwinder i Seniorsurfarskolan om att skriva ner lösenord? Titta på klippet igen om du inte minns (avsnitt 1)
  • Kan e-legitimation komma att ersätta krångliga lösenord även för vardagliga tjänster, som mejl eller sociala medier? Har du stött på detta i någon tjänst ännu? Varför tycker du att det är en bra eller dålig idé?
  • Vad händer med alla dina digitala konton och lösenord när du inte längre finns? Finns det något man kan man kan förbereda för redan nu? Vilka bra tips och tankar finns i gruppen?

1.6 Fem frågor om lösenord och inloggning - Sök fram svaren ihop!

  1. När du skriver in ett lösenord till något digitalt konto har du säkert fått frågan om du vill autospara lösenordet? Bör du göra detta? Varför eller varför inte?
  2. Ibland erbjuds alternativet att logga in på en ny tjänst via till exempel ditt Facebook- eller Googlekonto. Är detta ett bra alternativ? Varför eller varför inte?
  3. Hur skapar man ett säkert lösenord? Googla fram några förslag och redovisa för varandra! Glöm inte att kolla vem som står bakom informationen/förslaget!
  4. Allt fler tjänster kräver tvåfaktorsauktorisering eller tvåvägsverifiering. Vad betyder det? Har du testat det?
  5. Appen SOS Alarm som visas i avsnitt 6 är förstås mycket användbar. Men smarta telefoner har också ett snabbkommando för att starta ett nödsamtal. Vet du vilket det är för din telefon? 

1.7 Testa att logga in på 1177

Se dina egna uppgifter, till exempel journalanteckningar eller provsvar. Eller testa med någon annan tjänst från övningen Tipsraden som du är nyfiken på.

1.8 Växla mellan flera appar i telefonen

I samtal med exempelvis en myndighet ombeds du ibland att identifiera dig själv via e-legitimation. Men hur gör man det när det är installerat på den telefon du nu pratar i? Para ihop er två och två och öva på momenten i samtal från olika rum.

Öva på att

1) sätta på högtalare på telefonen

2) växla mellan olika öppna sidor och appar i telefonen och gå tillbaka till samtalsvyn

3) öppna e-legitimationen (eller annan app) under samtalets gång

1.9 Hur spärrar man sin e-legitimation?

Googla eller använd röstassistenten och jämför resultaten. Har alla valt samma sida eller fått alla samma svar? Hur vet man vem som står bakom informationen och hur vet man att det är en bra sida? Dela gärna adressen till sidan med de andra i gruppen eller dela till ledaren som kan visa för alla. Avsluta med att rösta om vilken sida ger er bäst instruktioner för hur man faktiskt spärrar sin e-legitimation!

1.10 Scenarier: Har du koll? (Kopieringsunderlag finns)

Här är fyra scenarier att ta ställning till om du ska använda din e-legitimation eller inte. Kanske kan du komma på fler situationer som du varit med om? Svara först för dig själv och diskutera sedan i gruppen.

Här finns kopieringsunderlaget: UR_Seniorsurfarna_s_3_Tema_1_Har_du_koll_kopieringsunderlag.pdf

1.11 Uppdrag lösenordshantering

1.      Varför är den 20 januari ett särskilt datum i lösenordssammanhang? Vem hittar svaret först!

2.      Vilka är Sveriges vanligaste lösenord? (Och handen på hjärtat, har du använt några av dem…?)

3.      Ta reda på mer om vilka lösenordshanterare som finns att använda, så att man bara behöver komma ihåg ett enda lösenord. Arbeta gärna tillsammans och sök exempelvis på Internetstiftelsens sidor för trygga svar.

1.12 Extrautmaningen - för dig som vill. Skapa en egen qr-kod! Googla fram en gratistjänst för att skapa en egen QR-kod. Testa att lägga in en hälsning, eller en länk till en sida. Skicka eller dela sedan din QR-kod till er i Whatsapp-grupp eller till ledaren som kan visa den i storbild. Testa sedan varandras koder genom att skanna dem med kameran som Kattis visar i Seniorsurfarskolan. Hamnar du rätt?

Öva hemma

Oavsett om du kommer fortsätta att träffa gruppen eller inte är det nödvändigt att du fortsätter öva på färdigheterna du lärt dig, gärna en gång om dagen, tills du känner dig säker på att klara det. Om ni har en gemensam chattgrupp (sama sak som chattslinga/chatttråd) i exempelvis Whatsapp kan ni även ställa frågor och kanske påminna varandra om att öva genom att skicka en glad emoji varje gång klarat av någon övning hemma!

Välj en eller flera:

  1. Logga in på 1177 och letat efter dina recept, provsvar eller journaler.
  2. Logga in på din internetbank via mobilen och klicka runt, lär dig hitta bland flikarna.
  3. Leta rätt på swish-tjänsten om du inte har det och lägg in ditt telefonnummer. (Glöm heller inte att ladda ner swish-appen till telefonen!)
  4. Betala en räkning med hjälp av bank-appen genom att scanna uppgifterna på räkningen.
  5. Skriv något i den gemensamma chattgruppen.

TEMA 2. Gör din röst hörd på nätet– om demokrati, sociala medier och källkritik

I denna del får du koll på

  • yttrandefrihet och opinionsbildning digitalt, influencers och forum för samhällsfrågor och politisk dialog
  • hur man kan bygga upp sitt konto på sociala medier
  • skillnader mellan olika sociala medier, enkel källkritik i sociala medier, juridik och etik kring sociala medier

Appar, tjänster och webbsidor som används i Seniorsurfarskolan

Avsnitt 2: Twitter, Facebook, riksdagen.se

Avsnitt 5: Instagram, Facebook

Titta tillsammans på tillhörande program

Här är de avsnitt och delar som passar bra att använda som inledning på en träff, som repetition eller ren inspiration:

Tillhörande program

Ex-politikerna Jan Eliasson och Ulf Adolfsson talar om hur man kan påverka via sociala medier och om vikten av att skriva kortfattade budskap på exempelvis Twitter. (Ca 4 min)

Christina Schollin berättar om att vara en influencer, att bemöta eventuellt näthat samt att göra reklam. Om yttrandefrihet och att dela bilder och inlägg online.

Arbeta vidare

2.1 Digital uppvärmning

Om man ska skriva ett inlägg eller en kommentar på sociala medier är det väldigt bra att tänka på att det finns regler för hur man uppför sig, precis som i vanliga livet. Det finns även en del begrepp och koder som är bra att känna till.

Orden nedan är några ni kan fundera över som uppvärmning!

VERSALER       Lajka        Tagga      Vägg      

            Flöde       PM     Story

2.2 Kryssa i-listan om juridik och etik på sociala medier (kopieringsunderlag)

Seniorsurfaren Mikael Segerstedt är väldigt skeptisk till att skaffa ett Facebook-konto i serien, liksom kanske du själv? Men ofta rör det sig om okunskap och rädsla kring sociala mediers funktioner. Här kan du börja med att testa vad du själv vet om hur framför allt Facebook och Instagram fungerar. Gå sedan igenom svaren tillsammans och lär dig sådant du svarat ”Vet ej” på!

Använd det här kopieringsunderlaget: UR_Seniorsurfarna_s_3_Tema_2_Krysslista_kopieringsunderlag.pdf

”Det var någon som påstod att jag var en influencer, och då var jag ju tvungen att googla på vad en influencer var för nånting” Christina Schollin om sin nya roll på Instagram

2.3 Att diskutera kring sociala medier och demokrati

  1. Hur kan sociala medier vara till fördel respektive nackdel för demokratin? 
  2. Vad tänker du att ”argdela” är, som Kattis nämner? Varför är det viktigt att avstå från?
  3. Hur kan du se om till exempel ett nyhetsinlägg på Facebook är gammalt och inaktuellt?
  4. Hur har sätten att sprida desinformation utvecklats? Skillnader förr och nu?
  5. Hasse nämner att han blivit kapad några gånger på Facebook. Vad innebär det?
  6. Kan du anmäla olämpliga inlägg eller reklam i ditt flöde?

2.4 Överblicka olika sociala medier (kopieringsunderlag)

Seniorsurfarnas expertgäster berättade i avsnitt 2 att de håller till på Facebook och Twitter. Vilka andra sociala medier känner du till? Vilka är bäst för att göra sin röst hörd i en demokrati? Vad skiljer dem ? Fördelar / nackdelar?

Kopieringsunderlaget finns här: UR_Seniorsurfarna_s_3_Tema_2_Sociala_medier_tabellen_kopieringsunderlag.pdf

Använd gärna mallen och fyll i vartefter du lär dig, genom att fråga andra, kanske be dem visa, diskutera i gruppen och hitta förklaringar online. Du behöver självklart bara välja de som känns relevanta för dig, men det är inte så dumt att ha en hum om dem allihop i dagens samhälle.

2.5 Skapa ett konto på valfritt socialt medium.

Börja bygg upp din profil med valfri profilbild och information och leta efter vänner, släktningar och bekanta att bli vän med, samt hitta intressegrupper och kanske offentliga personer att följa. Var noga med säkerhetsinställningarna så att du vet hur publikt ditt innehåll blir!

2.6 Leta upp Ulf Adelsohn på Facebook eller Jan Eliasson på Twitter och läs några inlägg.

Du måste inte vare sig följa eller gilla deras inlägg för att se dem eftersom de har offentliga profiler! Alternativt sök upp andra partier, enskilda politiker, tidningar, tankesmedjor, organisationer eller andra grupper du är intresserad av. Om det känns relevant, ”gilla” något inlägg du håller med om. 

”För mig är det alldeles självklart att man som äldre person, är med i debatten och tycker saker och påverkar.” Jan Eliasson

”Om man talar med politiker ska man säga att ’det här är min uppfattning’, man ska inte trycka på att det är den enda givna sanningen, utan ’det är min bild och den vill jag gärna framföra. Då hör de.” Ulf Adelsohn

2.7 Hitta din hemkommun på Facebook. Försök ställa en fråga kring något du undrar över som en via chatten (om den finns aktiverad). Hur lång tid tar det att få svar? Finns det några intressanta inlägg eller frågor på sidan, som du kan svara eller kommentera på? 

2.8 Hitta influencers att följa på instagram. Hur vet man vilka konton man ska följa?

  • Enklaste sättet är att klicka på sökfunktionen – förstoringsglaset – och välja ett ämne under #(hashtag)-ikonen eller person-ikonen.
  • Skriv något som intresserar dig, till exempel politik, fåglar eller bara rolig. Under rubriken ”populäraste” hittar du sen de största kontona. Scrolla och välj till exempel 10 konton att följa från 5 olika ämnen, för att få en mix som en start. Eller följ bara ämnen (#) för en bredare mix i ditt flöde att inspireras av!
  • Självklart kan du även söka på personligheter du vill följa, till exempel kändisar som Christina Schollin eller en politiker. Även många TV-program har en egen sida eller hashtag. Testa om ditt favoritprogram har en eller varför inte #seniorsurfarna!

2.9 Hitta inlägg som är för bra eller hemska för att vara sanna.

Gå in på t.ex. Facebook eller Instagram och skrolla genom flödet. När du kommer till ett inlägg/en nyhet som du funderar över, för att det låter otroligt, antingen för bra för att vara sant eller för hemskt för att vara sant, stanna upp och läs upp det för gruppen. Diskutera tillsammans om det verkar sant eller falskt eller kanske reklam? Hur kan man kolla upp detta? 

2.10 Öva på att skriva kortfattat som Jan Eliasson. 

"När det gäller att påverka, så har jag ju lärt mig att man måste vara kortfattad och man måste vara tydlig. Och man måste finna de samlande orden!” Jan Eliasson

Formulera din åsikt i en fråga som du själv är engagerad i på max 280 tecken, som på Twitter. Eller testa något av ämnena med anknytning till seniorsurfarna: Kontantfritt samhälle – Digitaliseringen av samhället – Rösta med e-legitimation 

2.11 Lär dig hitta bland alla emojis.

Förr gav de fröken ett äpple, men jag skickar en puss” Viveca Lärn om sin emoji till Kattis.

Seniorsurfarna skickar i avsnitt 1 en emoji till Kattis som berättar hur de mår. Men det kan vara svårt att veta vad alla små figurer föreställer eller vad de betyder, även om de är sorterade efter olika kategorier. Ett sätt att bekanta sig med dem är att göra enkla emoji-rebusar på till exempel kända filmtitlar eller låttitlar. Tänk på en känd titel och sök för att se om några lämplig emojis finns för att beskriva den. Skicka dem till varandra eller till ledaren som kan samla dem till en liten tävling.

Här är ett exempel, kan du gissa vilken låt av Frank Sinatra? ❤+ 👰🤵

(Svaret hittar du i facit längst ned)

Öva hemma

Om gruppen ska fortsätta ses är det bra om du har övat på färdigheterna till nästa gång, gärna en gång om dagen. Genom Whatsapp-gruppen kan ni påminna varandra genom att fråga om man övat. Bara att kolla den gemensamma gruppen räknas naturligtvis som övning! Här är några andra förslag:

  1. Skapa ett konto på valfritt socialt medium och hitta nya konton (grupper eller personer) att följa. Tipsa varandra om intressanta konton!
  2. Hitta en intressant fråga på Twitter eller Facebook att följa
  3. Lär dig något nytt som händer i din kommun
  4. Gör en sekretesskontroll på Facebook och andra av dina eventuella socialamedierkonton och välj aktivt vad som ska synas och inte.
Titta på en UR-dokumentär om demokrati och digitalisering. UR har fler program än Seniorsurfarna om demokrati och digitalisering, till exempel Vår digitala planet med avsnittet Demokratins nya spelplan (58 min). Till programmet hör också pedagogiska kortklippen om Deep Fakes (13 min) och Camebridge Analytica-skandalen (9 min) som kan diskuteras i grupp.

TEMA 3. Filma och fota med mobilen som Seniorsurfarna

I denna del får du koll på

  • hur du filmar med effekter som slowmotion
  • vad google lens är och hur det kan användas
  • hur du tar bilder med timer (självutlösare)
  • vad du ska tänka på när du tar bilder av andra

Appar, tjänster och webbsidor som används i Seniorsurfarskolan avsnitt 3

Kamera-app, google lens

Här nedan är det tillhörande program som passar bra att använda som inledning på en träff, som repetition eller ren inspiration: 

Tillhörande program

Kattis visar den smarta telefonens kamera, och hur det enkelt går att manipulera filmandet med olika hastighetseffekter. Detta och hur man kan använda kameran ihop med google lens för att identifiera till exempel växter får seniorsurfarna testa.

episodebild

I Seniorsurfarskolan säsong 2 visar Kattis och förklarar hur man kan spara bilder och filmer i lagringsutrymmen som kallas moln. Och att det går att samla sina bilder i digitala fotoalbum, samt lite om hur det går att redigera en film i telefonen.

Arbeta vidare

3.1 Digital uppvärmning

För att värma upp dig inför diskussioner och uppdrag kan det vara bra att repetera lite grundläggande mobilkamerakunskaper.

Kolla till exempel om du vet hur man

  1. vänder på kameran genom knapptryckning för selfie och vanligt foto
  2. stänger av blixten helt
  3. zoomar in och ut
  4. ställer in skärpan på motivet du vill fota
  5. får igång kameran med ett snabbkommando

”Och vill de inte synas så – då låter man bli!” Christina Schollin om att lägga ut foton på andra i sina sociala medier.

Innan du börjar med dina fotouppdrag är det en god idé att fundera lite över de etiska aspekterna kring fotografering, likväl som de juridiska. Vad får du fota och vad får du lägga ut på nätet?

3.2 Träna ditt digitala omdöme.

Fundera över följande frågor. Rätt eller fel? Varför eller varför inte? Facit finns längts ned.

  1. Du filmar en vän när hon sjunger på en konsert. Du lägger filmklippet på din Instagramsida och taggar henne i inlägget medan konserten ännu pågår.
  2. Du ser en kändis vid bordet bakom din vän på en restaurang. Du fotar din vän och kändisen hamnar med på bilden. Du visar bilden för alla dina vänner vid nästa middag.
  3. Du hamnar på en tillställning där du får chansen att byta några ord med en av våra kända politiker. Du frågar och får ta en selfie tillsammans med hen. Du frågar om du får lägga upp detta på din Twitter. Hen säger nej. Du behåller bilden ändå.
  4. Du står i publiken och ser när en kortege med kungafamiljen åker förbi med häst och vagn. Du lyckas fota kronprinsessan och lägger upp på din Facebooksida.
  5. Du är ute och promenerar och går förbi ett hus där du vet att det bor en kändisfamilj. Plötsligt ser du att hela familjen sitter ute i trädgården och äter middag! Du stannar och fotar dem med din mobil och skickar bilden till din vän. 

Många av kameraövningarna här är hämtade från stiftelsen Forum för visuell praktik. Mer ur studiematerialet Kamerans ABC finns på deras hemsida.

3.3 Ta porträtt på varandra i gruppen. Ta ett porträtt där ansiktet och axlarna syns och ett till där hela kroppen får plats. Hur mycket behöver du som fotograf flytta dig för lyckas med det? Ställ in skärpan. Fråga förstås om det är ok att fota och om du får spara bilden och lägga den till exempel i er gemensamma grupp. Annars kan man nöja sig med att skicka bilden till personen i ett mms om de skulle vilja ha den sparad själv och sen radera den från den egna mobilen.

3.4 Ta en selfie i grodperspektiv och en i fågelperspektiv. Testa även olika färdiga färgfilter, antingen redan före du tar bilden eller som redigering efteråt. Hjälp gärna varandra att hitta symbolen för färdiga färgfilter, det är olika beroende på mobil men det är bara att klicka och testa, och backa om det inte är det du tänkt dig.

3.5 Skattjakt med kameran (koperingsunderlag finns) I ett avsnitt fotas både kyrktupp och höna av seniorsurfarna. Nu är det din tur att ge dig ut på skattjakt. Använd rummet du befinner dig i och dess omgivningar. Gör uppdraget som en tävling i gruppen, vem lyckas med flest uppdrag på till exempel 10 minuter, eller bara ha det som en övningslista med obegränsad tid. Dela gärna era resultat med varandra efteråt.

 

Använd detta kopieringsunderlag: UR_Seniorsurfarna_s_3_Tema_3_Skattjakt_med_kameran_kopieringsunderlag.pdf

Tips: Öka svårighetsgraden på skattjakten genom att samla fler saker i samma färg eller form. Börja med 10 och höj därefter till 15. Leta tillsammans för att skapa mer och mer kreativa lösningar ihop precis som Hasse och Viveca gjorde med kyrktuppen.

3.6 Filma ett unikt ögonblick i slow motion

  1. Börja med att öva på att filma i slowmotion genom att filma varandra när ni likt Kattis i avsnittet flaxar med armarna eller bara går rakt mot den som filmar.
  2. Testa sen att filma något som bara händer en gång, t.ex. släpp ett ägg som krossas mot en bricka, bygg ett torn av något enkelt – kanske sockerbitar – och filma när det raseras, eller filma när en ballong sprängs – av uppblåsning eller en nål

3.7 Filma ett skeende i uppsnabbad hastighet (hyperlapse som det också kan kallas)

Välj något som vanligtvis tar relativt lång tid. Filma till exempel när vatten att börja koka eller när någon utför ett matlagningsmoment eller bara brer en smörgås. Testa att filma ett ännu längre händelseförlopp som när moln passerar över himlen, att du eller någon lagar en hel rätt, målar en tavla eller kanske en vägg. Tips: Använd ett stativ eller palla upp mobilen så att du slipper hålla i den under hela tiden.

Beroende på hur stort lagrningsutrymme din smarta telefon har kan du filma olika länge innan du behöver flytta över dina sparade filmer till extern hårddisk eller en molntjänst. Mer info om det finns i Seniorsurfarskolan säsong 2 i avsnittet Bilder och filmer.

3.8 Använd timer / självutlösarfunktionen på kameran

  1. Börja med att ställa upp kameran och fota dig själv på avstånd. Be någon eller flera i gruppen vara med på nästa bild. Se till att alla syns. Passa på att även här eventuellt experimentera med olika filter som i uppdrag 2. Och glöm inte att fråga alla om det är ok att lägga upp bilden i er grupp!

3.9 Testa Google lens

Se till att du har laddat ner själva appen Google. Klicka på kamerasymbolen som Kattis visar i avsnitt 3 och fota av något i rummet eller utanför till exempel en blomma. Får du korrekta svar av Google? Vilka föremål är lättare respektive svårare att få rätt svar kring? 

Öva hemma

Oavsett om du kommer fortsätta att träffa gruppen eller inte är det nödvändigt att du fortsätter öva på färdigheterna du lärt dig, gärna en gång om dagen, tills du känner dig säker på att klara det. Om ni har en gemensam grupp i Whatsapp kan ni även ställa frågor och kanske påminna varandra om att öva genom att skicka en glad emoji varje gång du klarat av någon övning hemma!

Du kan till exempel:

  1. Ta porträtt på någon du tycker om. Glöm inte att fråga om det är ok att fota, spara bilden, och visa för andra genom att lägga den på sociala medier.
  2. Filma ett unikt ögonblick hemma i slowmotion och skicka in filmen till gruppen om du vill.
  3. Ta en bild på dig själv tillsammans med familj, vänner eller dina djur med hjälp av självutlösarfunktionen. Lägg till ett filter om du vill.
  4. Använda Google lens nästa gång du är ute på promenad och se om du kan identifiera en växt eller försök fota en fågel för att få veta vilken sort det är. 

Checklista till ledaren

med tips på förberedelser

  1. Välj tema och skriv ut övningar. Fundera ut och markera vilka övningar i handledningen som du tror passar för gruppen och skriv gärna ut övningarna som är ifyllbara. De flesta behöver anteckna för sin egen skull och det analoga inslaget uppskattas ofta av deltagarna. Du hittar detta under ”arbetsblad”.
  2. Flera språk och språknivåer i gruppen? Seniorsurfarna går att ses via UR Språkplay. Där får programmen en interaktiv undertext på svenska och orden kan översättas till 27 språk. Seniorsurfarna finns också syntolkad och teckenspråkstolkad på UR Play.
  3. Det underlättar också om deltagarna har samma typ av smart telefon som du som ledare, till exempel iPhone som används i serien. Det är svårt att ge tips och instruktioner när både ios (iPhone/iPad) och Android (såsom Samsung, Windows, Huwai m fl) används samtidigt. Detta för att de ser olika ut även om de flesta funktioner finns i samtliga.
  4. Du kan med fördel skicka ut en enkät eller bara ställa några frågor i förväg via mejl för att få koll på deltagarnas förkunskaper och eventuella önskemål. På denna nivå räknar vi med att man har och kan öppna sin mejl.  Det finns flera gratisprogram för att skapa enkäter och de fungerar på liknande sätt. Om du som ledare vill avstå detta moment är det ändå en bra idé att inleda första träffen med en koll kring dessa frågorDet kan naturligtvis göras anonymt även om det görs på plats.
  5. Formulera en gemensam etik angående att fotografera varandra. Bra frågor är: Får jag ta en bild av dig? Får jag visa bilden/filmen? Får jag spara/sprida bilden eller filmen? Lyft även frågan om att dela sina kontaktuppgifter inför de uppdrag som handlar om att skicka meddelanden och ringa till varandra. 
  6. Upplägget i denna handledning utgår från att deltagarna har skaffat e-legitimation. Därför är det av yttersta vikt att deltagarna vet att de förväntas ha installerat e-legitimation i förväg liksom att eventuellt klargöra vilken typ av e-legitimation du kommer att använda under kursen, eftersom det skiljer sig åt lite. I Seniorsurfarna använd Sveriges vanligaste e-legitimation: mobilt bank-id. En bra idé är därför att skicka ut förberedelser med instruktioner och gärna en länk till Seniorsurfarskolan avsnitt 1 där Hasse Andersson går till banken och skaffar mobilt bank-id, som stöd till de som inte gjort detta. Att aktivera BankID säkerhetsapp går att göra via internetbanken med hjälp av säkerhetsdosa från banken. Den som saknar internetbank behöver besöka ett bankkontor. Swish kräver också förberedelse; att i internetbanken ha tecknat tjänsten och laddat ner Swish-appen.
  7. Öppna i webbläsaren upp de Seniorsurfarklipp och andra sidor du tänker använda dig av när ni ses och i separata flikar eller fönster. Arrangera dem i rätt ordning så kan du stänga ner dem vartefter du använt dem. Men samla ihop alla sidors adresser och skicka ut till deltagarna efteråt så att de kan se dessa igen i lugn och ro, för övning hemma. 
  8. Viktigt som att prata tydligt, långsamt och även repetera mycket. Det behövs fler upprepningar av kunskaperna. Gå inte igenom för många punkter eller för mycket information åt gången, utan låt det ta tid så att alla hänger med. Ta inte för givet att deltagarna har koll på allt, utan gå igenom och visa även grundläggande steg eller moment.
  9. Det måste få ta tid att knappa in siffror, skriva meddelanden etc. Mobiler har små displayer och en del är ovana vid pekskärm, det tar tid att vänja sig vid att trycka på knapparna. En bra idé är att kolla om alla som behöver har ställt in större text på sin display.
  10. I vissa klipp i Seniorsurfarskolan tar man telefonen ur deltagarens händer för att lösa problemet åt dem. Detta är inte ett bra sätt för digitalt lärande, utan låt i stället deltagarna själva försöka klicka och lösa problemen som dyker upp på skärmen. Utgå från att endast visa och förklara utan att röra skärmen. Deltagaren lär sig alltid mest av att få göra själv. 
  11. Frustration över att inte klara av något digitalt kan uppstå, men även stor glädje när en deltagare lyckas, precis som vi ser i Seniorsurfarna. Glöm därför inte att fira när till exempel alla har klarat ett moment. Med fika till exempel!
  12. Var förberedd på eventuella kritiska frågor från deltagarna om meningsfullheten med olika verktyg, liksom på att bemöta irritation, frustration och skam. Fokus bör vara på att skapa ett tryggt rum att utforska i tillsammans.
  13. Koppla gärna din egen mobil till den gemensamma skärmen så alla kan se och följa stegvis. Skaffa en lämplig adapter så att du kan visa din mobilskärm på storbild.
  14. Bra att deltagare med syn- och hörselnedsättning får sitta långt fram och använda hörslinga om det finns i lokalen.
  15. Håll kontakten i en gruppchatt. Appen som används i Seniorsurfarna är Whatsapp och bygger på enbart telefonnummer fungerar ofta utmärkt just bland personer som ännu är ovana vid sociala medier. Den är också särskilt bra att använda om gruppen ska fortsätta träffas. Lägg all information i appen framöver istället för via mejl. Undvik att använda båda vägarna, utan uppmuntra dem att börja använda appen, så de vänjer sig! Starta en grupp och lägg till deltagarna under första träffen. Inled gärna med att till exempel på att skicka en emoji eller selfie som de gör i Seniorsurfarna. I appen kan deltagarna sedan chatta mellan träffarna, hålla kontakt och hjälpa varandra med hemövningarna. Du kan dela ut uppdrag, skicka tips och länkar, och komma med uppmuntrande tillrop och påminnelser.
  16. Uppmuntra till att ta hjälp av en närstående. Något som visat sig betydelsefullt för inlärningen är också så kallade "varma experter" alltså anhöriga eller vänner i ens närhet som kan vara behjälpliga över tid på olika sätt vad gäller teknik och digitala hjälpmedel.

Facit

Svar till uppgifterna

En ska bort: 1-C, 2-C, 3-B, 4-C, 5-D, 6-B, 7-A

Tipsraden: (dessa kräver e-leg) 2, 3, 6, 7, 8, 12.

Bra att veta: nr 1 och 4 kräver ej, men fungerar snabbare med e-legitimation, och de tjänster i raden som involverar betalning kräver i stället att man lägger in sina uppgifter till ett betalkort online - och många av dessa kräver i sin tur att man använder - bank-id! (för att bekräfta betalningen)

Scenarier: Har du koll?

A: Nej, eftersom du inte är den som ringt upp.

B: Ja, eftersom det är du som ringt upp och du vet vart du ringt.

C: Nej, eftersom det inte är du som har ringt. Be i så fall om namn och nummer som du kan kolla och be att få ringa upp.

D: Nej, eftersom Transportstyrelsen aldrig ringer i detta syfte. Om till exempel för mycket fordonsskatt har betalats in sker en återbetalning helt automatiskt.

Emoji-rebusen:

Love and marriage av Frank Sinatra

Träna ditt digitala omdöme:

Enligt upphovsrättslagen är det den utövande konstnären som har rätt att förfoga över sitt framförande, både när det gäller själva inspelningen och spridning till allmänheten. Utan tillstånd är det således inte lagligt att filma en konsert och lägga upp på t.ex. YouTube eller i det här fallet Instagram.

2. Det är tillåtet att fotografera och filma vem man vill på allmänna platser så länge detta inte sker på ett sätt som är ägnat att kränka personen som blir fotograferad/filmad. Det är också tillåtet att fotografera på privat mark så länge det inte finns något anslag om fotoförbud, exempelvis inne på en restaurang eller i en affär. Då har man rätt att avvisa dig från platsen.

3. Samma svar gäller förstås som i fråga två, det är tillåtet, och du gör heller inte fel som behåller fotot. Dock hade du tänkt lägga upp det på sociala medier (twitter i detta fall) och inte bara använda i din privata sfär och då övergår användningen till offentlig. Och eftersom bilder räknas som personuppgifter om man kan identifiera personen, gäller allmänna dataskyddsförordningen eller på engelska: GDPR (General Data Protection Regulation.) Då måste du ha tillstånd för att publicera detta, och ett muntligt ok räcker. Du gör alltså helt rätt som frågar (och avstår publicering eftersom du fick nej.)

4. Samma gäller här, det är tillåtet att fota på allmän plats. Däremot om fotot hade tagits vid t.ex. Haga slott, kronprinsessans bostad, som är ett särskilt skyddsobjekt, hade all fotografering varit förbjuden. Men frågan här gäller egentligen publiceringen, precis som i fråga 3, då din bild blir offentlig. Här finns dock en skillnad i syftet: Om syftet med fotografiet är att porträttera en specifik person innebär det att personen ifråga måste ha lämnat sitt samtycke – som i fallet med selfien. Men om det istället kan klassas som en situations- eller miljöbild, alternativt en publikbild krävs inte ett samtyckesavtal och det går bra att även använda bilden på exempelvis Facebook.

5.. Man får stå på trottoaren (som är allmän plats) och fotografera in i en trädgård utan att göra sig skyldig till något brott. Man får däremot inte står utanför en bostad och fotografera in genom ett fönster in i en bostad. I övrigt gäller samma lagar som för fråga 2 – 4.