Till huvudinnehåll

LärarhandledningIdrottens himmel och helvete - pratstartare

Idrottsrörelsen har över tre miljoner medlemmar. Hur vi leder och fostrar barn och unga inom den spelar roll för vårt samhälle. Programserien Idrottens himmel och helvete problematiserar, granskar och ger förslag på lösningar på dilemman som idrottsrörelsen står inför. Serien består av tv för allmänheten och så kallade pratstartare, korta play-program för utbildning. Serien granskar och belyser problematik som både den som idrottar och den som leder idrott kan ställas inför. 

Pratstartare om idrott

Pratstartare är 24 korta klipp från Idrottens himmel och helvete, säsong 4, (2021). Tillsammans med samtalsplanen fungerar de som underlag för samtal i utbildningssituationer. Klippen utgår från ämnen som är centrala och aktuella för alla som verkar inom idrott i Sverige och som i sin roll möter barn och ungdomar.

Samtalsplaner

Samtalsplanen innehåller förslag på pedagogiskt upplägg för folkbildning och utbildning i föreningar och klubbar. Den består av diskussions- och reflektionsfrågor. Du hittar samtalsplanerna längre ner i dokumentet, kopplade till olika teman/avsnitt.

Syfte och målgrupp

Pratstartare om idrott innehåller 24 korta klipp från Idrottens himmel och helvete säsong 4. Dessa pratstartare fungerar tillsammans med samtalsplanen som underlag för samtal. Du som förälder, ledare, tränare eller förtroendevald kan ta samtalet vidare i din förening eller i ditt förbund. Diskussions- och reflektionsfrågorna är kopplade till de dilemman som lyfts i programmen. Dessa dilemman utgår från ämnen som är centrala och aktuella för alla som verkar inom Idrottssverige och som i sin roll möter barn och ungdomar.

Syftet med pratstartarna och samtalsplanen är att öppna upp för mer lärande om:

  • barn- och ungdomsidrott
  • idrottens former och normer
  • hur vi tillsammans kan stärka det som är bra i verksamheten och utmana det som kan vara trösklar för att hitta fram till idrottsföreningen idag – eller vilja vara kvar inom idrotten imorgon.
  • hur vi kan prata om vår verksamhet på ett sätt som ger oss verktyg för utveckling.

Använd gärna underlaget i en lärgrupp. Deltagarnas erfarenheter, perspektiv och upplevelser kan öppna upp för dialog, ny kunskap och nya insikter att integrera i idrotten/föreningen/förbundet.

Målgrupp

Diskussions- och reflektionsfrågorna är anpassade för två primära målgrupper som är centrala för idrottens utformning i framtiden:

  • idrottsföreningar
  • specialidrottsförbund

Sekundära målgrupper

  • riksidrottsgymnasium (RIG) och nationellt godkända idrottsutbildningar (NIU)
  • utbildningar med idrottsinriktning såsom tränar- eller ledarutbildningar
  • idrottsfolkhögskolor
  • träningsgrupper/lag

Materialet kan fungera som pratstartare oavsett idrottsmiljö. Ibland kan frågeställningarna behöva anpassas så att de passar den specifika miljön. 

Om handledningen

Diskussions- och reflektionsfrågorna (oavsett målgrupp) är kopplade till samma ämnen och dilemman, men med olika infallsvinklar. Frågorna utgår från följande teman:

  • Barn och ungas delaktighet
  • Ledarskap för framtiden
  • Reflektion om normer
  • Likvärdighet och hållbarhet inom verksamheten

Till varje tema får ni utifrån frågorna också utvärdera hur er egen verksamhet fungerar i förhållande till det aktuella temat. I detta får ni fundera utifrån följande reflektionsfrågor:

  • Det här gör vi redan och kan utveckla vidare.
  • Det här behöver vi förändra och göra helt nytt.
  • Det här behöver vi ta bort.
  • Det här ska vi behålla som det här.

Med utgångspunkt i dessa frågor kan ni med fördel skapa handlingsplaner som utgår från respektive tema eller frågeställning.

Tema: När idrotten hjälper eller stjälper

Statistiken säger att 90 % av de som elitsatsar inom längdskidåkning inte når sina mål med satsningen. Ändå är de allra flesta överens om att det är värt att balansera på gränsen till vad man klarar av för att eventuellt nå det stora genombrottet.

Det man vill uppnå med idrotten är värt uppoffringarna man gör.
  • På vilket sätt kan citatet kopplas till vår verksamhet?
  • Vilka uppoffringar kan det handla om i just vår verksamhet?
  • På vilket sätt kan dessa uppoffringar belasta och på sikt skada den som tränar?
  • Vilka signaler kan vi titta efter i vår verksamhet, för att uppmärksamma de som ligger i riskzonen för överbelastning?
  • Hur kan vi gemensamt bygga en kultur där vila och återhämtning är en naturlig del av träningen?
  • Vad innebär balans i livet för någon som tränar på elitnivå?
  • Vad kan vi som förening stötta med för att bidra till balans?

Hur kan vi bygga en hållbar verksamhet där vi når goda resultat men samtidigt minskar risken för skador och överbelastning? Diskutera:

  • Det här gör vi redan och kan utveckla vidare.
  • Det här behöver vi förändra och göra helt nytt.
  • Det här behöver vi ta bort.
  • Det här ska vi behålla som det är.

Tema: När idrotten hjälper eller stjälper

Nella tyckte inte att hon passade in i skolan, och hade svårt att göra uppgifter som alla andra klarade av. Hon mådde dåligt och fick ångest. För henne blev kampsporten räddningen. Det är tufft, det gör ont, man misslyckas ofta men man får verktyg för alla motgångar. Så stärker man sig själv och får bättre självförtroende och självkänsla.

Det viktigaste är att man blir sedd. Från att man kliver in i lokalen. Nån vet vem man är, nån ser ens utveckling.
  • På vilket sätt kan citatet kopplas till vår verksamhet?
  • Hur ser vi varandra?
  • Hur kan vår verksamhet bli ett stöd för den som mår dåligt?
  • Vad behöver vi tänka på för att skapa en trygg struktur och inramning för verksamheten?
  • Vilken kunskap behöver vi om psykisk ohälsa för att kunna stötta ungdomar som mår dåligt? Hur kan vi få den här kunskapen?

Reflektera kring hur vi i vår förening arbetar med trygghet och psykisk hälsa. Diskutera:

  • Det här gör vi redan och kan utveckla vidare.
  • Det här behöver vi förändra och göra helt nytt.
  • Det här behöver vi ta bort.
  • Det här ska vi behålla som det här.

Tema: När idrotten hjälper eller stjälper

Du kan inte spela hockey i Växjö för att det är kul. I Växjö ska du spela hockey för att vara bäst. Det här berättar Elias, som spelat hockey i Växjö Lakers sedan han var liten. När han blev sexton sorterades han bort, och hade ingenting att säga till om. Klubben gav honom inga svar på vad han kunde göra för att få behålla sin plats, eller hur han kunde utvecklas. Det är bara de som vill elitsatsa som får fortsätta spela. Det rimmar illa med barnkonventionen att det är vuxna som bestämmer rakt av vad som gäller för barnen. En annan viktig fråga som tas upp är den om pennalism – olika sätt att straffa varandra i en otrygg kultur, något som kan leda till psykisk ohälsa.

  • Hur ser det ut i vår förening när det gäller bredd och elitsatsning? Hur länge har vi bredd på riktigt?
  • Vilket ansvar tar vi för de ungdomar som inte når upp till de hårda krav som en elitsatsning innebär?
  • Vilka är kriterierna för att få vara med i laget, eller som individuell idrottare i vår förening?
  • Vad kunde Elias tränare ha svarat när Elias undrade varför han inte fick spela längre?
  • Vilka åtgärder kan vi inom vår förening vidta för att unga ska kunna fortsätta idrotta även i de sena tonåren?

Vad behöver vi utveckla när det gäller breddidrottande och ungas medbestämmande? Diskutera:

  • Det här gör vi redan och kan utveckla vidare.
  • Det här behöver vi förändra och göra helt nytt.
  • Det här behöver vi ta bort.
  • Det här ska vi behålla som det här.
Vi sov över, och den som somnade först fick huvudet snaggat.

Vilket ansvar tar vi för inofficiella rutiner, som exempelvis kamratbestraffningar, pennalistiska ”skämt” och annat som kan förekomma i föreningen? Diskutera:

  • Det här gör vi redan och kan utveckla vidare.
  • Det här behöver vi förändra och göra helt nytt.
  • Det här behöver vi ta bort.
  • Det här ska vi behålla som det här.

Tema: När idrotten hjälper eller stjälper

Sömn, bra kost och goda vänskapsrelationer är viktiga delar för att du ska må bra i ditt idrottande. Madelene har spelat fotboll sedan hon var liten. När hon var i yngre tonåren drabbades hon av ortorexi – besatthet av träning och prestation. Till slut gick det så långt att hon inte kunde träna fotboll längre, för kroppen orkade inte. Prestationsångesten tog över Madelenes liv helt och ledde till ångest och panik. Allt handlade bara om att göra rätt och prestera.

  • Hur ser det ut i vår förening när det gäller att se individen bakom prestationen? Ge exempel.
  • Hur kan vi arbeta för att våra ungdomar ska må bra och inte hamna i prestationsångest och ohälsa?
  •  Vilket ansvar tar vi för de ungdomar som inte når upp till de hårda krav som en elitsatsning innebär?
Jag är lite besviken över att ingen frågade hur jag mådde, som människa. De kunde fråga, om jag gjorde en sämre match ”är det något som har hänt”.
  • Koppla citatet till vår verksamhet. I vilka situationer eller sammanhang kan något liknande hända?
  • Vad hade Madelene behövt höra i det läge som hon befann sig?
Jag är besviken på hur folk har agerat när jag slutade med fotbollen. Då blev det som bekräftat att mitt värde satt i fotbollen. Vissa har gett mig den känslan.
  • Vad tror ni att Madelene menar med citatet? Hur reagerade folk när hon slutade?
  • Hur kan vi tillsammans förebygga känslan av att värdet sitter i prestationen?

Vad innebär en hälsosam och trygg miljö för våra idrottande barn och unga? Hur kommunicerar vi med våra ungdomar om prestation och balans mellan idrott och vardagsliv? Diskutera:

  • Det här gör vi redan och kan utveckla vidare.
  • Det här behöver vi förändra och göra helt nytt.
  • Det här behöver vi ta bort.
  • Det här ska vi behålla som det är.

Tema: idrottsbarn med NPF-diagnos

NPF är ett samlingsnamn för ett flertal diagnoser som till exempel ADHD, autism, Tourettes och språkstörning. Många med NPF har dessutom flera diagnoser. För barn med NPF är idrott extra viktigt. Ändå är det vanligt att föreningar misslyckas med att inkludera just de här barnen. Elvaårige Viktor fick byta sport efter att ha blivit retad och utfryst i sitt fotbollslag. För honom var det viktigt att hitta en sport där man får vara med - oavsett om man är bra eller dålig. 

De allra flesta barn kan vara med och träna i vanliga idrottsgrupper, så länge du som ledare anpassar ditt ledarskap så att det passar fler. Viktor hittade parkour, där han kände sig inkluderad och viktig. I parkouren kan han vara sig själv.

Se barnen, det är jätteviktigt. Då funkar det!
  • Vad behöver vi tänka in för att alla barn ska känna sig inkluderade i vår verksamhet?
  • Vilka utmaningar kan ni se i inkluderingstanken? Hur bemöter vi dessa utmaningar?
  • Vad behöver du veta mer om, kopplat till NPF-diagnoser och vår verksamhet? Hur kan vi få denna kunskap?

 

Hur ser det ut i vår förening idag, och hur kan vi på sikt skapa ett klimat där alla barn känner sig sedda och kan vara sig själva? Diskutera:

  • Det här gör vi redan och kan utveckla vidare.
  • Det här behöver vi förändra och göra helt nytt.
  • Det här behöver vi ta bort.
  • Det här ska vi behålla som det är.

Tema: Idrottsbarn med NPF-diagnos

Linus fick sina diagnoser när han var sju år, och har sedan dess kämpat för att visa att han är mer än sina diagnoser. Det har inte alltid varit enkelt, och det är inte alla som är medvetna om vad en NPF- diagnos innebär. Linus har lyckats bra med sin karriär, och enligt honom själv beror det till stor del på att han fick så bra stöd av närvarande vuxna under sin uppväxt. Han lärde sig att det är viktigt att må bra, inte bara att det ska gå bra. De som finns runt barn och unga inom idrotten måste försöka se förbi diagnosen och i stället fokusera på personen som finns bakom.

Det har funnits en del folk i min karriär som verkligen har velat att det ska gå bra för mig – och inte bara att det ska gå bra, utan att jag ska må bra, som människa, inte bara som hockeyspelare. 
  • På vilket sätt har det han säger i citatet påverkat Linus positivt?
  • Hur kan vi förstärka det här tankesättet i vår förening? 
  • Vad behöver vi stöd kring när det gäller barn och unga med diagnoser?
  • Vilka utmaningar finns i vår verksamhet för barn och unga som har NPF-diagnoser? 
  • Stöd till barn och unga med diagnoser inom idrottsrörelsen kan se olika ut. Hur ser det ut i vår förening? 

Vad behöver vi utveckla när det gäller stöd och inkludering av barn och unga med diagnoser i vår verksamhet? Diskutera:

  • Det här gör vi redan och kan utveckla vidare.
  • Det här behöver vi förändra och göra helt nytt.
  • Det här behöver vi ta bort.
  • Det här ska vi behålla som det är.

Tema: Idrottsbarn med NPF-diagnos

Idrottsläraren Alexander Skytte berättar om sin egen stökiga skolgång. Alexander har själv ADHD och känner igen sig i många av de barn han möter i skolan. Det är viktigt att komma ihåg att vi alla fungerar olika. Det är viktigt att lyssna på individen och inte förminska de problem som den personen har. Ofta är det små lösningar som krävs för att det ska funka. Det kan handla om att impulsanpassa, eller låta alla testa allt i några minuter. 

Vågar du inte försöka, kommer du aldrig att lyckas. 
  • Vad behöver vi göra för att skapa förutsättningar så att alla vågar försöka?
  • Hur behöver vi tänka kring vår kommunikation för att stötta idrottare med diagnoser? Konkretisera och ge exempel. 
  • Vad kan vi impulsanpassa i vår idrott – i olika situationer?
  • Vad skulle kunna vara en flyktväg under en vanlig träning (eller match/tävling?) 

Vilka små lösningar kan underlätta för barn och unga med diagnoser i vår verksamhet? Diskutera:

  • Det här gör vi redan och kan utveckla vidare.
  • Det här behöver vi förändra och göra helt nytt.
  • Det här behöver vi ta bort.
  • Det här ska vi behålla som det är.

Tema: idrottsbarn med ADHD-diagnos

Jack har ADHD, och svårt att koncentrera sig. I Halmstad fick han idrott på recept, och började med jiujitsu. Han berättar att det tog lång tid för honom att bli trygg i den lilla gruppen när han gick i Halmstad. Jack utvecklades på ett fint sätt i det mindre sammanhanget med trygga ledare. Nu har han flyttat till Bjuv och förlorat möjligheten till idrott på recept. Han vågar inte börja i en ny stor klubb eftersom han har dåliga erfarenheter av att vara med i ett vanligt fotbollslag.

Inga tillsägelser, inget skäll, utan mer leda in på rätt spår igen.

Så beskriver Jacks mamma framgångsreceptet i den lilla gruppen. 

  • Hur kan vi i vår förening leda in barn och unga på rätt spår igen om de har svårt med koncentrationen, eller förstör för andra barn?
  • På vilket sätt kan vi skapa mindre sammanhang som kan slussa in barn i vår verksamhet?
Jag förstörde för den killen och förstörde nog för de andra, för de kunde inte koncentrera sig.
  • Vilken är den största utmaningen för den som är ledare, när barn förstör för andra på träningen? 

Hur kan vi förbereda oss för att hantera när någon förstör, eller inte klarar av att följa reglerna på träningen? Diskutera:

  • Det här gör vi redan och kan utveckla vidare.
  • Det här behöver vi förändra och göra helt nytt.
  • Det här behöver vi ta bort.
  • Det här ska vi behålla som det är.

Tema: idrott och kriminalitet

Det är problematiskt när gängkonflikter pågår precis i närheten av den plats där barn och unga idrottar. Det är viktigt att idrottsplatsen får vara en trygg plats och arbetet för att skapa trygghet pågår hela tiden. Vi behöver samverka och samarbete med myndigheter, socialtjänsten, polisen, stadsdelen och skolan för att hålla dessa platser trygga, menar Geir Stakset, klubbchef i Farsta FF. Ju fler som spelar, desto färre behöver vi hjälpa.

Tryggheten skapar vi genom en bra fritid med bra vuxna förebilder.
  • Hur kan vi i vår förening trygga barnens träning? Vad behöver vi göra, och vilka behöver vi samarbeta med?
  • Hur kan vi vara bra vuxna förebilder för våra idrottande barn och unga? Vad behöver vi tänka på?
Idrottsklubbarna behöver också bli bättre på att identifiera när något ska polisanmälas och låta proffsen ta över. Klubben kan inte fixa allt.
  • När är det dags att anmäla till polis eller socialtjänst? Ge exempel.
  • Hur arbetar vi för att identifiera sådant som behöver anmälas till polis eller socialtjänst? Beskriv det vardagliga arbetet som pågår kring detta. 
  • Vad anmäler vi, och när?
  • Vilka rutiner finns kring anmälan, och vad behöver vi utveckla? 

Vad behöver vi utveckla när det när det gäller att skapa en trygg och tydlig verksamhet, där vi vet vad som gäller om vi behöver göra en anmälan? Diskutera:

  • Det här gör vi redan och kan utveckla vidare.
  • Det här behöver vi förändra och göra helt nytt.
  • Det här behöver vi ta bort.
  • Det här ska vi behålla som det är.
Idrotten kan få problem att fungera föreningsdemokratiskt, på grund av kriminalitet. 
  • Hur skulle det kunna visa sig i vår förening, om någon försöker påverka i bakgrunden?
  • Vilka strategier behöver vi förbereda för att minska risken för sådan påverkan?

Tema: idrott och kriminalitet

Nellie utsattes under flera år för sexuella övergrepp av sin tränare. Hon beskriver hur han utnyttjade sin ledarroll, och hur hon inte hade så mycket att säga till om. När hon anmälde fick hon inte det stöd från sin klubb som hon hade behövt, och övergreppen tystades ner. Till slut bytte Nellie klubb. I den nya klubben kände hon sig äntligen tagen på allvar och fick stöttning. Idag är tränaren dömd för grovt sexuellt övergrepp mot barn. Domen blev en upprättelse för Nellie – hon känner sig äntligen lite mer trodd. Patrik Jensen Sahlström leder utredningar om sexuella övergrepp mot barn. Han tar upp några gemensamma nämnare bland dömda förövare: det är oftast personer under 30 år, nästan uteslutande män, som har högt förtroende hos barnen. Det är vanligt att tränaren erbjuder privata träningar. Han kan vara mysig och snäll, en person som skjutsar och ställer upp lite extra. 

  • Hur arbetar vi för att motverka att barn och unga hamnar i utsatta situationer? Det kan handla om principer för kommunikation, ensamträningar, roller inom laget och annat.
  • Vilka ramar och etiskt vägledande principer finns i vår förening idag för hur ledare och deltagare informerar och tar kontakt, till exempel via telefon, sms och sociala medier?
  • Hur kan vi skapa etiska ramar kring informationskanaler?
  • Hur vanligt är det att ledare genomför ensamträning med idrottare i föreningen? Vilka riktlinjer behöver vi formulera för ensamträningar?
  • Hur når vi ut med de här direktiven till tränare och ledare?

Att anmäla en tränare eller ledare

Reporter: hur reagerade klubben?

Nellie: inte så mycket. Skulle tystas. I nya klubben lovade de att han aldrig skulle få sätta sin fot där och jag fick psykologtid hur mycket jag behövde. Så det är enormt stor skillnad på hur de här föreningarna valt att agera.

Vad behöver vi utveckla i situationer där en idrottare anmäler en tränare eller ledare? Diskutera:

  • Det här gör vi redan och kan utveckla vidare.
  • Det här behöver vi förändra och göra helt nytt.
  • Det här behöver vi ta bort.
  • Det här ska vi behålla som det är.

Tema: idrott och kriminalitet

Matchfixning är nära förknippat med gängkriminalitet. Gängen vill tjäna pengar på matcher och hotar klubbar, lag och privatpersoner för att styra resultaten. I klippet får vi träffa Daniel Windahl, en av de svenska idrottsmän som har blivit pressad av kriminella att inte prestera sitt bästa – eller att förlora hela matcher.

  • Vilka erfarenheter har vi av matchfixning i vår verksamhet?
  • Vilka positioner, personer eller grupper kan vara särskilt utsatta?

Hur förhindrar vi matchfixning eller annan olaglig påverkan i föreningen? Diskutera:

  • Det här gör vi redan och kan utveckla vidare.
  • Det här behöver vi förändra och göra helt nytt.
  • Det här behöver vi ta bort.
  • Det här ska vi behålla som det är.
Den gången du säger ja då sitter du fast. Har du sagt ja en gång, ja men då sitter du i rävsaxen. Efter matchen får jag det här meddelandet att jag kommer dö och så även min familj. Ju mer man pratar om det, ju fler vet om det och ju fler kan hjälpa.

Hur kan vi skapa en kultur där vi pratar öppet om matchfixning och annan olaglig påverkan i föreningen, och stöttar våra medlemmar om de råkar ut för hot om våld? Diskutera:

  • Det här gör vi redan och kan utveckla vidare
  • Det här behöver vi förändra och göra helt nytt
  • Det här behöver vi ta bort
  • Det här ska vi behålla som det är

Tema: ytorna som gör oss aktiva

Det finns ett starkt samband mellan tillgång, tillgänglighet och rörelsevanor. I klippet uppmärksammas hur motsatsen kan bidra till exkludering av barn vars föräldrar inte har möjlighet att till exempel skjutsa till aktiviteter. När vi bygger nya idrottshallar och arenor behöver vi tänka in den sociala aspekten och göra det möjligt för så många som möjligt att röra på sig. Ett steg mot ökad tillgänglighet kan vara att bygga in flerfunktionalitet i idrottshallarna, så att de kan användas för fler rörelsetimmar. 

  • Hur utnyttjar vi i vår förening de hallar, arenor och ytor vi har tillgång till? Maximerar vi rörelsetimmarna?
  • Hur skapar vi inkludering och likvärdiga möjligheter för barn att idrotta? Hur tänker vi till exempel kring träningar, matcher och tävlingar som kräver skjuts, tar vi ansvar för att underlätta logistiken?

Hur skapar vi likvärdighet mellan olika träningsgrupper utifrån t. ex. ålder, kön och nivå? Diskutera:

  • Det här gör vi redan och kan utveckla vidare.
  • Det här behöver vi förändra och göra helt nytt.
  • Det här behöver vi ta bort.
  • Det här ska vi behålla som det är.

Tema: ytorna som gör oss aktiva

När vinden blåser nordväst i Mölle skapas en våg som lockar surfare från hela landet. Men en del lokalinvånare har andra intressen och det har blivit en kamp om att bygga bort eller behålla vågen. Ytor som lockar till spontanidrott krymper, något som minskar barns och ungas aktivitet i vardagen. 

  • Hur kan vi relatera till surfarna i Mölle? Vad finns det för ytor för spontanidrott i vår närhet?
  • Hur används de här ytorna, och på vilket sätt skiljer sig användningen från föreningsidrottande?
  • Hur kan spontanidrott komplettera föreningsidrott?
De har för kul, helt enkelt.
  • Varför har vågen och surfarna blivit en konflikt i Mölle? Beror det på att surfarna har för kul, eller på något annat?

Hur kan vi stötta barn och unga så att de behåller sin spontana rörelseglädje i vardagen, utanför föreningsidrottandet? Diskutera:

  • Det här gör vi redan och kan utveckla vidare.
  • Det här behöver vi förändra och göra helt nytt.
  • Det här behöver vi ta bort.
  • Det här ska vi behålla som det är.

Tema: ytorna som gör oss aktiva

Den som tränar en etablerad sport har ganska lätt att hitta träningstillfällen, hallar och arenor i närheten av sitt hem. Det gäller inte för den som tränar en mindre etablerad sport som skateboard. Många verkar tro att skateboard är en leksak och ingen riktig sport. Kanske är det en av förklaringarna till att skateparker saknas på många håll. Vera och Samuel behöver ta sig 29 tunnelbanestationer för att komma till sin idrottsaktivitet. Deras högsta önskan är att det byggs en skatepark där de bor så att de kan få sporta så mycket som de vill och slippa den planering och logistik som den långa resan innebär.

  • På vilket sätt kan ytor för etablerade sporter användas för fler aktiviteter – för att skapa likvärdighet och öka rörelsetimmarna för anläggningarna?
  • Hur kan vi samverka mellan sporter och föreningar för att öka likvärdighet och möjlighet för alla barn och unga att utöva sin idrott?

Vad kan vi i vår förening göra för att hjälpa fler barn att utöva sin idrott, och för att öka rörelsetimmar vid vår anläggning? Diskutera

  • Det här gör vi redan och kan utveckla vidare.:
  • Det här behöver vi förändra och göra helt nytt.
  • Det här behöver vi ta bort.
  • Det här ska vi behålla som det är.

Tema: ytorna som gör oss aktiva

I Ljungskile pågår en konflikt där kommunen gett bygglov till en padelhall där ridklubbens hästar betar. Bygget kommer behöva ta mark från ridskolan, vilket kommer att innebära färre hästar på klubben och därmed färre barn som kan rida.

  • Vad behöver en kommun tänka på när det fattas beslut som ställer intressen och idrotter mot varandra?
  • Vad tänker vi om kommunens beslut? Är det rätt eller fel att ta mark från ridskolan för att bygga padelhallen? 
  • Hur skulle vi bemöta en konflikt av det här slaget, om vår idrottsyta var hotad? 
  • Vilka alternativa lösningar kan vi se på konflikten i Ljungskile?
  • På vilket sätt blir detta en fråga om jämlikhet? 

Hur arbetar vi i vår förening med jämlikhet? Det kan handla om hur vi lyfter tjejers och killars möjligheter att utöva sin sport, som till exempel rättvisa förutsättningar gällande tider, platser och annat som påverkar idrottandet. Diskutera:

  • Det här gör vi redan och kan utveckla vidare.
  • Det här behöver vi förändra och göra helt nytt.
  • Det här behöver vi ta bort.
  • Det här ska vi behålla som det är.

Tema: Segregation och inkludering

Alla har inte lika förutsättningar för att delta i träning och föreningsverksamhet. För de som är i minoritet krävs att de presterar på max för att få erkännande. Alhaji Jeng berättar hur han fick ett frikort till inkludering när det visade sig att han var en stor talang. Vanessa Kamga berättar hur hon arbetar för att fånga upp de som inte känner sig representerade eller trygga i idrottsrörelsen.

Sorgligt att man måste prestera på max för att bli accepterad. 

Stämmer det som Alhaji säger, att den som kommer från en viss etnisk grupp, eller en socioekonomiskt utsatt grupp, behöver kämpa hårdare än andra för att bli accepterade inom idrotten? 

Vi behöver möta dessa grupper på deras villkor, och det kan handla om att skapa en trygg inramning till träningen, eller om att dela ut tröjor till de som inte har egna träningskläder. 
  • Inkludering – hur talar vi om och med varandra? Vad är accepterat språkbruk i vår förening? Hur tar vi emot de som avviker från det som är majoritetsgruppen i vår förening?
  • Trygga träningar – vad kan det innebära för olika grupper eller individer?
  • Representation - hur arbetar vi i vår förening med att lyfta fram olika individer, prestationer, exempel och möjligheter?
  • Kostnader – hur kan vi skapa förutsättningar för alla att delta kopplat till t. ex. kostnader för utrustning, kläder eller avgifter?

Hur kan vi skapa jämlika och trygga villkor för idrottare i vår förening? Diskutera:

  • Det här gör vi redan och kan utveckla vidare.
  • Det här behöver vi förändra och göra helt nytt.
  • Det här behöver vi ta bort.
  • Det här ska vi behålla som det är.

Tema: segregation och inkludering

Elaf Ali är uppväxt under en hederskultur som begränsat henne genom hela livet. Hon menar att skolan, idrottsrörelsen och samhället borde samarbeta för att stötta individer som lever under hedersförtryck. Elafs skola accepterade pappans krav på att Elaf inte fick delta på simundervisning. Hon fick inte heller ha några fritidsintressen eller idrotta utanför skolan, något som hon sörjer idag – hon har gått miste om en del av livet som de flesta tar för självklart.

När jag var tio år fick jag min första mens. Då fick jag nya regler att förhålla mig till.  
  • Hur kan vi i vår förening upptäcka signaler som tyder på att en flickas förutsättningar att idrotta har förändrats? Vilka signaler kan vi titta efter?
  • Hur kan vi inkludera föräldrar i vårt arbete, och vår värdegrund?
  • Vad gör vi om en flicka i vår förening plötsligt slutar, och vi misstänker att det beror på hedersförtryck? 
  • Hur hjälper vi en flicka som berättar för oss att hon inte längre får delta i vår föreningsverksamhet?
  • Hur samverkar vi med skola och t. ex. fritidsgård, socialtjänst och polis om vi misstänker hedersförtryck?

Vilket ansvar behöver vi i vår förening ta när det gäller hedersförtryck? Diskutera:

  • Det här gör vi redan och kan utveckla vidare.
  • Det här behöver vi förändra och göra helt nytt.
  • Det här behöver vi ta bort.
  • Det här ska vi behålla som det är.

Tema: segregation och inkludering

Rasism förekommer på olika sätt inom idrotten. Alexander berättar hur han och hans lagkamrater blir utsatta för hot och glåpord, kopplat till att de är judar. Han berättar att det finns en jargong att skämta på opassande sätt. Det finns ett strukturellt problem kring det här, och för att komma åt problemet måste varje incident följas upp. Det är viktigt att säga ifrån och att anmäla för att få till en skillnad.  

När jag konfronterade honom så sa han att han inte tycker om sådana som mig.

Alexander berättar om en tränare som han hade som tonåring. Tränaren gav inte Alexander samma möjligheter som de andra i laget, och när han konfronterade honom svarade tränaren enligt citatet ovan.

  • Vad kan sådan här särbehandling bestå av?
  • Hur kan vi i vår förening förebygga den här typen av strukturell särbehandling av vissa grupper?
  • Hur kan vi i vår förening följa upp varje incident för att få till en skillnad? 
  • Hur kommer vi åt jargong som nedvärderar och skämtar opassande om vissa grupper? Var finns sådan jargong i vår verksamhet?

Hur arbetar vi i vår förening mot nedvärderande och opassande särbehandling av vissa grupper? Diskutera:

  • Det här gör vi redan och kan utveckla vidare.
  • Det här behöver vi förändra och göra helt nytt.
  • Det här behöver vi ta bort.
  • Det här ska vi behålla som det är.

Tema: segregation och inkludering

Den sport som växer mest just nu i Sverige är kricket. Julia började spela kricket för fyra år sedan, och nu är det en stor del av hennes liv. Kricket lockar många tjejer som precis har flyttat till Sverige. Det beror delvis på att många har traditionen med sig från sina hemländer. En annan anledning till populariteten är att sporten inte delar upp barn i ålder och kön. I kricket kan alla spela tillsammans ända till de är i tonåren. Olika kulturer och religioner kör tillsammans, och det ger en härlig gemenskap. En utmaning för sporten är att få in fler svenskar. 

Fördelen är att man inte har de svenska traditionerna inom idrott att man delar upp barnen tidigt. Här har man öppen barnträning och då kan man blanda kön och ålder, ända upp till 13-14 års ålder. 
  • Vilka fördelar finns det med att blanda ålder och kön för de yngre idrottarna?
  • Vad kan vi i vår förening lära av det inkluderande synsätt som finns inom kricket? 
  • Vilka utmaningar kan vi se med att blanda ålder och kön för yngre idrottare inom vår förening?
  • Rörelseglädje och kamratskap är en stor drivkraft för Julia och de andra i kricketlaget. Hur ser det ut i vår förening med just rörelseglädje och kamratskap?

Hur arbetar vi i vår förening med inkludering? Diskutera:

  • Det här gör vi redan och kan utveckla vidare.
  • Det här behöver vi förändra och göra helt nytt.
  • Det här behöver vi ta bort.
  • Det här ska vi behålla som det är.

Tema: segregation och inkludering

Det finns fördomar om andra lag, om andra stadsdelar. När vi inte känner varandra upplever vi det andra laget som farligare. Tjejerna i basketlagen Huddinge och Täby berättar hur de känner inför att möta olika lag. Om man möter några som är kaxiga och dryga så blir man det själv. Ibland kan de man möter vara elaka, de kanske skrattar åt en eller är dåliga förlorare. Idrotten låter människor från olika bakgrund och sammanhang mötas och lära av och om varandra. Att fostra barn inom idrotten kan vara det bästa sättet att integrera dem i samhället. Men det finns orättvisor och idrotten är inte jämlik. 

Vi kan inte bygga ett föreningsliv på att vi måste ha föräldrar här.
  • Hur stämmer detta citat överens med vår förenings värderingar och förutsättningar? 
  • Kan vi bygga vårt föreningsliv utan föräldrar? Varför/varför inte?
  • Hur kan föräldraengagemang se ut i vår förening, på olika nivåer?
  • Vad är positivt, och vad är negativt när det gäller förädraengagemang i vår förening?
Man borde ha samma möjlighet att välja sin idrott oavsett var man bor.
  • Hur ser det ut i vår förening? 
  • Kan alla som vill vara med? Vilka hinder finns det eventuellt, och på vilket sätt kan vi underlätta?

Hur ser tröskeln för medlemskap eller medverkan ut?  Vad behöver man göra för att bli en del av vår förening? Diskutera:

  • Det här gör vi redan och kan utveckla vidare.
  • Det här behöver vi förändra och göra helt nytt.
  • Det här behöver vi ta bort.
  • Det här ska vi behålla som det är.

Tema: när idrotten försvinner

Avfolkningen av landsbygden har stor påverkan på idrottsrörelsen. När allt färre barn och unga finns i byarna behöver man ibland ta till nya grepp för att skapa förutsättningar för idrott. Västra United är en sammanslutning av fyra klubbar i Ångermanland som har skapats för att göra det möjligt att spela fotboll tillsammans. I klubben spelar både tjejer och killar, och flera åldersgrupper blandas. Även om det till stor del handlar om det sociala perspektivet, om aktiviteten och inte så mycket om att tävla, så är det förstås problematiskt när det inte finns några andra lag att möta. 

Vi måste jobba tillsammans om vi ska bedriva verksamhet med äldre ungdomar. När vi blir för få måste vi hjälpas åt. 
Det handlar inte så mycket om att spela matcher, det är det sociala och aktiviteten som är det viktiga. 
  • Hur ser det ut i vår förening? Finns det tillräckligt med barn och ungdomar för att bedriva god verksamhet?
  • Vilka utmaningar kan vi se kopplat till vårt underlag?
  • Vilka kan vi samarbeta med för att kunna bedriva verksamhet när vi själva saknar underlag?
  • Hur kan ett sådant samarbete gå till?
  • Hur skulle en mixliga kunna gynna vår verksamhet? Vilka för- och nackdelar ser vi med en mixliga?
  • Hur ser vi på inställningen att det sociala och aktiviteten är viktigast? Stämmer det med vår verksamhet, eller är det något annat som är mer centralt för oss?

Hur samarbetar vi med andra föreningar, och hur kan dessa samarbeten utvecklas? Diskutera:

  • Det här gör vi redan och kan utveckla vidare.
  • Det här behöver vi förändra och göra helt nytt.
  • Det här behöver vi ta bort.
  • Det här ska vi behålla som det är.

Tema: när idrotten försvinner

Antalet idrottsklubbar i Sverige har halverats sedan millennieskiftet. Genomsnittsåldern att sluta sin sport är 10,8 år. Utmaningarna ser olika ut. I storstäderna kan utslagning och toppning vara anledningen till att barn och unga slutar med sin sport. Det kan handla om att lagkamrater gnäller om man gör fel, eller att träningen är för hård. I glesbygden är det brist på aktiva som ställer till det. 

I storstaden finns tillgång till idrott, ofta i närheten. När Torsten flyttade till den lilla byn Backe upptäckte han att det inte är så lätt att idrotta i glesbygden. Det finns inget fotbollslag, och inte så många ungdomar. Den enda idrottsföreningen fokuserar på rörelseglädje och består av fyra deltagare i olika åldrar. Här är du välkommen precis som du är. 

Det finns fördelar med att bo och idrotta i en storstad, men också nackdelar. Samma sak gäller för glesbygden. 

  • Diskutera vilka fördelar och nackdelar ni kan se med idrott på glesbygden respektive i storstäder. 
  • Hur ser tillgången på idrott ut i vårt närområde? 
Idrottsrörelsen på glesbygden utgår från barnen. I storstäderna är det mer föräldrarna.

Hur ser det ut i vår förening? Utgår vi från barnen, eller handlar det mycket om föräldrar? Hur vill vi ha det, och hur kan vi nå dit? 

Det gäller att försöka anpassa och hitta något som kanske funkar för alla för att kunna få med så många som möjligt. 

Hur kan vi anpassa och hitta sätt för fler att vara med längre i vår förening?

Man blir mån om var och en – var och en är viktig. 

Hur stämmer det här citatet in på den vision vi har i vår förening? På vilket sätt kan vi använda oss av det här sättet att tänka om våra deltagare?

Vilken vision har vi i vår förening när det kommer till rörelseglädje och inkludering – att alla ska kunna vara med? Diskutera:

  • Det här gör vi redan och kan utveckla vidare.
  • Det här behöver vi förändra och göra helt nytt.
  • Det här behöver vi ta bort.
  • Det här ska vi behålla som det är.

Tema: när idrotten försvinner

Under pandemin ökade stillasittandet hos unga. Värst var det för de i riskgrupperna. Nedstängningen fick både fysiska och sociala konsekvenser. Calle med Downs syndrom fick all sin idrottsverksamhet inställd. Nu är han och hans kompisar glada över att få börja träna igen. Under Corona ställde många föreningar in utbildning och utvecklingsverksamhet. Nära hälften av alla föreningar påverkades ekonomiskt till det sämre. Covid-pengen gick till stor del till redan resursstarka föreningar. Vissa föreningar fick inget alls. Men det finns också positiva följder av Corona. Det kan handla om föreningar som har blivit mer kreativa i sitt träningsupplägg eller utvecklat nya träningsformer. 

De små som man vill ha in och få i gång, de är borta nu.
  • Inom kampsporten ser man att det inte fylls på med nya barngrupper. Hur ser det ut i vår förening? Fyller vi på våra grupper nedifrån, med de allra yngsta?
  • Hur ser vår åldersfördelning ut i föreningen? I vilken ålder finns vår största grupp? Vad beror det på att åldersfördelningen ser ut just som den gör?
  • Är vi nöjda med hur våra deltagare är fördelade åldersmässigt? Vilka fördelar finns med nuvarande fördelning, och vilka nackdelar?
Positivt med pandemin är att det inte har haft några föräldrar på läktarna. Det innebär att vi kan styra barnens utveckling bättre.
I vissa termer så har spelarna mått bra av att inte få spela match. 
  • Vad tänker vi om de här citaten, kopplat till vår föreningsverksamhet? 
  • Vad kan vi ta med oss som lärdom från pandemin?
  • Vad var positivt under pandemin för just vår förening?

Vad behöver vi göra för att skapa goda förutsättningar för både de yngsta att börja, och för de äldsta att fortsätta idrotta? Diskutera:

  • Det här gör vi redan och kan utveckla vidare.
  • Det här behöver vi förändra och göra helt nytt.
  • Det här behöver vi ta bort.
  • Det här ska vi behålla som det är.