Till huvudinnehåll
Källkoll - kriget i Ukraina

LärarhandledningKällkoll - kriget i Ukraina

Desinformation och propaganda är vanligt förekommande i konflikten i Ukraina. Vem och vad kan man lita på? Vi reder ut vad propaganda och desinformation är, och hur man kan skilja det från sann information. Vi diskuterar begreppet källkritik och ger konkreta exempel på hur man kan tänka och agera. Vi träffar journalister som berättar hur de arbetar för att sprida en så sann bild som möjlig. Serien tar dessutom upp hur algoritmer och sociala medier fungerar, och hur vi själva reagerar när vi möter olika typer av budskap. Viralgranskarna Åsa Larsson och Jack Werner går igenom vilka följder begreppen får för både de som är involverade i kriget, men också för omvärlden. 

Programserien Källkoll - kriget i Ukraina finns i 4 avsnitt som sänds under våren 2022. Varje avsnitt utgår från ett visst tema. De tidigare säsongerna heter Källkoll – corona, Källkoll – USA-valet och Källkoll – Källkritik.

Syfte och målgrupp

Serien är främst tänkt för elever i årskurs 7-9, men kan även passa för elever på gymnasiet. 

Skolan ska fostra medvetna samhällsmedborgare som kan och vill engagera sig i en komplex omvärld där informationsflödet når oss hela tiden och överallt - men inte alltid med tydliga avsändare eller uttalade syften. Att få våra elever att engagera sig i omvärldsfrågor är i förlängningen en demokratisk fråga. I samband med kriget i Ukraina blir det tydligt hur desinformation och propaganda används för att påverka människor som befinner sig mitt i konfliktens centrum, men även dem som befinner sig på avstånd från krigets fasor.

Med hjälp av Källkoll - kriget i Ukraina kan eleverna träna sin källkritiska förmåga genom att reflektera över och jämföra olika typer av nyheter och information och hur dessa kan användas i konflikter för att sprida desinformation.

Genom att arbeta med serien tillsammans med det arbetsmaterialet blir vikten av medvetenhet och källkritik  runt nyhetsrapportering åskådliggjord för eleverna när de möter information kopplad till en tydlig konflikt. Målet med serien är i förlängningen att bidra till en starkare tilltro till demokrati och yttrandefrihet, men också att göra eleverna medvetna om vikten av att vara källkritiska och förstå hur olika syften och motiv sprider desinformation och propaganda.

Läroplanskopplingar

Ur Lgr11 - Skolans värdegrund och uppdrag:

Det är inte tillräckligt att i undervisningen förmedla kunskap om grundläggande demokratiska värderingar. Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet.                                                  

Kopplingar till kursplanen i samhällskunskap åk 7-9, Lgr22.

Ur syftestexten; Eleverna ska ges förutsättningar att utveckla:

  • förmåga att analysera samhällsfrågor ur olika perspektiv och kritiskt granska hur de framställs i olika källor

Ur centralt innehåll; Undervisningen ska behandla:

  • Nyhetsvärdering och hur den kan påverka människors bilder av omvärlden. Hur individer och grupper framställs i media, till exempel utifrån kön och etnicitet, och hur detta kan påverka normbildning och värderingar.
  • Kritisk granskning av information, ståndpunkter och argument som rör samhällsfrågor i såväl digitala medier som i andra typer av källor.

Ur Gy11 - Gymnasieskolans uppdrag

”Eleverna ska också kunna orientera sig och agera i en komplex verklighet med stort informationsflöde, ökad digitalisering och snabb förändringstakt. Deras förmåga att finna, tillägna sig och använda ny kunskap blir därför viktig. Eleverna ska träna sig att tänka kritiskt, att granska information och förhållanden och att inse konsekvenserna av olika alternativ.

Om handledningen

Struktur och upplägg

Om arbetsbladen

Arbetsbladen är avsnittsspecifika och innehåller diskussionsfrågor och uppgifter att arbeta enskilt eller tillsammans med, kopplade till varje episod. Uppgifterna är kopplade till de centrala frågeställningarna i programmet, med fokus på begreppsförståelse, jämförelser, reflektioner och sammanfattningar.

Till varje avsnitt finns ett antal centrala begrepp. Dessa kan vara bra att diskutera innan ni ser avsnittet för att skapa förförståelse för innehållet och på så sätt skapa en gemensam ingång till avsnittet. De är också bra att använda för att repetera avsnittets centrala innehåll. 

Desinformation och propaganda är vanligt. Båda sidor i en konflikt vill att just deras budskap och verklighetsbeskrivning ska nå ut. Hur avslöjar man desinformation? Hur ska man tänka och göra för att bli källkritisk i praktiken? Vi går bakåt i tiden och visar hur desinformation använts genom historien. Men vad utmärker informationsflödet i just den här konflikten? Och finns det desinformation som är riktad mot Sverige? Vi får konkreta exempel på vilseledande och falska nyheter, och handfasta tips på hur man kan bemöta dem

Begreppslista

Dagens begrepp

  • Vad innebär begreppen i rutan?
  • På vilket sätt kan orden och uttrycken kopplas till nyheter i allmänhet och konflikter i synnerhet?
  • Sammanfatta avsnittet med hjälp av begreppen. 
  • desinformation
  • förvanska
  • konspirationsteorier
  • propaganda
  • vinklat
  • motivationsgrunder
  • svartmåla

Arbeta vidare

Dagens kartkunskap

Ukraina är granne med Ryssland, men också med flera andra länder. Landet ligger heller inte så långt ifrån Sverige. Vad vet du om Ukraina, egentligen? Svara på frågorna tillsammans med en kompis.

Ta fram en karta över landet.

  • Vilka större städer hittar du i landet?
  • Vilka länder gränsar det till?
  • Hur många invånare bodde det i landet före krigets utbrott?
  • Vilka naturresurser har Ukraina - och hur kan bristen på dessa resurser påverka oss?

Dagens fundering - Två sidor av samma mynt

I en konflikt finns det alltid två versioner av det som händer; båda sidor hävdar att det är de som sitter på sanningen. Diskutera i par vad detta kan leda till, genom att svara på frågorna nedan.

  • Vilka olika motivationsgrunder har Ryssland och Ukraina i det pågående kriget?
  • Hur formulerar de båda länderna sina olika ställningstaganden och göranden?
  • Ryssland kallar kriget i Ukraina ”en speciell militär operation”? Varför tror ni att Putin valt den formuleringen? Vad tror ni att Ukrainas invånare kallar kriget?
  • Hur kan det påverka invånare i ett land när styret hårdlanserar en enkelsidig version av sanningen?
  • Vad tror ni att människor i Ryssland och Ukraina EGENTLIGEN tänker om kriget och det som händer?
  • Vi som är åskådare har också ett ansvar att tolka den information som sprids. Hur kan vi göra det?

Dagens historiska kunskap

Desinformation och propaganda är inga nya begrepp. I avsnittet nämns flera tillfällen genom historien då ledare använt sig av dessa strategier.  

  • Gör en tidslinje där du markerar vilka olika ledare som använt sig av desinformation och propaganda vid olika tillfällen. Börja med exemplen som nämns i avsnittet, men sök också efter andra exempel.
  • Vilken typ av desinformation och propaganda kan du koppla till uppgiften ovan? Ge exempel som utgår från de ledare och tillfällen som du skrivit in på tidslinjen.

Tiktok, Instagram, Dagens Nyheter, SVT eller Facebook, vilka kan man lita på? Källkritik handlar inte bara om att vara kritisk mot de budskap man möter, utan också att granska själva källan. Detta har blivit särskilt aktuellt i konflikten i Ukraina. Här får du konkreta exempel på hur du kan granska och bedöma källorna. Vi jämför sociala medier, fria etablerade medier och medier som är politiskt styrda. Det blir också samtal om medias roll och utmaningar. Hur gör journalisterna för att säkerställa att det de rapporterar är sant?

Begreppslista

Dagens begrepp

  • Vad innebär begreppen i rutan?
  • På vilket sätt kan orden och uttrycken kopplas till nyheter i allmänhet och konflikter i synnerhet?
  • Sammanfatta avsnittet med hjälp av begreppen.
  • autentiskt
  • utrikesredaktionen
  • part
  • saklig
  • opartisk
  • bekräftelse
  • propaganda

Arbeta vidare

Dagens fundering – Vad kan vi lita på, egentligen?

Hur ska vi veta vad vi kan lita på, och hur kan vi göra för att känna oss säkra på den information vi får genom olika medier? Diskutera tillsammans med en kompis.

  • Varför bör ni vara lite mer på er vakt när det gäller information på sociala medier och andra källor?
  • Hur kan ni göra för att ta reda på vad som faktiskt stämmer?

Dagens yrke – reporter med licens att granska 

Fouad Youcefi arbetar på SVT med att granska information om kriget i Ukraina. Han har en viktig roll i förmedlingen av nyheter om kriget. Fundera över följande frågor:

  • Hur går Fouad till väga för att kunna ta ställning till information och källor?
  • Vad tror du det kan leda till om journalister inte skulle granska information om kriget?
  • Vad är skillnaden mellan fria medier och statskontrollerade medier? Vilka följder kan fria respektive statskontrollerade medier få när det gäller verklighetsuppfattning och förståelse för omvärlden?
  • I vilka länder tror du att det finns fria respektive statskontrollerade medier? Motivera dina svar.

Dagens formulering – ”antifejklag”

Jack och Åsa diskuterar situationen i Ryssland just nu. Fundera tillsammans med en kompis över frågorna nedan.

  • Vad innebär ”antifejklagen” i Ryssland?
  • Hur tror ni att den här lagen påverkar dem som bor i landet?
  • Många utländska medier har valt att sluta rapportera från Ryssland. Vilka konsekvenser kan det få, tror ni?
  • Det finns till och med ett skolprogram om kriget. Hur tror ni att det påverkar unga och deras syn på kriget, på det egna landet – men också på andra länder?

Dagens jämförelse

Vi vet att olika medier kan skildra samma händelse på olika sätt. Men hur kan det yttra sig i praktiken? Utgå från inslaget från Ryssland om kriget och Mariupol. Jämför hur situation speglats i svenska medier.

  • Vilka likheter, och kanske framför allt, skillnader ser ni?
  • Vad kan syftet vara med att tona ner våldet och lidandet?

Sociala medier fyller en viktig funktion i krig, men källorna är ofta osäkra. Här kan vad som helst delas, rykten spridas och information förvanskas. Men det är inte bara människor som har makt över vad vi får se på TikTok, Facebook eller Instagram. Även algoritmer spelar en stor roll. Hur kan de sprida desinformation och se till att följarna blir fler? Och vad är trollfabriker och bottar? Det är en stor utmaning att vara källkritisk i dessa lägen, vi försöker svara på hur man kan hantera informationen i sociala medier.

Begreppslista

Dagens begrepp

  • Vad innebär begreppen i rutan?
  • På vilket sätt kan orden och uttrycken kopplas till nyheter i allmänhet och konflikter i synnerhet?
  • Sammanfatta avsnittet med hjälp av begreppen.
  • algoritmer
  • bedragare
  • konspiratorisk
  • bot
  • trollfabriker
  • viral

Arbeta vidare

Dagens fundering – Hur påverkas du av algoritmer?

Vilka sociala medier har du – och vad tittar du på? Hur styrs flödet som kommer upp hos dig? Diskutera tillsammans med några kompisar runt följande frågor:

  • Vad bygger algoritmer på?
  • Era likes påverkar ert flöde. Hur kan det påverka er världsbild och er uppfattning om omvärlden, nu och i framtiden?
  • Varför är det viktigt för företag att ha koll på hur vi använder sociala medier, vad vi lägger upp och vad vi gillar?

Dagens formulering – Fejkkonto

Åsa och Jack pratar om fejkkonton, botar och trollfabriker. Vad betyder det egentligen? Fundera över frågorna tillsammans med en kompis.

  • Varför används botar för att köpa likes? Var är en bot, egentligen?
  • Hur kan botar användas för att skapa intresse runt en falsk nyhet? På vilket sätt kan detta sättas i system under krig?
  • Hur funkar trollfabriker?

Dagens tips!

I avsnittet får vi tips på vad vi ska tänka på när det gäller fejkade konton. Arbeta i par med följande uppgifter.

  • Gå ut på nätet och sök efter inlägg där sanningshalten känns tveksam. Använd några av tipsen för att se om ni kan avgöra trovärdigheten i inlägget.
  • Vilka skäl kan det finnas till att en film får många visningar?
  • Åsa pratar om ”omvänd bildsökning”. Vad betyder det? Ta reda på detta och testa det på ett inlägg som ni hittar på nätet.

Att spela på känslor är ett effektivt sätt att påverka människor. Men vad är det som gör att vi påverkas så starkt av vissa bilder och budskap? Och hur använder man sig av det i ett informationskrig? Vi får se exempel på nyheter och bilder som berört oss och höra varför. Vi får också möta experter, både på källkritik och de som forskat på psykologin bakom våra reaktioner. Dessutom ger vi konkreta tips på hur man kan bli medveten om sina reaktioner, och på avsändarnas avsikter.

Begreppslista

Dagens begrepp

  • Vad innebär begreppen i rutan?
  • På vilket sätt kan orden och uttrycken kopplas till nyheter i allmänhet och konflikter i synnerhet?
  • Sammanfatta avsnittet med hjälp av begreppen.
  • komplexitet
  • empati
  • vilseledande
  • gruppidentitet
  • visuell
  • psykologi

Arbeta vidare

Dagens fundering

”Det ingår i vår gruppidentitet att reagera på känslor”, säger Åsa. Titta på några olika inlägg från kriget – gärna från både sociala medier och nyhetsmedier och diskutera följande frågor:

  • I en grupp, eller flock, behöver vi ta hand om varandra, samarbeta och skydda de svagare. Varför är det bra att reagera på känslor? Hur kan det kopplas ihop med grupptillhörighet?
  • Är det skillnad på hur olika medier framställer nyheter/information? På vilket sätt, i så fall?
  • På vilka känslor spelar den/de som lagt upp en nyhet/inlägg? Ge exempel!
  • Genom att skrämmas får vi uppmärksamhet. Ge exempel på ett inlägg som utgår från rädsla för att locka fler besökare till sajten, och ringa in hur skrämseltaktiken används i inlägget.

Dagens formulering - informationskrig

I avsnittet pratar Åsa och Jack om ett informationskrig som förs parallellt med den väpnade konflikten. Det här behöver vi reda ut! Arbeta tillsammans med en kompis.

  • Vad innebär ordet informationskrig, egentligen?
  • Leta efter olika klipp eller inlägg om kriget i Ukraina. Vem är avsändaren, tror ni? Vad motiverar ni ert svar på?
  • Vilket syfte tror ni avsändaren har?
  • Vilka känslor spelar avsändaren på för att locka oss? Vilken reaktion tror ni att avsändaren vill skapa hos oss som tittar?

Dagens expert har ordet

Ola Svenonius är desinformationsforskare och pratar om falska inlägg kopplade till kriget i Ukraina. Arbeta tillsammans i grupp och fundera över frågorna.

  • Leta efter den typ av inlägg som Ola nämner; alltså inlägg som publicerades innan kriget i Ukraina bröt ut och som målar upp en hotbild mot Sverige. Vem tror ni publicerar denna typ av inlägg? Vilken reaktion vill den som lagt upp inlägget ha?
  • Nu är inläggen av en annan typ, enligt Ola. Hur ser dessa inlägg ut i dag? Leta efter några sådana inlägg och se om ni kan få fram vem som lagt upp dessa. Är det någon i kommentarsfältet som säger emot informationen? I så fall, på vilket sätt?