Till huvudinnehåll
Barnen längs Sidenvägen

LärarhandledningBarnen längs Sidenvägen

I serien Barnen längs Sidenvägen möter vi barn och ungdomar mellan 11 och 14 år som bor längs den gamla Sidenvägen. Länderna befinner sig i kraftig tillväxt och stor förändring. I varje avsnitt berättar ett barn sin egen historia som kretsar kring teman med hög igenkänning, som till exempel att förlora ett djur, utveckla sinatalanger eller att förverkliga sina drömmar, hitta sig själv eller vara osams med sinaföräldrar. Gemensamt för barnen är deras mod och hur de reflekterar över sin situation och hanterar livets utmaningar. De är barn med en inre styrka som, trotsmotgångar, finner sin egen väg framåt.

Det finns två säsonger om fem avsnitt vardera. Avsnitten är 19 minuter långa.

Syfte och målgrupp

Serien riktar sig primärt till årskurs 4-6 och skildrar barns vardag, intressen och drömmar. Förmågan att leva sig in i, och förstå, andra människors livsvillkor, situationer och värderingar tränas. Kunskapen om, och förståelsen för, andraländer och kulturer ökar när elever ges möjlighet att reflektera över den egna verkligheten och jämföra den med andras.

Läroplanskopplingar

Kopplingar till kursplaners centrala innehåll för årskurs 4-6

Biologi

Människans pubertet, reproduktion, sexualitet och identitet samt frågor om relationer, kärlek och ansvar.

Religion

Samtal om och reflektion över vardagliga moraliska frågor utifrån elevernas egna argument och olika religiösa tolkningar. Sådana frågor kan till exempel handla om ansvar, utanförskap, kränkningar, jämställdhet och sexualitet.

Samtal om och reflektion över livsfrågor utifrån elevernas egna tankar och olika religiösa tolkningar. Sådana frågor kan till exempel handla om vad som är viktigt i livet och olika föreställningar om vad som händer efter döden.

Samhällskunskap

Sociala roller och normer i olika sammanhang, till exempel inom familjen och i vänskapsrelationer. Könsroller, jämställdhet och sexualitet.

Sociala skyddsnät för barn i olika livssituationer, i skolan och i samhället.

De mänskliga rättigheterna och deras betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Principen om likabehandling, inklusive skydd mot diskriminering.

Geografi

Hur val och prioriteringar på individ- och samhällsnivå kan påverka miljön och främja hållbar utveckling.

Svenska

Olika former av samtal. Att lyssna aktivt, ställa frågor, uttrycka tankar och känslor samt resonera och argumentera i olika samtalssituationer och i samband med demokratiska beslutsprocesser.

Programmen kan användas i ämnesövergripande arbeten i samhällskunskap, religion och svenska i form av berättelser, intervjuer och personporträtt. Genom att prata om identitet och relationer kan även biologiämnet vävas in.

Om handledningen

Introduktionen och de allmänna metodtipsen är övergripande för alla program i serien, samt för att introducera arbetet med program ur Barnen längs Sidenvägen. Det finns också avsnittsspecifikt material till avsnitten med uppgifter under rubrikerna ”Repetera och samtala” och ”Ta reda på mer”.

Struktur och upplägg

Introduktion

Använd en stor karta över området som omfattar Sidenvägen. Sätt gärna upp den i klassrummet. Berätta om Sidenvägen och vad den en gång var. Titta på vilka länder och områden som finns idag längs Sidenvägens sträckning. Placera ut de platser som finns med i serien - som till exempel bergen i Kirgizistan, norra Indien, Beijing i Kina eller området omkring Baku i Azerbajdzjan. Kartan fungerar då som ett visuellt stöd för minnet.

Gemensamma beröringspunkter i avsnitten kan vara:

  • Att nå sina mål - eller ge upp
  • Utmaningar
  • Misslyckanden
  • Mod
  • Drömmar
  • Passioner
  • Fritidsintressen
  • Vardagsliv - en dag i mitt liv
  • Familjeförhållanden
  • Bostad, mat, kläder

Alla ovanstående ämnen kan jämföras mellan eleverna och barnen i serien. Vilka likheter och skillnader finns det?

Metodtips

Arbetssätt och redovisningsformer kan varieras på många olika sätt och genomföras både muntligt och skriftligt genom till exempel:

  • diskussioner i mindre grupper som sedan avslutas i helklass
  • enskilda uppgifter, par- eller grupparbeten
  • skapa ppt-presentationer och planscher
  • skriva berättelser
  • sätta upp pjäser
  • skriva sånger
  • göra filmer

Förslag på arbetsgång

Se först avsnitten tillsammans i klassen för att sedan låta eleverna fundera enskilt på ”Repetera och samtala”-frågorna en stund. Låt därefter eleverna diskutera dem i par och till sist pratar ni om dem tillsammans i helklass. (EPA-metoden: enskilt, i par och alla tillsammans.) Sedan kan eleverna, gärna i par eller mindre grupp, arbeta vidare med ”Ta reda på mer”-uppgifterna.

Klassen kan också delas upp i grupper för att titta på ett avsnitt var, göra ”Repetera och samtala”-frågorna och ”Ta reda på mer”-frågorna och sedan redovisa förresten av klassen. När de redovisar så kan ni börja med att titta på avsnittet tillsammans i helklass, sedan redovisar gruppen på valfritt sätt. Efter redovisningen kan gruppen sätta upp bilder och texter om aktuell person/plats på den gemensamma kartan i klassrummet.

Förförståelse

Låt gärna eleverna läsa igenom avsnittstexten innan ni ser ett avsnitt. Eleverna kan sedan gissa vad de tror att avsnittet kommer att handla om utifrån titel, bild och beskrivning. Efteråt kan ni återkoppla till detta. Handlade avsnittet om det eleverna trodde? Var det något som förvånade dem?

episodbild

Yangs dröm har gått i uppfyllelse, han har fått huvudrollen som Apkungen i den berömda kinesiska operan med samma namn. Rollen är fysiskt krävande och utbildningen har varit näst intill brutal. I skolan däremot känner Yang sig udda och utanför, och har inga riktiga vänner. Kan det förändras om klasskamraterna får se honom i en ledande roll i en av Kinas allra mest kända operor?

Frågor

Repetera och samtala

  1. Beskriv en dag i Yangs liv. Vad gör han en vanlig dag?
  2. Hur ser Yangs hem- och familjeförhållanden ut? Hur bor han? Vad äter han? Vad har han för kläder?
  3. Vad drömmer Yang om? Vilken är hans passion?
  4. Hur går det med Yangs drömmar?
  5. Vad tycker du var starkast i berättelsen om Yang? Vad minns du mest?
  6. Vilka likheter och skillnader kan du se med ditt eget liv och dina drömmar?

Arbeta vidare

Ta reda på mer

  1. Beskriv Kina som land. Ta till exempel upp huvudstad, folkmängd, språk, religion, valuta, natur, klimat, vegetation, näringsliv, befolkningens livsvillkor etc.
  2. Hur är barnens situation i Kina? Beskriv till exempel skolgång, levnadsstandard, möjligheter till fritid, hemförhållanden etc. Utgå gärna ifrån Barnkonventionen och beskriv hur Kina lever upp till den. Är det någon del de inte lever upp till?

Sök förslagsvis på sidorna som vi tipsar om sist i handledningen.

episodbild

Tika är tio år. Hennes största passion är traditionell georgisk dans. Varje dag efter skolan hjälper hon en grupp barn med funktionsnedsättning att lära sig dansa. De ska vara med i en show som ska visas i staden. Hon vill att de ska känna samma glädje och självförtroende när de dansar som hon själv gör. Men de har svårt att komma ihåg stegen och ibland tappar de sugen. Tika börjar tvivla på sig själv som lärare. Kan hon lyckas? Och kommer barnen att känna sig stolta efteråt?

Frågor

Repetera och samtala

  1. Beskriv en dag i Tikas liv. Vad gör hon en vanlig dag?
  2. Hur ser Tikas hem- och familjeförhållanden ut? Hur bor hon? Vad äter hon? Vad har hon för kläder?
  3. Vad drömmer Tika om? Vilken är hennes passion?
  4. Vilka utmaningar stöter hon på? Vad lär hon sig?
  5. Hur går det med Tikas drömmar?
  6. Vad tycker du var starkast i berättelsen om Tika? Vad minns du mest?
  7. Vilka likheter och skillnader kan du se med ditt eget liv och dina drömmar?

Arbeta vidare

Ta reda på mer

  1. Beskriv Georgien som land. Ta till exempel upp huvudstad, folkmängd, språk, religion, valuta, natur, klimat, vegetation, näringsliv, befolkningens livsvillkor etc.
  2. Hur är barnens situation i Georgien? Beskriv till exempel skolgång, levnadsstandard, möjligheter till fritid, hemförhållanden etc. Utgå gärna ifrån Barnkonventionen och beskriv hur Georgien lever upp till den. Är det någon del de inte lever upp till?

Sök förslagsvis på sidorna som vi tipsar om sist i handledningen.

episodbild

När 12-åriga Reshat ser sig omkring ser han oljefälten i Azerbajdzjan. När han drömmande tittar upp ser han duvor flyga över himlen. Hans döda far älskade fåglar, och lärde sin son att de döda flyger till himlen på deras vingar. Reshat leker med sina vänner, gör läxor, besöker sin fars grav och tittar på gamla foton med sin mormor. Men helst vill han vara med byns kunnigaste duv-ägare och hans duvslag.

Frågor

Repetera och samtala

  1. Beskriv en dag i Reshats liv. Vad gör han en vanlig dag?
  2. Hur ser Reshats hem- och familjeförhållanden ut? Hur bor han? Vad äter han? Vad har han för kläder?
  3. Vad drömmer Reshat om? Vilken är hans passion?
  4. Vilka utmaningar stöter han på? Vad lär han sig?
  5. Hur går det med Reshats drömmar?
  6. Vad tycker du var starkast i berättelsen om Reshat? Vad minns du mest?
  7. Vilka likheter och skillnader kan du se med ditt eget liv och dina drömmar?

Arbeta vidare

Ta reda på mer

  1. Beskriv Azerbajdzjan som land. Ta till exempel upp huvudstad, folkmängd, språk, religion, valuta, natur, klimat, vegetation, näringsliv, befolkningens livsvillkor etc.
  2. Hur är barnens situation i Azerbajdzjan? Beskriv till exempel skolgång, levnadsstandard, möjligheter till fritid, hemförhållanden etc. Utgå gärna ifrån Barnkonventionen och beskriv hur Azerbajdzjan lever upp till den. Är det någon del de inte lever upp till?

Sök förslagsvis på sidorna som vi tipsar om sist i handledningen.

episodbild

Cirkusartisten Lochin från Uzbekistan vill hedra arvet efter sin farfar - en berömd starke man och den första uzbeken att lyfta en bil. För tillfället tvingas dock Lochin att jobba som clown i familjens cirkustrupp, eftersom den gamla clownen gick i pension. Ett jobb han avskyr eftersom det gett honom smeknamnet "lilla clown" bland andra barn.

Frågor

Repetera och samtala

  1. Beskriv en dag i Lochins liv. Vad gör han en vanlig dag?
  2. Hur ser Lochins hem- och familjeförhållanden ut? Hur bor han? Vad äter han? Vad har han för kläder?
  3. Vad drömmer Lochin om? Vilken är hans passion?
  4. Vilka utmaningar stöter han på? Vad lär han sig?
  5. Hur går det med Lochins drömmar?
  6. Vad tycker du var starkast i berättelsen om Lochin? Vad minns du mest?
  7. Vilka likheter och skillnader kan du se med ditt eget liv och dina drömmar?

Arbeta vidare

Ta reda på mer

  1. Beskriv Uzbekistan som land. Ta till exempel upp huvudstad, folkmängd, språk, religion, valuta, natur, klimat, vegetation, näringsliv, befolkningens livsvillkor etc.
  2. Hur är barnens situation i Uzbekistan? Beskriv till exempel skolgång, levnadsstandard, möjligheter till fritid, hemförhållanden etc. Utgå gärna ifrån Barnkonventionen och beskriv hur Uzbekistan lever upp till den. Är det någon del de inte lever upp till?

Sök förslagsvis på sidorna som vi tipsar om sist i handledningen.

episodbild

11-åriga Hninn bor med sin familj i en liten by i Myanmar. En dag besöker två nunnor Hninn och hennes klasskamrater och berättar om syftet med att vara nunna. Efter att ha lyssnat på nunnorna blir Hninn inspirerad och vill bli nunna hon med. För att bli en nunna måste Hninn raka av sig håret, meditera varje dag och säga adjö till sin familj

Frågor

Repetera och samtala

  1. Beskriv en dag i Hninns liv. Vad gör hon en vanlig dag?
  2. Hur ser Hninns hem- och familjeförhållanden ut? Hur bor hon? Vad äter hon? Vad har hon för kläder?
  3. Vad drömmer Hninn om? Vilken är hennes passion?
  4. Vilka utmaningar stöter hon på? Vad lär hon sig?
  5. Hur går det med Hninns drömmar?
  6. Vad tycker du var starkast i berättelsen om Hninn? Vad minns du mest?
  7. Vilka likheter och skillnader kan du se med ditt eget liv och dina drömmar?

Arbeta vidare

Ta reda på mer

  1. Beskriv Myanmar som land. Ta till exempel upp huvudstad, folkmängd, språk, religion, valuta, natur, klimat, vegetation, näringsliv, befolkningens livsvillkor etc.
  2. Hur är barnens situation i Myanmar? Beskriv till exempel skolgång, levnadsstandard, möjligheter till fritid, hemförhållanden etc. Utgå gärna ifrån Barnkonventionen och beskriv hur Myanmar lever upp till den. Är det någon del de inte lever upp till?

Sök förslagsvis på sidorna som vi tipsar om sist i handledningen.

Referenser / källor

Tips på andra program från UR om barn i världen (årskurs 4-6)

Uppdrag skolväg

Bomber, flykt och skolböcker

Världen i mina ögon

Min skola mitt i kriget

Unga flyktingar

Barnens flykt

Katjas sverigefinska historia

Johannes tornedalska historia

Nathans judiska historia

Samisk historia med Ailo

Romernas nittonhundratal

Andrea hälsar på

Användbara sidor

Landguiden

Rafiki

Globalis

Unicef

Rädda Barnen

Svenska FN-förbundet

Nätverket för Barnkonventionen

Regeringen