LärarhandledningBarnen längs Sidenvägen
I serien Barnen längs Sidenvägen möter vi barn och ungdomar mellan 11 och 14 år som bor längs den gamla Sidenvägen. Länderna befinner sig i kraftig tillväxt och stor förändring. I varje avsnitt berättar ett barn sin egen historia som kretsar kring teman med hög igenkänning, som till exempel att förlora ett djur, utveckla sina talanger eller att förverkliga sina drömmar, hitta sig själv eller vara osams med sinaföräldrar. Gemensamt för barnen är deras mod och hur de reflekterar över sin situation och hanterar livets utmaningar. De är barn med en inre styrka som, trots motgångar, finner sin egen väg framåt.
Det finns två säsonger om fem avsnitt vardera. Avsnitten är 19 minuter långa.
Syfte och målgrupp
Serien riktar sig primärt till årskurs 4-6 och skildrar barns vardag, intressen och drömmar. Förmågan att leva sig in i, och förstå, andra människors livsvillkor, situationer och värderingar tränas. Kunskapen om, och förståelsen för, andraländer och kulturer ökar när elever ges möjlighet att reflektera över den egna verkligheten och jämföra den med andras.
Kopplingar till kursplaners centrala innehåll för årskurs 4-6
Biologi
Människans pubertet, reproduktion, sexualitet och identitet samt frågor om relationer, kärlek och ansvar.
Religion
Samtal om och reflektion över vardagliga moraliska frågor utifrån elevernas egna argument och olika religiösa tolkningar. Sådana frågor kan till exempel handla om ansvar, utanförskap, kränkningar, jämställdhet och sexualitet.
Samtal om och reflektion över livsfrågor utifrån elevernas egna tankar och olika religiösa tolkningar. Sådana frågor kan till exempel handla om vad som är viktigt i livet och olika föreställningar om vad som händer efter döden.
Samhällskunskap
Sociala roller och normer i olika sammanhang, till exempel inom familjen och i vänskapsrelationer. Könsroller, jämställdhet och sexualitet.
Sociala skyddsnät för barn i olika livssituationer, i skolan och i samhället.
De mänskliga rättigheterna och deras betydelse, inklusive barnets rättigheter i enlighet med barnkonventionen. Principen om likabehandling, inklusive skydd mot diskriminering.
Geografi
Hur val och prioriteringar på individ- och samhällsnivå kan påverka miljön och främja hållbar utveckling.
Svenska
Olika former av samtal. Att lyssna aktivt, ställa frågor, uttrycka tankar och känslor samt resonera och argumentera i olika samtalssituationer och i samband med demokratiska beslutsprocesser.
Programmen kan användas i ämnesövergripande arbeten i samhällskunskap, religion och svenska i form av berättelser, intervjuer och personporträtt. Genom att prata om identitet och relationer kan även biologiämnet vävas in.
Om handledningen
Introduktionen och de allmänna metodtipsen är övergripande för alla program i serien, samt för att introducera arbetet med program ur Barnen längs Sidenvägen. Det finns också avsnittsspecifikt material till avsnitten med uppgifter under rubrikerna ”Repetera och samtala” och ”Ta reda på mer”.
Struktur och upplägg
Introduktion
Använd en stor karta över området som omfattar Sidenvägen. Sätt gärna upp den i klassrummet. Berätta om Sidenvägen och vad den en gång var. Titta på vilka länder och områden som finns idag längs Sidenvägens sträckning. Placera ut de platser som finns med i serien - som till exempel bergen i Kirgizistan, norra Indien, Beijing i Kina eller området omkring Baku i Azerbajdzjan. Kartan fungerar då som ett visuellt stöd för minnet.
Gemensamma beröringspunkter i avsnitten kan vara:
- Att nå sina mål - eller ge upp
- Utmaningar
- Misslyckanden
- Mod
- Drömmar
- Passioner
- Fritidsintressen
- Vardagsliv - en dag i mitt liv
- Familjeförhållanden
- Bostad, mat, kläder
Alla ovanstående ämnen kan jämföras mellan eleverna och barnen i serien. Vilka likheter och skillnader finns det?
Metodtips
Arbetssätt och redovisningsformer kan varieras på många olika sätt och genomföras både muntligt och skriftligt genom till exempel:
- diskussioner i mindre grupper som sedan avslutas i helklass
- enskilda uppgifter, par- eller grupparbeten
- skapa ppt-presentationer och planscher
- skriva berättelser
- sätta upp pjäser
- skriva sånger
- göra filmer
Förslag på arbetsgång
Se först avsnitten tillsammans i klassen för att sedan låta eleverna fundera enskilt på ”Repetera och samtala”-frågorna en stund. Låt därefter eleverna diskutera dem i par och till sist pratar ni om dem tillsammans i helklass. (EPA-metoden: enskilt, i par och alla tillsammans.) Sedan kan eleverna, gärna i par eller mindre grupp, arbeta vidare med ”Ta reda på mer”-uppgifterna.
Klassen kan också delas upp i grupper för att titta på ett avsnitt var, göra ”Repetera och samtala”-frågorna och ”Ta reda på mer”-frågorna och sedan redovisa för resten av klassen. När de redovisar så kan ni börja med att titta på avsnittet tillsammans i helklass, sedan redovisar gruppen på valfritt sätt. Efter redovisningen kan gruppen sätta upp bilder och texter om aktuell person/plats på den gemensamma kartan i klassrummet.
Arbeta med programmet
Låt gärna eleverna läsa igenom avsnittstexten innan ni ser ett avsnitt. Eleverna kan sedan gissa vad de tror att avsnittet kommer att handla om utifrån titel, bild och beskrivning. Efteråt kan ni återkoppla till detta. Handlade avsnittet om det eleverna trodde? Var det något som förvånade dem?
Apkungen Yang
Frågor
- Beskriv en dag i Yangs liv. Vad gör han en vanlig dag?
- Hur ser Yangs hem- och familjeförhållanden ut? Hur bor han? Vad äter han? Vad har han för kläder?
- Vad drömmer Yang om? Vilken är hans passion?
- Hur går det med Yangs drömmar?
- Vad tycker du var starkast i berättelsen om Yang? Vad minns du mest?
- Vilka likheter och skillnader kan du se med ditt eget liv och dina drömmar?
Arbeta vidare
Ta reda på mer
- Beskriv Kina som land. Ta till exempel upp huvudstad, folkmängd, språk, religion, valuta, natur, klimat, vegetation, näringsliv, befolkningens livsvillkor etc.
- Hur är barnens situation i Kina? Beskriv till exempel skolgång, levnadsstandard, möjligheter till fritid, hemförhållanden etc. Utgå gärna ifrån Barnkonventionen och beskriv hur Kina lever upp till den. Är det någon del de inte lever upp till?
Sök förslagsvis på sidorna som vi tipsar om sist i handledningen.
Tikas danslektioner
Frågor
- Beskriv en dag i Tikas liv. Vad gör hon en vanlig dag?
- Hur ser Tikas hem- och familjeförhållanden ut? Hur bor hon? Vad äter hon? Vad har hon för kläder?
- Vad drömmer Tika om? Vilken är hennes passion?
- Vilka utmaningar stöter hon på? Vad lär hon sig?
- Hur går det med Tikas drömmar?
- Vad tycker du var starkast i berättelsen om Tika? Vad minns du mest?
- Vilka likheter och skillnader kan du se med ditt eget liv och dina drömmar?
Arbeta vidare
Ta reda på mer
- Beskriv Georgien som land. Ta till exempel upp huvudstad, folkmängd, språk, religion, valuta, natur, klimat, vegetation, näringsliv, befolkningens livsvillkor etc.
- Hur är barnens situation i Georgien? Beskriv till exempel skolgång, levnadsstandard, möjligheter till fritid, hemförhållanden etc. Utgå gärna ifrån Barnkonventionen och beskriv hur Georgien lever upp till den. Är det någon del de inte lever upp till?
Sök förslagsvis på sidorna som vi tipsar om sist i handledningen.
Reshat och fåglarna
Frågor
- Beskriv en dag i Reshats liv. Vad gör han en vanlig dag?
- Hur ser Reshats hem- och familjeförhållanden ut? Hur bor han? Vad äter han? Vad har han för kläder?
- Vad drömmer Reshat om? Vilken är hans passion?
- Vilka utmaningar stöter han på? Vad lär han sig?
- Hur går det med Reshats drömmar?
- Vad tycker du var starkast i berättelsen om Reshat? Vad minns du mest?
- Vilka likheter och skillnader kan du se med ditt eget liv och dina drömmar?
Arbeta vidare
Ta reda på mer
- Beskriv Azerbajdzjan som land. Ta till exempel upp huvudstad, folkmängd, språk, religion, valuta, natur, klimat, vegetation, näringsliv, befolkningens livsvillkor etc.
- Hur är barnens situation i Azerbajdzjan? Beskriv till exempel skolgång, levnadsstandard, möjligheter till fritid, hemförhållanden etc. Utgå gärna ifrån Barnkonventionen och beskriv hur Azerbajdzjan lever upp till den. Är det någon del de inte lever upp till?
Sök förslagsvis på sidorna som vi tipsar om sist i handledningen.
Starka Lochin
Frågor
- Beskriv en dag i Lochins liv. Vad gör han en vanlig dag?
- Hur ser Lochins hem- och familjeförhållanden ut? Hur bor han? Vad äter han? Vad har han för kläder?
- Vad drömmer Lochin om? Vilken är hans passion?
- Vilka utmaningar stöter han på? Vad lär han sig?
- Hur går det med Lochins drömmar?
- Vad tycker du var starkast i berättelsen om Lochin? Vad minns du mest?
- Vilka likheter och skillnader kan du se med ditt eget liv och dina drömmar?
Arbeta vidare
Ta reda på mer
- Beskriv Uzbekistan som land. Ta till exempel upp huvudstad, folkmängd, språk, religion, valuta, natur, klimat, vegetation, näringsliv, befolkningens livsvillkor etc.
- Hur är barnens situation i Uzbekistan? Beskriv till exempel skolgång, levnadsstandard, möjligheter till fritid, hemförhållanden etc. Utgå gärna ifrån Barnkonventionen och beskriv hur Uzbekistan lever upp till den. Är det någon del de inte lever upp till?
Sök förslagsvis på sidorna som vi tipsar om sist i handledningen.
Karmaflickan
Frågor
- Beskriv en dag i Hninns liv. Vad gör hon en vanlig dag?
- Hur ser Hninns hem- och familjeförhållanden ut? Hur bor hon? Vad äter hon? Vad har hon för kläder?
- Vad drömmer Hninn om? Vilken är hennes passion?
- Vilka utmaningar stöter hon på? Vad lär hon sig?
- Hur går det med Hninns drömmar?
- Vad tycker du var starkast i berättelsen om Hninn? Vad minns du mest?
- Vilka likheter och skillnader kan du se med ditt eget liv och dina drömmar?
Arbeta vidare
Ta reda på mer
- Beskriv Myanmar som land. Ta till exempel upp huvudstad, folkmängd, språk, religion, valuta, natur, klimat, vegetation, näringsliv, befolkningens livsvillkor etc.
- Hur är barnens situation i Myanmar? Beskriv till exempel skolgång, levnadsstandard, möjligheter till fritid, hemförhållanden etc. Utgå gärna ifrån Barnkonventionen och beskriv hur Myanmar lever upp till den. Är det någon del de inte lever upp till?
Sök förslagsvis på sidorna som vi tipsar om sist i handledningen.
Referenser / källor
Tips på andra program från UR om barn i världen (årskurs 4-6)
Användbara sidor
Landguiden
Rafiki
Globalis
Unicef
Rädda Barnen
Svenska FN-förbundet
Nätverket för Barnkonventionen
Regeringen
Upphovsrätten till innehållet i den här lärarhandledningen tillkommer UR, om inte något annat särskilt anges. Lärarhandledningen får fritt kopieras, distribueras digitalt och visas i undervisningssammanhang. När lärarhandledningen eller delar av innehållet används på olika sätt ska den ideella upphovsrätten iakttas. Det här betyder att du som lärare i din undervisning bland annat får kopiera upp så många kopior du behöver av hela eller delar av lärarhandledningen och dela ut till elever, tillhandahålla den digitalt till eleverna i en elevportal eller liknande, eller visa i en Powerpointpresentation. Viktigt att tänka på när du använder lärarhandledningen, på olika sätt, är att det alltid ska gå att se vem eller vilka som har upphovsrätten. Om lärarhandledningen kopieras upp i sin helhet så framgår det redan, men om det är så att du väljer att bara använda någon del behöver du skriva i anslutning till det du använder vem eller vilka det är (UR och/eller annat namn, som framgår i lärarhandledningen).