LärarhandledningDjuren på Djuris börjar skolan

Temat är kopplat till två av seriens avsnitt, Kompissolen och Vad orättvist! Med avsnitten som underlag tränar eleverna, tillsammans med seriens karaktärer, på att visa hänsyn.

I skolan och på fritidshemmet dyker barnet tillsammans med sina skolkamrater in i en värld av fantasi, berättelser och äventyr. Under aktiviteter på lektioner och raster ges eleverna tillfälle att öva turtagning och att kompromissa mellan egna och andras önskemål. Gruppaktiviteter förutsätter spelregler för att fungera jämlikt och smidigt. Att följa spelregler, vänta på sin tur och ge utrymme åt andra i gruppen är några sätt att visa varandra hänsyn.

Det kan vara svårt för ett barn att förstå varför man till exempel kan springa och leka ute, men att det under lektioner är viktigt att fokusera på att sitta stilla och lyssna. De vuxna i skolan bör förklara och motivera de gemensamma spelreglerna utifrån barnets ålder och utvecklingsnivå.

Hur kan man ge stöd åt barn att fungera i en grupp:

• Den vuxne hjälper barnet att förstå gruppens regler. Den vuxne vägleder och förklarar varför reglerna finns och hjälper barnet att följa dem. Bra instruktioner är tydliga, koncisa och korta.
• Den vuxne hjälper barnet att uttrycka sina egna behov och ge utrymme åt andra.
• Träna tillsammans med barnen på att känna igen och uttrycka olika känslor.
• Lärarledda stunder bör innehålla olika typer av aktiviteter och vara korta nog för att även små barn ska klara av att fokusera.

Temat är kopplat till avsnittet Vilja men inte våga. Med avsnittet som underlag tränar eleverna, tillsammans med seriens karaktärer, på att lyssna på varandra. 

Alla barn har rätt att bli hörda och sedda. Att bli lyssnad på är ett grundläggande behov, vilket också återspeglas i utvecklingen av barnets självbild. Det är viktigt för barnet att få uttrycka sin åsikt och berätta om saker som hen är intresserad av. Samtidigt ska barnet kunna fokusera på att lyssna på andra ibland. I en klassrumssituation måste man ibland vara tyst, och när man pratar med en kompis måste man turas om att prata.

Att lyssna på andra är en färdighet som man kan träna på. Man kan visa att man lyssnar genom icke-verbal kommunikation, som att titta på den andre, le och nicka. En bra lyssnare uppmuntrar den andre att fortsätta att berätta färdigt. Det är viktigt för de vuxna att inse att det finns olika nivåer av lyssnande. Ett barn kan till exempel lyssna passivt, i så fall handlar lyssnandet mer om att höra än att förstå. Ett annat barn kan bara lyssna på andra för att avbryta eller säga sin egen sak. Aktivt lyssnande betyder att barnet lyssnar på den andre och strävar efter att förstå vad den andre säger och menar.

Hur kan man ge stöd åt barn att utveckla sin förmåga att lyssna: 

• Prata med eleverna om varför det är viktigt att lyssna på andra och hur man kan visa att man lyssnar. Vid en muntlig presentation kan både den som talar och den som lyssnar träna på att vara talare och lyssnare.
• Visa hur man lyssnar på andra. Fokusera på att lyssna på eleven, och visa det med ögonkontakt. Beröm och tacka när eleven lyckas med detsamma.
• En förutsättning för att skapa koncentration och aktivt lyssnande är att ge tydliga instruktioner, lägga sig på elevens nivå och få direkt ögonkontakt med eleven.

Temat är kopplat till två av seriens avsnitt, Skryt och ljug och Skvallra eller berätta. Med avsnitten som underlag tränar eleverna, tillsammans med seriens karaktärer, på att hantera konflikter.

Motsättningar och konflikter är en naturlig del av barnens vardag. Konflikter uppstår till exempel i fri lek på raster, vid förflyttningar, under övergångar mellan aktiviteter och är vanligare i en stor och orolig grupp. Beroende på barngrupp och situationen kan konflikter leda till att barnen antingen kommer överens eller att något av barnen ger upp. Ibland leder oenigheten till konflikter som barn inte kan lösa på egen hand. Konflikten i sig är varken bra eller dålig, utan det som spelar roll är hur man löser den.

Små barn behöver hjälp med att lösa konflikter och att hantera besvikelser. De förväntas inte kunna hantera negativa känslor själva. Konflikthanteringsförmågan växer och stärks med åldern. Att hantera konflikter hänger ihop med att känna igen och uttrycka egna och andras känslor och behov, självregleringsförmåga och förmåga att ge och få feedback. Ett barn kan till exempel bli besviken eller arg på ett annat barn som tycker annorlunda. Om barn inte kan berätta om situationen och sina egna känslor kan känslor av besvikelse, misslyckande och frustration ta sig uttryck i aggressivt beteende och ilska.

Hur kan man stödja barn i att hantera konflikter:

• De vuxna kan hjälpa eleven att hantera konflikter genom att ta reda på vad som hände i situationen och hitta en gemensam lösning. Vid behov kan de vuxna hjälpa eleven att öva på att be om förlåtelse och att förlåta.
• De vuxnas sätt att hantera konflikter och olika pedagogiska lösningar, som till exempel att dela in eleverna i mindre grupper, påverkar deras konfliktkänslighet då det ofta är lugnare i en mindre grupp.
• De vuxna i skolan bör komma överens om hur de kan agera när det uppstår konflikter mellan elever och vuxna. Konfliktsituationer kan förvärras om ett barn är trött och har sämre förmåga att möta känslor av besvikelse. 

Temat är kopplat till tre av seriens avsnitt, Vill inte vara här, Försök förstå och Sakna Djuris. Med avsnitten som underlag tränar eleverna, tillsammans med seriens karaktärer, på att se och uppmärksamma varandra.

Varje barn har behov av att bli accepterad och sedd i sin egen kamratgrupp. Såväl vuxna som barn kan visa att ett barn är välkommet genom att involvera honom eller henne i gruppen. Att hälsa, lyssna på och uppmärksamma andra kan påverka om barn trivs att gå i skolan eller inte.

Genom att se varandra blir barnet uppmärksammat och accepterat, med sina känslor och intressen, som han eller hon är. Känslan av att bli sedd stärks med uppmuntrande feedback. De vuxna bör dagligen se till att varje barn får mer beröm än tillsägelser, även om man också behöver reagera på dåligt beteende. De vuxna ser det goda i barnet och samtidigt uppmärksammas hans eller hennes styrkor. En positiv skolmiljö känns trygg och med det känner sig barnet bekväm med att gå i skolan.

Hur kan man stödja barn i att se och uppmärksamma andra:

• Den vuxne hjälper eleven att fokusera och uppmärksamma vad som händer omkring honom eller henne. Tillsammans med gruppen tränar barnet på att ta hand om andra: hälsa på varandra, lyssna på varandra och uppmuntra varandra.
• Den vuxne hjälper eleverna att se och visa empati för varandra. Att komma in i en ny grupp kan kännas skrämmande. Det är viktigt att de hjälper varandra med det.
• Den vuxne uppmuntrar eleven genom att ge återkoppling på olika sätt. Barnet ska få positiv återkoppling för både framgång och försök. Varje dag finns det något man kan berömma och tacka varje barn för.

Temat är kopplat till två av seriens avsnitt, Ensam på rasten och Alla mina bästisar. Med avsnitten som underlag tränar eleverna, tillsammans med seriens karaktärer, på att bjuda in andra till lek.

Att komma till en ny grupp kan vara spännande. Man lär känna nya vänner och ska hitta sin egen plats i gruppen. Färdigheter att bjuda in till lek är därför viktiga, särskilt under raster och andra stunder där barn är tillsammans utan vuxnas vägledning.

Redan när barn är små behöver de ofta ta initiativ till att vara med i aktiviteter som intresserar dem. Man kan visa direkt eller indirekt att man vill komma med i leken. Ett direkt lekinitiativ är till exempel frågan "Får jag vara med?". Ett indirekt lekinitiativ kan vara att ett barn går bredvid och tittar på en lek som verkar intressant. Om ett barn är ensam på rasten kan andra barn hjälpa till genom att be barnet att leka med dem. På så sätt kan deltagande i aktiviteter ses som både en individs förmåga att delta och en grupps förmåga att ta med andra i leken.

Hur kan man stödja barn i att delta i leken:

• De vuxna ser till att varje barn får en positiv upplevelse av att ta initiativ till att få vara med. På rasten kan de vuxna hjälpa barnen att delta i aktiviteter som intresserar honom eller henne genom att uppmuntra till att fråga eller erbjuda barnet att själv följa med och fråga.
• Personalen erbjuder vuxenledda gemensamma rastlekar och aktiviteter där alla barn är välkomna att delta.
• De vuxna hjälper ett barn att få kontakt med andra barn. Samtidigt som barn uppmuntras att vara tillsammans med andra, är det viktigt att förstå att varje barn ibland också har behov av att vara för sig själv. Det är en sak att vara ensam ibland eller att känna sig ensam.
• De vuxnas roll är att hjälpa till att bygga en gruppkultur som gynnar acceptans och inkludering. Principen är att ingen ska behöva vara ensam. Detta kan stödjas genom att variera gruppindelningar och uppmuntra barnen att leka tillsammans.

Temat är kopplat till två av seriens avsnitt, Stopp, sluta, nej och Stora busdagen. Med avsnitten som underlag tränar eleverna, tillsammans med seriens karaktärer, på att säga ifrån och att respektera varandras gränser.

Gränssättning behövs i skolan och i förhållande till kompisar. Med hjälp av de vuxna och handlingen i avsnitten lär sig barnen spelreglerna i den sociala världen. Detta inkluderar också att sätta sina egna gränser och att respektera andra personers gränser. Ett barn förstår till exempel inte alltid var gränsen mellan bus och mobbning går. Alla saker du tycker är trevliga är kanske inte trevliga för en annan.

Barn både kan och måste få ha olika behov vad gäller eget utrymme och egna gränser. Det är viktigt att prata med barnen om kroppen, känslor och rättigheter. Målet är att barnet ska lära sig att se både sig själv och andra som värdefulla, precis som de är. Barn kan också lära sig många olika trygghetsfärdigheter, som när man bör säga "nej" och när man ska lämna en situation. Om någonting inte känns bra är det viktigt att säga det högt. Samtidigt skall man påminna barn om att man i alla situationer alltid kan vända sig till en vuxen man litar på.

Hur kan man stödja barnen i att respektera sina egna gränser och andras gränser:

• De vuxna kan hjälpa eleverna att förstå att andra barn kan ha önskemål och behov som skiljer sig från deras egna. Dessa kan vara relaterade till hur man visar vänlighet, var egna gränser går och fysisk beröring. Därför måste man stanna upp för att lyssna på den andres önskemål och respektera dem.
• De vuxna går igenom vanliga regler: om man mår dåligt av den andres handlingar eller beröring har man rätt att säga nej och gå därifrån. Om man känner sig osäker eller orolig över något är det alltid bra att berätta det för en vuxen.
• De vuxna hjälper eleven att göra sin röst hörd, att våga säga sin åsikt och att ge utrymme åt andra. Att berätta om sina egna känslor och önskningar för någon stärker en gemensam förståelse. Därför är det viktigt att upprepade gånger träna upp färdigheterna att ge och ta emot återkoppling .

Temat är kopplat till två av seriens avsnitt, Majs luktar bajs och Får vi låna? Med avsnitten som underlag tränar eleverna, tillsammans med seriens karaktärer, på att visa hänsyn och att vara snälla mot varandra.

I leken behöver barn ofta ta hänsyn till varandra. Ett vänligt och hänsynsfullt beteende kan vara att barnen hälsar på varandra, uppmuntrar en kamrat eller ger tröst när någon är ledsen.

Utmaningar som mobbning och utanförskap är en del av vardagen för barn. En förutsättning för mobbning är att det finns en publik. Det finns ingen mobbning i en grupp som inte accepterar mobbning.

Att inte mobba någon ska också ses som en färdighet. Mobbning kan förebyggas genom att man stärker den positiva atmosfären i gruppen. De vuxna kan genom sina egna exempel visa hur man bemöter andra jämlikt och hur man talar om andra på ett respektfullt sätt. 

Hur kan man stödja barn att visa vänlighet och förebygga mobbning:

• De vuxna är exempel på och förebilder för hur man behandlar och talar vänligt till varandra. Det är viktigt att komma ihåg att samspelet mellan vuxna påverkar humöret hos en grupp barn.
• De vuxna bör hjälpa barnen att upptäcka stunder av glädje och att glädjas med andra. När varje barn uppmärksammas gör inte andra barns framgång att barnet känner sig osäker eller misslyckad. Alla har sina egna styrkor och det är upp till de vuxna att hjälpa varje barn att identifiera dem. 
• Diskutera med barnen hur man stärker en positiv laganda.
• De vuxna bör medvetet förhindra problem mellan barnen, såsom mobbning, utfrysning och att barn drar sig undan. Barn ska delta i det förebyggande arbete utifrån sin ålder och mognad.
• Om mobbning förekommer i gruppen ska det åtgärdas omedelbart. Det är viktigt att tala om frågan på beteendenivå (vad som hände) och inte på rollnivå (vem som mobbade).
• Diskutera tillsammans med barnen hur man agerar i en eventuell mobbningssituation. 
• Varje skola är förpliktigad att genomföra åtgärder för att förebygga och förhindra kränkande behandling samt upprätta en plan mot kränkande behandling. Prata med barnen om planen. En förebyggande åtgärd för att kartlägga trygga och otrygga platser kan vara att göra en trygghetsvandring tillsammans med barnen. Kartläggningen kan användas för planering av rastverksamheten och förflyttningar i skolan.

Temat är kopplat till två av seriens avsnitt, Alla kan olika och Våga säga ifrån. Med avsnitten som underlag tränar eleverna, tillsammans med seriens karaktärer, på att på att acceptera och respektera olikheter.

Att uppskatta och acceptera mångfald är viktiga färdigheter även för små barn. I skolan kan detta stödjas genom att diskutera mångfald på ett respektfullt sätt. Man kan hjälpa barn att bli mer toleranta mot varandra genom att tillsammans utforska nya saker och nya människor med ett öppet, nyfiket och vänligt sinne. Målet är att barn lär sig att uppskatta och acceptera olikheter.

Ibland uppstår grupptänkande eller grupptryck. Det kan få barn att bete sig annorlunda än vad de skulle vilja. De vuxnas uppgift är att förebygga detta genom att stärka barns empati och gruppens positiva samspel. Att respektera och acceptera andra är en förutsättning för att varje barn i gruppen ska våga vara sig själv.

Hur man kan stödja acceptans och respekt för olikheter:

• Tillsammans kan vi reflektera över hur vi alla är unika och olika. Det hjälper barnet att förstå och uppskatta skillnader.
•  Den vuxne stöder barnets förmåga att sätta sig in i en annans situation.
• Det är viktigt för barn att lära sig att arbeta med alla, även med dem som man kanske inte känner sig lika nära eller är bästa vän med.
• Även de vuxnas värderingar, attityder och beteenden spelar roll. Vuxna är förebilder och behöver ge vägledning och stöd åt barnen i hur de ska agera respektfullt mot varandra.