Till huvudinnehåll
Hälsa på liv och död

LärarhandledningHälsa på liv och död

Den här serien gestaltar i actiondramats form hur människans behov av sömn, kost, motion och sociala relationer påverkar vår psykiska och fysiska hälsa i vardagen. I scenerna blir det tydligt hur koncentration, kondition, styrka, motorik och samarbetsförmåga påverkas av en osund livsstil, och vad alternativet skulle kunna innebära.

Johnny Hård är machopolisen som lever ohälsosamt. Hans livsstilsval ställs på sin spets när han tvingas ut i en jakt på superskurken Silverräven som rymt från fängelset och nu hotar att spränga hela staden. Det actionfyllda uppdraget blir utmanande för Johnny då han inte bryr sig om kost, motion, sömn eller relationerna till sina kollegor. Johnny är trött och har svårt att koncentrera sig vilket visar sig vara livsfarligt när han ska lösa svåra uppgifter. Till sin hjälp har han dock den nyutexaminerade polisen Kaja som har betydligt bättre kondition, koncentrationsförmåga och kapacitet att samarbeta. I seriens slutscen kommer Johnny till insikt om att han behöver göra en förändring för att må bättre – både fysiskt och psykiskt.

Syfte och målgrupp

Programserien belyser vikten av ett balanserat liv. Eleven får genom avsnitten kunskap och förståelse för hur fysisk och psykisk hälsa hänger ihop, och hur det med enkla medel går att öka aktiviteten, äta bättre och bli piggare.

Målgruppen är elever i årskurs 4-6.

Läroplanskopplingar

Att arbeta med serien och lärarhandledningens underlag kan med fördel planeras som ett tema där flera ämnen involveras. Skolverket: ”Hälsofrämjande och förebyggande arbete är en del av skolans verksamhet och behöver därför ingå i skolans systematiska kvalitetsarbete”. I läroplanen för grundskolan (Lgr11, kapitel 2.2), nämns också att "eleven ska få kunskaper om och förståelse för den egna livsstilens betydelse för hälsan, miljön och samhället". Ämnet hem- och konsumentkunskap kan bidra till att belysa ”vikten av att äta varierat och balanserat för att må bra samt hur måltider kan fördelas över en dag” (Lgr 11). Flera uppgifter i handledningen består av diskussioner och skrivuppdrag. Dessa kan knytas an till det centrala innehållet för svenska.

Biologi (lgr22)

Undervisningen ska behandla: Några vanliga sjukdomar och hur de kan förebyggas och behandlas. Hur den psykiska och fysiska hälsan påverkas av levnadsförhållanden, kost, sömn, hygien, motion och beroendeframkallande medel.

Idrott och hälsa (lgr22)

Undervisningen i ämnet idrott och hälsa ska syfta till att eleverna utvecklar allsidiga rörelseförmågor och intresse för att vara fysiskt aktiva och vistas i naturen. Eleverna ska genom undervisningen ges förutsättningar att utveckla goda levnadsvanor i syfte att kunna påverka sin hälsa genom livet.

Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla kunskaper om vad som påverkar den fysiska förmågan samt kunskaper om hur rörelse och rörelseaktiviteter förhåller sig till fysisk, psykisk och social hälsa. Vidare ska eleverna ges möjligheter att planera och genomföra olika aktiviteter.

  • Samtal om upplevelser av olika aktiviteter samt värdering av hur de påverkar den fysiska förmågan och hälsan.
  • Grundläggande träningslära: pulshöjande rörelser samt koordinations, styrke- och rörlighetsövningar.
  • Undersökande av möjligheter till daglig rörelse i närmiljön.

Svenska och svenska som andraspråk (lgr22)

Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt tal- och skriftspråk så att de (---) kan uttrycka sig i olika sammanhang och för skilda syften.

  • Olika former av samtal. Att lyssna aktivt, ställa frågor, uttrycka tankar och känslor samt resonera och argumentera i olika samtalssituationer (---).

Om handledningen

Struktur och upplägg

Planeringen för detta arbetsområde/tema utgår från Blooms taxonomi. Upplägget går enligt progressionen fakta – förståelse – tillämpning.

  1. Aktivera och dokumentera elevernas nuvarande kunskaper (fakta – förståelse – tillämpning). Detta ska sedan jämföras med den utveckling som har skett.
  2. Fylla på med fakta och skapa förståelse kring temat: se avsnitten, läsa texter, ta del av varandras erfarenheter, lära nytt – hitta sätt att lära och komma vidare på. Genom övningarna får eleven visa att hen förstår hur fakta kan användas. 
  3. Mål: eleven har fått kunskap och förståelse som kan användas i vardagen, och att det finns en mätbar skillnad jämfört med beteenden och kunskap i början av projektet. I det här fallet kan det handla om att ge Jonny råd om ett sundare liv, att själv äta mer frukt och grönt, att röra sig mer i vardagen, eller att förstå vilka muskler som används vid olika rörelser.

Nudging – beteendedesign kan vara ett verktyg för att komma fram till slutmålet. Att hitta enkla sätt att ”knuffa” varandra i rätt riktning. 

Förförståelse

Presentera temat och berätta vad syftet med arbetsområdet är, och hur det knyter an till olika ämnen.

Värderingsövning

Aktivera eleverna inför arbetet. Genomför värderingsövningen med påståenden som utgår från temat.

Den som håller med reser sig upp. Den som inte håller med sitter kvar. Låt gärna eleverna berätta hur de tänkte, och motivera sina val.

  • Man ska röra på sig varje dag.
  • På rasten ska man vara inne och titta på sin telefon.
  • Man mår bra av vänner.
  • I skogen känner man sig lugn.
  • Chips kan man äta ibland.
  • Snabbmat smakar bäst.
  • På rasterna borde vi hitta på fler roliga aktiviteter.
  • Jag skulle vilja äta pizza varje dag.
  • Det går att göra nyttiga hamburgare.
  • Alla veganer är hälsosamma.
  • Man bör äta minst 500 gram frukt och grönt varje dag (ja!).
  • Efter idrottslektionerna är man svettig och har rört sig mycket.
  • Unga sover ofta för lite.
  • Unga borde ha sovmorgon varje dag.
  • Frukt och grönt är jobbigt att tugga.
  • Bananer är ett perfekt mellanmål.
  • Energibars är ett perfekt mellanmål.
  • Energidryck innehåller koffein.
  • Utan vatten får man ont i huvudet.
  • Det är lätt att fastna vid skärmen.
  • Det är bra med begränsad skärmtid.
  • Det är bra att lägga bort telefonen när man ska sova.
  • Det kan vara skönt att vara ensam ibland.
  • Man vill känna sig behövd och viktig.

Diskutera

Skapa gemensamma tankekartor (på tavlan eller storskärm) med rubrikerna:

  • Leva hälsosamt
  • Leva ohälsosamt

Låt eleverna börja med att diskutera i par eller mindre grupper för att sedan föra in sina tankar i den gemensamma tankekartan. Poängtera att eleverna ska utgå från ett objektivt synsätt, och att de inte behöver ge exempel på hur de själva lever, eller vilka val deras familjer gör i vardagen. Det är viktigt att samtalet inte blir subjektivt, utan att fokus hela tiden läggs på en objektiv helhetsbild.

Formulera mål

Formulera konkreta mål för just er klass. Det kan handla om såväl kost som aktivitets- eller sociala mål – sådant som kan göra skillnad i vardagen med enkla medel. Ni kan till dessa mål skapa en krysslista så att målen kan följas upp. Efter att en månad har gått utvärderar ni och utformar nya mål. Kanske ska ni bestämma en belöning i slutet av perioden? Kanske en utflykt till skogen, en aktivitetsdag, eller något annat som relaterar till arbetet i detta tema.

Exempel

Mål: Vi ska göra ett rastschema för långrasten varje dag under en månad.

Syfte: För att bli mer aktiva och få med fler i gemensamma aktiviteter

Mål: Vi ska ta lite av varje grönsak i matsalen varje dag.

Syfte: För att äta mer varierat och få i oss fler vitaminer och fibrer.

Mål: Vi ska prata med någon vi inte brukar umgås med i klassen.

Syfte: Skapa god stämning och hälsosamma relationer

Silverräven har rymt och Jonny Hård ska få fast honom. Jonny har väldigt dålig kondition. Han flåsar, ramlar och kan inte klättra eller springa ordentligt. 

Begreppslista

  • fysik
  • muskler
  • flåsa
  • kost
  • vardagsmotion

Frågor

Diskutera i par:

  1. Varför har Jonny dålig kondition? Vad får ni för ledtrådar i programmet?
  2. Vilka muskler behöver Jonny använda när han jagar Silverräven? Hur kan man träna dessa muskler?
  3. Vad innebär vardagsmotion för dig?
  4. Vad tror du att Kaja tänker om Jonny? Vad innebär det för Kaja att Jonny är i så dålig form

Arbeta vidare

Titta tillsammans på bilden som visar kroppens muskler: Muskler.pdf

  • Hur går det till när någon (som Jonny) hamnar i dålig form?
  • Hur mycket kan man påverka sin form själv? Fundera över kost, sömn, motion och vardagsmotion.
  • Idag har du använt din grundfysik för flera vardagliga saker. Du har gått upp ur sängen, knutit skorna och gått till skolan. Gör en lista över hur du har använt din kropp idag. Börja i par och skapa sedan en gemensam lista på tavlan. Utgå från bilden med kroppens muskler.

Hälsosamma vanor, arbeta enskilt:

Hälsosamma vanor handlar om bland annat om kost, motion, sömn och relationer. Hur kan du förbereda dig för att:

  • kunna göra ditt bästa på ett matteprov?
  • orka springa på brännbollsmatchen?
  • sova åtta timmar?
  • hinna till bussen?
  • vara pigg i skolan?
  • ha ett trevligt samtal med någon annan?
  • stå ut med krav och stress?
  • kunna hjälpa en kompis som vill ha råd?

Skrivuppgift, arbeta i par eller grupp:

  • Skriv ett mejl till Jonny om hur han kan komma i bättre form. Tipsa honom om: vardagsmotion, bra mat, dålig mat, träning osv.

Diskutera, arbeta i par eller grupp:

Det finns en hel del du själv kan påverka när det gäller kost, motion och hälsa. Men det finns också sådant som andra bestämmer över.

  • Fundera över vad du i din vardag (och helg) kan påverka när det gäller kost och hälsa.
  • Vad kan du inte påverka (just nu)?

Jämför och diskutera med en annan grupp. Hade ni skrivit samma saker? Fick du några nya tankar av det som de andra hade skrivit?

episodbild

Jonny äter inte nyttigt. Det märks på hans kondition och ork.

Repetera från förra lektionen

  • Vad minns du om Jonny Hård?
  • Vad innebär vardagsmotion?
  • Vad är en balanserad kost?
  • Vilka muskler har du använt hittills idag?

Frågor

Diskutera i helklass – Jonnys förflutna

  1. Vad brukar hända med Jonnys partners? Vad gissar ni?
  2. Jonny bär något inom sig som gör att han mår dåligt. Hur märks det?

Arbeta vidare

I avsnittet får vi se två bord med mat.

  • Beskriv de båda borden. Vad finns på dem? Vilket ser godast ut?
  • Ett av borden ökar kraft och ork, och innehåller näring. På det andra bordet finns snabbmat och annat som är onyttigt. Vilket bord väljer Jonny? Varför väljer han det, tror du? Hur mår han efter att ha ätit från det bordet?
  • Berätta för Jonny varför han mår som han gör.
  • Silverräven vill starta en ny värld. Hur ska den världen vara? Varför vill han göra det?

Arbeta i grupper:

  • Skapa en meny till Jonny med frukost, lunch, middag och mellanmål. Det ska vara mat som är så dålig som möjligt för hälsan. På den här menyn ska det finnas sådant som höjer blodsockret snabbt, ger snabb energi (som sedan försvinner), mat som är dålig för hjärta och kropp. Jonny kommer att bli nöjd – men hans partner Kaja kommer inte att bli lika glad.
  • Gör sedan en ny meny till Jonny. Den här gången är det enligt Silverrävens plan – det ska vara nyttigt och bra för kroppen. Vad väljer ni till frukost, lunch, middag och mellanmål?
  • Vilka för- och nackdelar finns med de olika menyerna?

Diskutera i helklass:

  • Vad innebär det att vara onyttig?
  • Hur ofta kan man vara onyttig?

Om skollunchen, arbeta i helklass:

Titta på bilden av tallriksmodellen. Skollunchen är utformad så att den ska vara nyttig och allsidig. Den ska ge växande barn rätt näring. Men du som elev har också ett ansvar att plocka ihop en bra blandning på din tallrik.

  • Titta på veckomenyn och ta reda på vilken sorts näring de olika maträtterna innehåller. Se på tallriksmodellen.
  • Hur kan ni lägga upp maten så att ni får rätt mängd kolhydrater, fett och protein? Och hur ska du få i dig tillräckligt mycket frukt och grönt varje dag?
  • Hur tror ni att det skulle påverka elevernas resultat och ork i skolan om de åt mer medvetet?

Påverka

Diskutera hur ni i klassen skulle kunna påverka skollunchen så att fler äter mer balanserat – mer likt tallriksmodellen. Skriv ner era idéer och ta med dem till personalen i matsalen. Glöm inte att boka tid först – så att de har möjlighet att sitta ner med er och prata om era förslag.

Fördjupning

Skapa ett riktigt bra mellanmål som innehåller: frukt eller grönt, protein, fibrer och kolhydrater.

Silverräven är expert på att leva i skogen och är i bra form. Jonny spelar på sin telefon hela natten – tills batteriet tar slut. Då är han dessutom väldigt trött. Han är inte till någon större hjälp för Kaja, som letar efter lösningar.

Repetera från förra lektionen

  • Vad minns du om tallriksmodellen?
  • Vad händer om man äter för mycket skräpmat?
  • Små förändringar kan göra stor skillnad. Vad kan ni göra för att påverka andra att vara mer hälsosamma i sin vardag?

Begreppslista

  • psykisk
  • återhämtning

Frågor

Samtal i helklass:

  1. Förklara för Jonny varför det är bra att sova (till exempel minskar stress, minskar risk för sjukdomar, ger återhämtning).
  2. Var tycker du att man ska förvara sin telefon på natten? Varför?
  3. Kaja försöker berätta om sig själv, men Jonny lyssnar inte. Ge honom ett råd om hur man ska vara mot andra.
  4. Ge exempel på hur Jonny hade fungerat bättre om han hade varit utvilad och i bättre form.

Arbeta vidare

Aktivitet i helklass:

  • Förklara för Jonny varför det är bra att sova (minskar stress, minskar risk för sjukdomar, ger återhämtning).
  • Var tycker du att man ska förvara sin telefon på natten? Varför?
  • Kaja försöker berätta om sig själv, men Jonny lyssnar inte. Ge honom ett råd om hur man ska vara mot andra.
  • Ge exempel på hur Jonny hade fungerat bättre om han hade varit utvilad och i bättre form.

Om sömn:

Visa Text om sömn.pdf på storskärm och läs den tillsammans.

  • Vad kände du inte till om sömn, som du fick veta i texten?
  • Varför är det viktigt att sova bra?
  • Ge Jonny råd om hur han kan sova bättre.

Fundera, arbeta enskilt:

  • Hur många timmar sover du i genomsnitt per natt?
  • Är du pigg när du vaknar?
  • Finns det något du kan göra för att sova bättre?
  • När sover du som bäst?
  • När har du svårast att sova gott?

Räkna ihop de timmar och minuter som du sover under en vecka. Dela antalet timmar och minuter med sju. Summan blir ditt genomsnitt.

 

Psykisk och fysisk hälsa, arbeta i grupper:

Att må bra i både kropp och själ, alltså fysiskt och psykiskt, hänger ofta ihop. Jonny sköter inte sin kost, sömn eller vardagsmotion. Han är trött, orkeslös och okoncentrerad. Han saknar också goda relationer – vänner. Den som sover dåligt blir trött och kan få ont i huvudet. Den som är ensam kan få ont i magen och sova sämre.

Försök att komma på några positiva sammanhang för både fysisk och psykisk hälsa. Skriv minst fem sammanhang. Exempel:

  • Jag promenerar till skolan. Jag får motion och dagsljus. Jag sover bättre och får bättre aptit.
  • Jag äter balanserat. Jag får i mig vitaminer och näring. Min kropp orkar röra sig. 
  • Jag går med min hund i skogen. Jag får motion, frisk luft och lugn av miljön i skogen. Jag slappnar av.

Jonny har problem med relationer. Han saknar vänner och har svårt att veta hur man ska vara mot andra. Det är ganska vanligt att känna sig ensam. Ibland är man ensam frivilligt, men ibland vill man ha mer kontakt med andra för att bryta ensamheten.

Repetera från förra lektionen.

Vilka positiva sammanhang för både psykisk och fysisk hälsa talade ni om förra lektionen? Har ni kommit på ännu fler? Berätta!

Frågor

Fundera i grupper:

  1. Ge Jonny råd om hur han kan träffa nya vänner.
  2. Vad behöver han tänka på?
  3. Var kan han leta?

Arbeta vidare

Om man är barn och vill hitta nya kontakter kan man till exempel börja på en ny aktivitet. Gör en lista över aktiviteter som ni i gruppen kan tänka er att börja med.

Dialog

Hur skulle ni ta kontakt med nya personer? Skriv en påhittad dialog (två som pratar med varandra) där två personer i er ålder börjar prata med varandra för första gången. De vill båda hitta nya vänner, och känner sig lite ensamma. Hur ska de börja samtalet? Var befinner de sig?

Ta med följande information:

  • Plats (träning, aktivitet, hundpromenad…)
  • Personer – (Ali, 13 år, Leila, 12 år….)
  • Vad säger de till varandra? Använd talstreck när ni skriver dialogen.

Att ringa ett samtal, skrivuppgift:

Jonny har ingen att ringa för att berätta att han är hotad till livet.

  • Hur känner Jonny i den här situationen?
  • Hur kan Jonny få hjälp att skapa nära relationer? Vad ska han tänka på?
  • Ensam är inte stark, säger de i programmet. Vad innebär det?
  • Vilka råd får Jonny av Kaja och Roland?
  • Kommunikation är viktigt. Vad behöver Jonny lära sig för att kunna kommunicera på ett bra sätt?

Sammanfatta, arbeta i helklass:

  • Gör en gemensam lista på de råd som Jonny får av Kaja och Roland.
  • Diskutera varför Roland valde att klä ut sig till Silverräven och lura Jonny. Var det ett bra sätt att hjälpa Jonny?
  • Vissa saker går att påverka. Andra måste man släppa för att gå vidare. Vad måste Jonny släppa?
  • Vilken hjälp behöver han för att göra det?
  • Vad kan Jonny påverka själv för att må bättre?

Fördjupning

Nu har ni sett hela programserien. Det är dags att tillämpa det ni har lärt er.

Beteendedesign, arbeta i helklass

Ni ska nu försöka påverka varandra till att göra hälsosamma val genom så kallad ”nudging” (beteendedesign). Det innebär att man så att säga ”knuffar” någon i en viss riktning. Ett exempel är när butiker kan placera stora, färgglada pilar på golvet för att få kunderna att gå direkt till grönsakerna. Det här enkla knepet har gjort att kunderna köper mer frukt och grönt än vad de gjorde innan pilarna fanns. Ett annat exempel på en sådan knuff är när en butik gjorde en markering i mitten av kundvagnen och skrev att den ena halvan bara var till för grönsaker och frukter – det ökade också försäljningen av frukt och grönt. Här handlar det om att få andra att till exempel röra mer på sig, äta mer balanserat, knyta nya kontakter eller försöka förbättra sömnen. Försök skapa både aktivitetsmål och sociala mål i era ”knuffar”

Exempel 1:

Knuff: Visa hur en balanserad lunchtallrik ska se ut.

Aktivitetsmål: Fler kommer att äta bättre och orka mer.

Socialt mål: Fler kommer att må bättre. Orka prata och leka istället för att vara trötta.

Exempel 2:

Knuff: Ta bort telefonen och andra skärmar en timme före läggdags och förvara telefonen utanför sovrummet.

Mål: Varva ner bättre och somna i tid. Bli piggare på morgnarna och orka mer. Minska stress.

Exempel 3:

Knuff: Fasta platser i matsalen

Socialt mål: Minska oro över att behöva sitta ensam. Prata med nya personer. Skapa nya relationer.