Till huvudinnehåll

LärarhandledningDröm om demokrati

Dröm om demokrati är en framtidshistoria där Sverige blivit en diktatur med en envåldshärskare. En kvinna har i lönndom sparat filer från gångna tider, när Sverige var en demokrati, på sin läsplatta. Dessa visar hon för sitt barnbarn för att få honom att förstå vad demokrati innebär. Avsnitten tar upp olika aspekter inom demokrati. Vi får en grundkurs i hur demokrati fungerar i Sverige. Vi stiftar bekantskap med vår konstitution, våra grundlagar, de val vi kan rösta i samt hur den politiska makten fördelas efter valresultaten. Avsnitten ger också ett historiskt perspektiv på kampen för allmän rösträtt, kvinnokampen och rättvisa villkor på arbetsmarknaden. Vi möter människor och organisationer som driver frågor utanför det politiska systemet, men också olika företrädare för de politiska partierna i Sverige. Serien ger möjlighet att förstå skillnaden mellan demokrati och diktatur, fri press och propaganda. Vi får svar på frågor som vad som är höger och vänster i politiken och hur den skalan är på väg att förändras när nya partier tar plats i systemet. Vi får också veta hur en del av våra skattepengar används – och varför det är viktigt att göra sin röst hörd i allmänna val.

Reportage och intervjuer ramas in av en mörk, men humoristiskt, dramatiserad framtidshistoria om ett Sverige där det endast finns en diktator att rösta på när det är val. Uppmärksamma gärna de yngre tittarna på att serien rör sig mellan en fiktiv berättelse och faktaavsnitt; att den fiktiva berättelsen i inledningsscenerna innehåller starka dokumentära filmklipp.

Serien är en bearbetning av tidigare versioner av "Dröm om demokrati".

Syfte och målgrupp

Serien består av fem avsnitt och riktar sig till elever i årskurs 4-6.

Syftet är att ge en förståelse för vad demokrati innebär, men också förmedla budskapet att vi inte kan ta demokrati för given. Mänskliga rättigheter, som kan kopplas till demokrati, lyfts fram i samband med grundlagar och rättssäkerhet. De olika avsnitten ger perspektiv på olika delar av demokrati, och hur denna påverkar vår vardag. Genom avsnitten blir det också tydligt vad som händer i samhället när demokratin saknas och varför det är viktigt att kämpa för den

Läroplanskopplingar

Kopplingar till kursplan i samhällskunskap åk 4-6

  • Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla en helhetssyn på samhällsfrågor och samhällsstrukturer. I en sådan helhetssyn är sociala, ekonomiska, miljömässiga, rättsliga, mediala och politiska aspekter centrala.
  • Undervisningen ska bidra till att eleverna utvecklar förtrogenhet med de mänskliga rättigheterna och med demokratiska processer och arbetssätt. Den ska också bidra till att eleverna tillägna sig kunskaper om, och förmågan att reflektera över, värden och principer som utmärker ett demokratiskt samhälle.
  • Eleverna ska få förståelse för vad demokrati är och hur demokratiska beslut fattas. 

Om handledningen

Struktur och upplägg

  • Planeringen följer en återkommande struktur där förförståelse och reflektion ringar in varje avsnitt i serien.
  • Varje lektionstillfälle är beräknat att ta ungefär 40 minuter i anspråk. Ni avgör hur lång tid ni vill lägga på de olika delarna.
  • Programmen och lektionsplaneringen kan användas i ett tema om demokrati, FN och mänskliga rättigheter eller länder i världen, vilket ger er möjlighet att arbeta med programmen under en längre, sammanhängande period. Då kan ni rama in temat med till exempel skapande av bilder, dramatiseringar eller kopplingar till andra ämnen.

Förförståelse

Före tittande: Förbered eleverna genom att diskutera demokratiska begrepp som är kopplade till de specifika avsnitten. Det finns avsnittsspecifika begreppslistor. Visa dem på en smartboard eller skriv upp dem på tavlan. Diskutera innebörden av orden.

Efter tittande: Uppföljning och reflektion

Knyt ihop avsnittet med några frågeställningar kopplade till innehållet och vår omvärld. Arbeta gärna med EPA-modellen (enskilt, par, alla) för att eleverna ska få möjlighet att reflektera både på egen hand men också genom diskussioner med andra.

Fördjupning: Till varje avsnitt finns fördjupningsuppgifter. Dessa tar mer tid i anspråk – du väljer om du vill följa lektionsupplägget till punkt och pricka, eller om du väljer de delar och uppgifter som passar bäst i din grupp och för ert ändamål.

Alla kan inte bestämma allt. I det första avsnittet förklaras hur valen i Sverige går till och i vilka val medborgarna kan rösta. Vi får svar på vilka beslut som fattas i riksdagen, kommunerna, regionerna och i EU. Begreppet representativ demokrati förklaras och programmet åskådliggör och förklarar hur platserna i riksdagen fördelas efter valresultatet. Statsminister Magdalena Andersson förklarar hur statsministern bildar regeringen och vad den ansvarar för. Riksdagsledamöter från samtliga riksdagspartier berättar varför de valt att engagera sig politiskt. En av våra EU-parlamentariker talar om vikten av att samarbeta inom Europa och slutligen pratar en statsvetare om vikten av att utnyttja sin demokratiska rättighet att rösta.

  • Diskutera vad ni vet om ordet demokrati.
  • Kom tillsammans fram till exempel på hur ni kan utöva demokrati i elevernas vardag – till exempel klassråd, elevråd, omröstningar.
  • Vad innebär motsatsen till demokrati? Kan eleverna ge exempel?

Begreppslista

Visa orden på storskärm. Diskutera tillsammans vad begreppen betyder.

  • diktator
  • makt
  • omprogrammering
  • demokrati
  • engagera sig politiskt
  • representanter

Frågor

Arbeta enligt EPA och diskutera följande frågeställningar:

  1. Kommer människor världen över att fortsätta kämpa för fria val och demokrati? Använd gärna +/- spalter för att göra åsikterna tydliga för alla.
  2. Hur påverkas demokratin om medborgarna struntar i att rösta?
  3. Högt röstdeltagande hänger ihop med hög utbildning och lågt röstdeltagande med lägre utbildning. Vad tror ni det beror på? Hur kan man göra för att alla ska rösta i lika hög grad?
  4. Vad skulle hända om barn fick rösta? Skulle politiken förändras?

Arbeta vidare

  • Undersök tillsammans vilken möjlighet det finns för eleverna att påverka i er kommun trots att de ännu inte har rösträtt.
  • I serien är Sverige en diktatur. Hur påverkar det livet för dem som bor i Sverige? Vilka skillnader kan ni se mot det Sverige som vi lever i idag? Arbeta tillsammans i grupper om fyra och skriv ner, eller dramatisera, på vilket sätt livet i det fiktiva ”diktatursverige” skiljer sig mot dagens demokratiska Sverige.

Skrivuppgift

Berätta vad du skulle driva för frågor om du vore politiker. Hur skulle du göra det och vad skulle du göra för att få människor att rösta på dig? Mer information om riksdag och regering finns på riksdagens hemsida.

Spela in en podd

Arbeta i grupper om fyra. Hur är det att leva som barn i ett land där demokratin inte fungerar, eller där FN:s barnkonvention inte följs? Samla information om barns levnadsvillkor i diktaturer och spela in en podd.

Frågor att ta hjälp av, eller söka svar på, kan vara:

  • sjukvård och barnadödlighet
  • utbildning och skola
  • barnarbete
  • jämlikhet och flickors rätt i samhället.

Vad krävs för att en demokrati ska fungera? Det andra avsnittet handlar om grundlagarna. Vilka de är och varför de är så viktiga för demokratin. Vi får även reda på varför det krävs flera mandatperioder i riksdagen för att ändra grundlagarna.

I programmet berättar en känd journalist om upplevelsen att sitta fängslad i Etiopien och om hur det är att vara berövad rätten att få uttrycka sig fritt. Etiopien är inte en diktatur, men ett land med ytterst begränsad åsikts- och yttrandefrihet. 

  • Diskutera vad ni vet om mänskliga rättigheter. Vilka mänskliga rättigheter känner eleverna till?
  • Hur ser det ut med mänskliga rättigheter i Sverige? I andra länder?

Begreppslista

Visa orden på storskärm. Diskutera tillsammans vad begreppen betyder.

  • undersåtar
  • grundlagar
  • mänskliga rättigheter
  • regeringsformen
  • successionsordningen
  • tryckfrihet
  • yttrandefrihet

Frågor

Arbeta enligt EPA och diskutera följande frågeställningar:

  1. Varför har vi grundlagar? Vilka grundlagar har vi i Sverige? Vad står de för?
  2. Hur märks det att grundlagarna har sin bas i de mänskliga rättigheterna och grundtanken om alla människors lika värde?
  3. Vad kännetecknar en demokrati respektive diktatur?
  4. Vilka diktaturer känner vi till? Ta fram världskartan och placera ut dessa.
  5. Varför är det viktigt att få skriva och yttra det man vill (tryckfrihet/yttrandefrihet)?

Arbeta vidare

Censur är förhandsgranskning av exempelvis press och media. Ta reda på vad censur är och fundera över frågorna: 

  1. Om ett land har censur hur påverkar det tryck- och yttrandefriheten?
  2. Har vi censur i Sverige? Motivera ditt svar.

Välj ett land med diktatur och undersök tillsammans i grupper om fyra:

  • Finns det tryckfrihet/yttrandefrihet?
  • Hur är situationen för landets minoriteter, kvinnor eller hbtq-personer?
  • Hur följs de mänskliga rättigheterna?
  • Finns det fler bilder/upplevelser av situationen i landet? Vems är de olika bilderna? Vilken bild är sann/falsk?
Mer material om grundlagarna går att beställa gratis från riksdagens hemsida, och material om mänskliga rättigheter finns på deras webbplats, Mänskliga rättigheter.

Vad kan jag rösta på? Det tredje avsnittet förklarar vad ett parti är och hur den politiska skalan från höger till vänster fungerar. Två debattörer berättar om de ideologiska skillnaderna mellan höger/blått och vänster/rött. Vi får reda på vad skatten som vi betalar går till och hur partierna vill fördela den. För att illustrera kopplingen mellan välfärd och skatt får vi exempel på hur mycket ett barn kostar samhället i skattekronor, fram till sin 21-årsdag. 

Diskutera vad ni vet om partier och den politiska skalan.

  • Vilka svenska partier känner ni till? Vad står de olika partierna för?
  • Vad tror ni att våra skattepengar används till?
  • Vilka argument tror ni att de har som tycker att vi ska betala mer skatt?
  • Vilka argument tror ni att de har som tycker att vi ska betala mindre skatt?

Begreppslista

Visa orden på storskärm. Diskutera tillsammans vad begreppen betyder.

  • parti
  • vänsterpartier
  • högerpartier
  • värderingar
  • ståndpunkt
  • skatt

Frågor

Arbeta enligt EPA och diskutera följande frågeställningar:

  1. Hur vet man vad som är rätt och fel? Vad styr egentligen vilka värderingar man har?
  2. Vad går våra skattepengar till?
  3. Tycker alla att skatten går till rätt saker? Vad skulle skattepengarna annars gå till?
  4. ”Kunskap är makt”. Stämmer det? På vilket sätt ger kunskap makt? Vilken sorts kunskap ger makt? Jämför gärna med läs- och skrivförmåga och hur det kan påverka en demokrati.

Arbeta vidare

Politiska partier

Den politiska vänster- och högerskalan fungerar inte alltid. Kom på andra sätt att visa hur de olika partierna står i förhållande till varandra.

  • Kan ni använda er av olika färgskalor?
  • Kan ni använda en X/Y-axel (som i ett koordinatsystem) där x och y-axlarna står för sådant som partierna tycker är viktiga frågor? Sök gärna på nätet på ”den politiska kompassen” för att hitta exempel.

Bilda era egna partier

Arbeta i grupper om fyra. Bestäm tillsammans vilka frågor ni i ert parti tycker är viktigast.

  • Var befinner sig ert parti på den politiska skalan?
  • Hur vill ert parti finansiera det som är viktigast?
  • Hur vill ert parti att samhället ska se ut i framtiden? Ska något försvinna? Något nytt komma till?
  • Fundera på en symbol för ert parti. Rita upp den på stort papper och skriv ner några viktiga punkter för ert parti. 
För mer information om de politiska partierna. Gå in på respektive partis webbplats.

Så fick vi allmän rösträtt. Det fjärde avsnittet handlar om Sveriges nuvarande demokratiska system. Det har funnits i 100 år och i avsnittet berättas bland annat hur Sverige kom att införa allmän rösträtt. En historiker guidar oss från hungerkravaller via skotten i Ådalen genom folkhemsbygge, folkomröstningar och kvinnokamp fram till idag. Programmet ger perspektiv på historien och visar att kampen och arbetet för demokratin fortsätter in i våra dagar. Vår statsminister påminner om hur viktigt det är att vi står upp för rättvisa och demokrati.

Diskutera vad ni vet om rösträtt.

  • Vad innebär rösträtt?
  • Vilka har rösträtt i Sverige idag?
  • Vilka tycker ni borde ha rösträtt? Varför?

Begreppslista

Visa orden på storskärm. Diskutera tillsammans vad begreppen betyder.

  • allmän rösträtt
  • kupp
  • kravaller
  • plundring
  • uppror
  • revolution
  • demonstration
  • elit
  • pension

Frågor

Arbeta enligt EPA och diskutera följande frågeställningar:

  1. Varför var det viktigt för folk i Sverige att få rösta när kampen fördes för cirka hundra år sedan?
  2. Var det något särskilt som gjorde att kraven på allmän rösträtt ökade?
  3. Vilka nya grupper i Sverige var det som fick rösträtt när den allmänna rösträtten infördes 1921?
  4. Hur tror ni det hade varit i Sverige om den allmänna rösträtten INTE funnits?
  5. Hur har kampen för demokrati sett ut under de senaste femtio åren?
  6. Vilka frågor som handlar om demokrati kämpar vi för idag?

Arbeta vidare

  • Ta reda på ursprunget för ordet demokrati. Vad innebar ordet i det antika Grekland?
  • Vilka länder kommer ni i klassen ifrån/vilka länder har ni besökt? Gör en lista och ta reda på hur rätten att rösta ser ut i de olika länderna. Samtala om likheter och skillnader i de olika ländernas rösträtt.

Att påverka mellan valen. Avsnitt 5 handlar om människor som engagerar sig i frågor utanför partipolitiken och arbetar tillsammans över nationsgränserna. I programmet får vi möta ungdomar som på olika sätt engagerar sig i klimat- och miljöfrågan via organisationer som Fridays for future, Fältbiologerna och Auroraupproret. De arbetar med opinionsbildning och civil olydnad; några planerar till och med att stämma staten. De använder sig av olika metoder för att förändra samhället och politiken.

Diskutera vad ni vet om organisationer som vill hjälpa till i, eller förändra, samhället. Vilka av följande organisationer känner ni till? Vad arbetar de med?

  • Greenpeace
  • Röda Korset
  • Stadsmissionen
  • Amnesty
  • Rädda barnen
  • Läkare utan gränser

Varför väljer många människor att engagera sig ideellt i olika organisationer? Känner ni någon som är aktiv inom någon sådan organisation?

Begreppslista

Visa orden på storskärm. Diskutera tillsammans vad begreppen betyder.

  • koldioxid
  • källsortera
  • opinionsbildning
  • aktivist
  • medborgare
  • konsument
  • röstberättigad
  • civil olydnad
  • myteri
  • statskupp

Frågor

Arbeta enligt EPA och diskutera följande frågeställningar:

  1. Vad betyder ordet opinionsbildning? Ge några exempel från avsnittet.
  2. Hur skulle du göra för att väcka uppmärksamhet runt en fråga/ett ämne?
  3. Vad innebär civil olydnad?
  4. Kan det finnas tillfällen då det är okej att bryta mot lagen? När? Varför? Varför inte?
  5. Vilken fråga skulle ni kunna tänka er att engagera er i för att påverka framtiden och de beslut som fattas?

Arbeta vidare

Ta reda på information om människor som använt sig av civil olydnad i sin kamp för demokrati. Sök till exempel på:

  • Mahatma Gandhi
  • Nelson Mandela
  • Martin Luther King
  • Steve Biko
  • Aung San Suu Kyi
  • Rosa Parks

Vilka frågor är det som drivit dessa personer?

Skrivuppgift

Finns det något som ni i klassen skulle vilja väcka andras uppmärksamhet på, något som ni tycker är viktigt och som ni vill förändra?

Skriv insändare eller använd andra vägar för att påverka, till exempel med hjälp av sociala medier.