LärarhandledningGeografens testamente - Europa
Geografens testamente Europa är den tredje säsongen av serien. De två föregående säsongerna. om Sverige och Norden hittar du på urplay.se.
Holger Nilsson hittar hemliga meddelanden på ett utdött språk i en gammal bok. I ett försök att tyda de mystiska meddelandena beger han sig till vitgeografiska biblioteket i Istanbul. Samtidigt vaknar en okänd kvinna på ett sjukhus. Hon har tappat minnet efter en olycka och enda ledtråden till vem hon är leder till… Holger. Holger är säker på att han aldrig har träffat kvinnan, men han och Esmé blir snabbt vänner. När Holger plötsligt försvinner ger sig Esmé ut för att leta efter honom tillsammans med Mortensen. Det omaka paret följer mystiska ledtrådar genom Europas länder - längs Adriatiska havets kust, över Alpernas bergstoppar, genom Rumäniens mörka skogar, förbi Rysslands landsbygd och i de djupa grottorna på Yttre Hebriderna utanför Skottlands karga kust. Geografens testamente beskriver Europa utifrån dess olika regioner. Målet är inte att beskriva alla regioner; det är för omfattande, men serien ger exempel på många olika natur- och kulturlandskap.
Följ äventyret genom att använda en Europakarta. Använd nålar eller andra markeringar för att visualisera resans rutt.
Några avsnitt i serien kan upplevas som skrämmande. Tänk på att du som lärare kan behöva förbereda dina elever på detta.
Arbetsblad från tidigare lärarhandledning:
Detta är en uppdaterad version av lärarhandledningen till serien. Om du vill arbeta med de gamla arbetsbladen finns dessa här:
- Respasset (Övning för förförståelse)
- Arbetsblad avsnitt 1
- Arbetsblad avsnitt 2
- Arbetsblad avsnitt 3
- Arbetsblad avsnitt 4
- Arbetsblad avsnitt 5
- Arbetsblad avsnitt 6
- Arbetsblad avsnitt 7
- Arbetsblad avsnitt 8
Syfte och målgrupp
Serien problematiserar och söker orsaker och samband; varför ser det ut som det gör på ett visst ställe? Vad har bidragit till det? Finns det likheter som bildar ett mönster mellan olika platser i världen? Hur samspelar människa och natur? Det är svårt för elever att göra fältstudier annat än i sitt absoluta närområde – men med Geografens testamente får de följa med på en fältstudieresa genom Europa. Genom att grafiskt gå ut och in i kartan, och följa våra hjältars resa genom världsdelen, får eleven en förståelse för sambandet mellan kartan och den faktiska närmiljön.
Målgrupp för hela serien är elever i åk 4-6, och den här säsongen som handlar om Europa riktar sig främst till elever i åk 6.
Samarbeta gärna med andra ämnen.
Musik
All musik i serien speglar på olika vis den plats där våra hjältar befinner sig eller är på väg till. Urvalet, med gammalt och nytt och en mängd olika stilar och genrer, gör serien till en guldgruva att använda för att arbeta med musikhistoria. Du hittar musiken som spellista på Spotify.
Bild
Använd byggnader och konstverk från serien för analys av konst och arkitektur. Pausa programmet för att måla, rita och teckna landskap, byggnader och platser.
Serieteckna för att återberätta eller förutspå det spännande äventyret.
Historia
Kan namngeografi samt byggnader, infrastruktur och platser säga något om historien? Ta reda på mer och hitta samband mellan länder, händelser och tidsepoker.
Ta reda på vilka kontakter Sverige har haft med olika delar av Europa genom århundraden.
Geografi centralt innehåll i årskurs 4–6:
Geografiska förhållanden, mönster och processer
- Introduktion till jordens endogena och exogena processer, samt hur dessa formar och förändrar landskapet.
- Jordens naturresurser, till exempel vatten, odlingsmark, skogar och mineraler. Var på jorden olika naturresurser finns och hur människors användning av resurserna påverkar landskapet och människans livsmiljöer.
- Klimat- och vegetationszoner samt på vilka sätt klimatet påverkar människans livsmiljöer.
- Utmärkande drag för några natur- och kulturlandskap i Sverige, Europa och världen.
- Namn och läge på geografiska objekt i Sverige, Europa och världen. Ett urval av hav, sjöar, floder, berg, öknar, regioner, länder och städer.
Hållbar utveckling
- Hur val och prioriteringar på individ- och samhällsnivå kan påverka miljön och främja hållbar utveckling.
- Några grundläggande orsaker till och konsekvenser av fattigdom och ohälsa, till exempel bristande tillgång till utbildning, hälsovård och vatten. Arbete för att förbättra människors levnadsvillkor, till exempel genom Förenta nationerna (FN).
Geografins metoder och verktyg
- Digitala och analoga kartor och deras uppbyggnad med gradnät, färger, symboler och skala. Topografiska och tematiska kartor.
- Fältstudier för att undersöka natur- och kulturlandskap.
- Beskrivningar och enkla analyser av platser och regioner med hjälp av kartor och andra geografiska källor, metoder, verktyg och begrepp.
Om handledningen
Struktur och upplägg
I handledningen kan du läsa övergripande om hur serien kan användas i geografiundervisningen.
Till varje avsnitt finns uppgifter och till vissa avsnitt även arbetsblad som kan skrivas ut för förförståelse och begreppsanvändning. Se över aktuella begrepp inför (eller efter) varje avsnitt och lyft dem gärna i helklass.
Arbeta med programmet
Innan ni tittar
- Läs kursplanen i geografi tillsammans. Hur kan ett tv-program kan hjälpa er att nå målen? Jämför med andra material ni använder (till exempel läroböcker och kartböcker). Fundera på vilka fördelar de olika material ni brukar använda har.
- Förbered er genom att använda en karta och se var avsnittet utspelar sig.
- Vilka stora nyheter från Europa minns ni från den senaste tiden? Använd en kartbok och placera nyheterna på kartan. Använd den topografiska Europakartan för att se hur det ser ut på dessa platser - var är det bergigt/platt/bördigt/torrt? Hur kan ni se det? Gör samma sak med några tematiska kartor för att se befolkningsfördelning, klimat, berggrund och så vidare. Ligger platserna nära eller långt från varandra? Vilka likheter och skillnader finns mellan geografiska förutsättningar i områdena?
- Ta reda på vilka förkunskaper gruppen har om de länder, platser och geografiska begrepp som det aktuella avsnittet tar upp. Anteckna Skapa gärna en tankekarta som ni sedan fyller på när ni får veta mer om de olika platserna.
Innan ni börjar titta på säsong 3 kan det vara bra att kolla elevernas förkunskaper. I arbetsbladet "Respasset" finns en sådan uppgift. Repetera gärna:
- kartan och kartboken (register och innehållsförteckning)
- longitud och latitud
- de åtta vanligaste väderstrecken
- vad de olika färgerna representerar i en kartbok
- de vanligaste karttecknen
- tematiska och topografiska kartor
Mellan avsnitten
- Titta på Europakartan. Gissa vart resan går i nästa avsnitt. Vilka platser verkar troliga och varför? Vilket land eller vilken plats skulle eleverna önska att få se?
- Samtala om vilka regioner eleverna känner till och vet något om, och vilka de vet nästan ingenting om. Varför är det så? Vilka länder, områden och städer står det till exempel om i dagens tidning? Vilka områden, länder och platser nämns aldrig eller väldigt sällan i nyhetsrapporteringen?
- Arbeta med olika metoder för att återberätta eller göra en resumé av föregående avsnitt. Använd gärna en dramaturgisk kurva för att återberätta handlingen i avsnittet. Samla också ord och begrepp och fyll på tankekartan.
Följ den spännande resan på kartan - grupparbete
Sätt upp en stor Europakarta i klassrummet. En enkel förstoring i svart/vitt är utmärkt eftersom den ger er möjlighet att färglägga och passa på att prata om kartans olika färgkoder och tecken.
Nåla fast garn eller snöre för att följa Mortensen och Esmé i spåren.
Fördjupa arbetet genom att fördela de åtta avsnitten på lika många grupper. Låt varje grupp ansvara för att göra en kort presentation av de länder och platser som förekommer i serien. Varje grupp ansvarar också för att leda arbetet med att färglägga och sätta upp färdväg och bilder på er gemensamma karta.
I arbetsblad till avsnitt 1 och 2 finns det kartor på den region som tas upp i respektive avsnitt, så att eleverna får en ”mall” för hur de kan tänka i resterande avsnitt.
Rita bilder på de olika färdsätt som används i serien och fäst dem på er karta. Diskutera vilket färdsätt eller färdmedel som är det bästa valet på varje sträcka utifrån:
- hållbar miljö
- ekonomi
- tid
- upplevelse
Utveckla grupparbetet och ta reda på mer om resmålen genom att använda olika källor. Samtliga grupper söker fakta om samma land/länder. Låt varje grupp få tillgång till en eller ett par bestämda källor. Var noga med källkritik när ni tar del av informationen. Jämför sedan vad ni får reda på om:
- matvanor
- religion
- språk
- levnadsvanor
- produktion, import och export
- transporter
- arbetsmarknad
- historia
- politik och statsskick
Resonera kring varför olika källor ger olika svar. Hur ska man veta vilken källa det går att lita på?
Resan till Grekland
Begreppslista
- arkipelag
- halvö
- endogen
Frågor
- Vad heter havet mellan Grekland och Turkiet?
- Grekland ligger på en halvö som heter Balkanhalvön. Vad är en halvö? Rita och förklara.
- Grekland och flera andra länder i södra Europa har medelhavsklimat. Vad utmärker ett medelhavsklimat?
- Vad passar bra att odla i ett medelhavsklimat? Ge några olika exempel.
- Vad är det för skillnad på väder och klimat?
Arbeta vidare
Endogena processer
Endogena processer är sådant som kommer inifrån jorden. Vulkanutbrott är exempel på en endogen process som beror på att jordskorpan är i ständig rörelse. Jordskorpan är uppdelad i ett antal olika plattor som hela tiden rör på sig, men de rör sig så långsamt att vi inte märker det. Ungefär i samma hastighet som dina naglar växer.
- Ge fler exempel på endogena processer som förändrar naturlandskapet.
- Hur och varför uppstår ett vulkanutbrott? Skriv, rita eller dramatisera för att förklara!
- Vissa platser i Europa löper större risk att drabbas av vulkanutbrott och jordbävningar än andra.
- Var i Europa är risken som störst?
- Varför är risken för vulkanutbrott och jordbävningar störst just där?
Från varma hav till kalla berg
Begreppslista
- exogen
- massiv
Frågor
I första avsnittet åkte Esmé och Mortensen över Egeiska havet, som är en del av Medelhavet. I andra avsnittet åker de vidare över en annan del av Medelhavet. I norr möter den italienska bergskedjan en ännu större och mer massiv bergskedja, nämligen Alperna.
- Vad heter den del av Medelhavet som ligger mellan Balkanhalvön och Italien?
- Vad heter halvön där Italien ligger?
- Vad heter bergskedjan som sträcker sig genom i princip hela västra Italien, från norr till söder?
- Genom vilka länder sträcker sig bergskedjan Alperna?
- Europas högsta berg ligger i Alperna. Vad heter berget och hur högt är det?
- Hur ser karttecknet för “meter över havet” ut och hur förkortar man det?
Arbeta vidare
Exogena processer
I första avsnittet av Geografens testamente Europa arbetade vi med endogena (inre) processer). Exogena (yttre) processer förändrar naturlandskapet genom påverkan utifrån.
- Alperna är en ganska “ung” bergskedja i relation till hur gammal jorden är. Alperna är "bara" cirka 40 miljoner år gammal. Det kan man faktiskt se om man tittar på de olika topparna. Hur då? Beskriv skillnaden mellan unga och äldre bergstoppar, och berätta varför de ser ut som de gör.
- Den nordiska bergskedjan Skanderna är betydligt äldre än Alperna. Närmare bestämt 400 miljoner år gammal. Det syns också ganska tydligt. På vilket sätt? Vilka naturkrafter kan tänkas ligga bakom det?
- Runt om i världen finns många stora bergskedjor. Förklara den process som ligger bakom att en bergskedja bildas.
Där floden flyter fram
Begreppslista
- naturlandskap
- nationalpark
- naturreservat
- naturresurs
Frågor
Resan går vidare från Alperna ner i de frodiga odlingslandskapen i Centraleuropa. Där fortsätter jakten på Holger via båt på en av Europas största floder, Donau. Donau är Europas näst längsta flod.
- Hur lång är floden Donau?
- Genom vilka fyra huvudstäder rinner Donau?
- Vilken är Europas längsta flod – och genom vilka länder sträcker den sig?
- På sin resa längs Donau passerar Esmé och Mortensen olika naturtyper. Nämn tre olika naturtyper som de passerar på sin färd längs med Donau.
- En stor del av Centraleuropa har inlandsklimat. Vad utmärker denna typ av klimat?
- Jämför inlandsklimat och medelhavsklimat. Vilka är det främsta skillnaderna?
- Vilka för- och nackdelar finns med att människor använder naturen på olika sätt?
- I Centraleuropa är jordbruk en viktig näring. Vilka miljöproblem kan jordbruk medföra?
Arbeta vidare
Gradnät
Gradnätet är ett rutsystem som täcker kartbilden av vår jord för att vi ska kunna fastställa olika platsers position. Gradnätet är uppbyggt av breddgrader (latituder) och längdgrader (longituder) och används för att visa var något eller någon befinner sig på jorden. Longituderna utgår från Greenwich i London, medan latituderna utgår ifrån ekvatorn.
Din mobil använder sig av detta gradnät och med hjälp av satelliter fastställer den din position. Stockholms latitud och longitud i gradnätet är till exempel 59 grader nord och 18 grader öst, Malmös latitud och longitud är 55 grader nord och 13 grader öst.
- Varför är det viktigt att ange nordlig – sydlig, respektive östlig – västlig längd när du anger olika positioner på kartan?
- På vilken latitud och longitud hittar du Tjeckiens huvudstad?
- På vilken position befinner du dig just nu?
Vägen till Nordsjön
Begreppslista
- geografiska källor - t ex kartbok, GIS och satellitbilder.
- energikälla
- biflod
- förnybar
Frågor
- Förklara begreppen förnybar energikälla och icke förnybar energikälla.
- Vilka av följande är förnybara energikällor? Naturgas Vindkraft Kärnkraft Solenergi Olja Kol Vattenkraft
- Vilken energikälla har minst påverkan på miljön? Inte helt enkelt, eller hur? Förklara hur du tänker när du väljer och jämför med andra. Naturgas - vindkraft - kärnkraft - solenergi - olja - kol - vattenkraft
- Vilken/ vilka energikällor skulle du välja bort med hänsyn till natur och miljö? Motivera!
- I det här avsnittet jagas våra huvudpersoner i Ruhrområdet. Studera tillsammans med en kamrat en karta över Ruhrområdet. Vilka förklaringar finns det till att en stor del av Tysklands industrier ligger i just Ruhrområdet?
- Vilka förutsättningar har Ruhrområdet som är bra för bland annat tillverkningsindustrin?
- Ta reda på hur det ser ut i Ruhrområdet idag. Vilka stora industrier finns där? Vilka stora städer ligger i området?
Arbeta vidare
Sårbara platser
Klimatförändringarna gör Nederländerna till en särskilt sårbar plats i Europa.
- Vad är en sårbar plats?
- Vad är det som gör Nederländerna till en sårbar plats? Vilka risker och hot handlar det om för Nederländerna?
Ta hjälp av din lärare för att få tips om olika källor för att svara på frågorna. Det kan vara en tidningsartikel, en text i din lärobok eller kanske en film.
Area
Esmé och Mortensen fortsätter sin resa längs Donau förbi Österrike med siktet inställt på Nordsjön.
- Uppskatta och rangordna länderna nedan i storleksordning, från störst till minst. Försök först utan kartbok, ta därefter hjälp av olika geografiska källor för att lösa uppgiften. Vilka källor väljer du? Kolla med dina klasskamrater om ni valde samma.
Sverige - Monaco - Ungern - Holland - Tyskland - Italien - Österrike - Grekland
Den stora ön i Atlanten
Begreppslista
Begreppen udde, kust, sund, vik och bukt används också i uppgift 2 i arbetsbladet.
- udde
- kust
- sund
- vik
- bukt
- tidszon
- tidvatten
- ebb och flod
Frågor
I avsnitt 3 arbetade vi med gradnätet. På ett liknande sätt är jorden även indelad i tidszoner. Precis som med gradnätets longituder utgår man från platsen Greenwich i London (Greenwich Mean Time, GMT).
- Storbritannien består egentligen av fyra större områden. Vilka är de fyra olika delarna?
- Om klockan är 16:45 i London, vad är då klockan i St Petersburg?
- Om klockan är 10:30 i Stockholm, vad är då klockan på Azorerna?
- Longituderna går i räta linjer från pol till pol, men det gör inte tidslinjerna. Varför är det så?
- Arbeta i par. Titta tillsammans på en webb-sida som visar var det är dag respektive natt på jorden just nu. Rita eller gör en enkel modell som visar vad det är som gör att det är dag eller natt.
- Tidvatten är ett spännande fenomen som syns över hela jorden. Vad är tidvatten? Förklara vad det är som orsakar fenomenet tidvatten.
- Vad innebär ebb och flod?
- Var någonstans i Europa är skillnaderna i tidvattnet som störst?
- Var på jorden blir det nytt år först och sist? Det vill säga - på vilka platser slår klockan om till nytt dygn först?
- Om du reser från Sverige till Tokyo, hur många timmar framåt eller bakåt behöver du ställa klockan?
Arbeta vidare
Det brittiska imperiet
Alldeles i inledningen av avsnittet när Mortensen och Esmé färdas över Nordsjön hör vi en sång som skrevs i mitten av 1700-talet för att fira att George I besteg tronen i Storbritannien. Så här går texten: Rule Britannia, Britannia rule the waves. Sången handlar om när Storbritannien - eller det Brittiska samväldet/imperiet - var världens ledande nation på många områden. Allt ifrån en militär och ekonomisk stormakt till en teknisk, industriell och vetenskaplig.
- Än idag kan du se tecken på Storbritanniens tidigare dominans i världen på vissa länders flaggor. Hur kan du se det? Vilka är länderna?
- Det finns fortfarande ett antal länder som har Storbritanniens monark som statschef. Vilka länder är det?
- Läs hela texten till Rule Britannia tillsammans. Kan ni översätta någon del av den?
Till Iberiska halvön
Begreppslista
- mikrostat
- innanhav
- världsarv
Frågor
Med start i Frankrike fortsätter Esmé och Mortensen sin resa söderut längs med Atlantkusten. Både Spanien och Portugal har en lång kust mot Atlanten.
- Vad är namnet på den stora halvö där länderna Spanien och Portugal ligger?
- Hur lång kusträcka har Spanien och Portugal tillsammans? Använd en karta för att uppskatta sträckan.
- Spanien har det mesta av sin kust vid ett innanhav. Vad heter det innanhavet?
- Frankrike och Spanien är länder med ett tydligt kustklimat. Vad skiljer kustklimat från inlandsklimat?
- Mortensen och Esmé passerar en stor bergskedja på sin väg mellan Frankrike och Spanien. Vad heter den?
- I bergskedjan mellan Frankrike och Spanien ligger en av Europas mikrostater. Vad heter landet?
- I Europa finns ytterligare fem så kallade mikrostater. Vilka är de?
- Där Europa möter Afrika passerar Mortensen och Esmé Gibraltar sund. Vad är ett sund? Skriv eller rita din förklaring till begreppet.
- Människor har historiskt sett alltid bosatt sig nära kust och vattendrag. Vilka möjliga förklaringar finns det till att människor har valt att bosätta sig nära vatten?
- Sintra i Portugal, som Esmé och Mortensen besöker, finns med på UNESCO:s världsarvslista. Vad är UNESCO för något?
- Är någon plats i Sverige med på UNESCO:s världsarvslista?
Arbeta vidare
Miljöproblem i hav & källkritik
Våra världshav är idag hårt belastade och påverkas negativt på olika sätt av människors aktiviteter och verksamheter.
- Ge exempel på vilka miljöproblem som sjöar, vattendrag och hav drabbats av och som orsakas av människan.
Källor att använda: Naturskyddsföreningen.se, havet.nu, Greenpeace.
Oavsett var du hämtar din information ifrån är det alltid viktigt att vara källkritisk.
- Vilka står bakom de olika källor som du använder? Är det privatpersoner, organisationer, politiska partier, medier, företag, stat eller kommun?
- Är det någon källa som är mer tillförlitlig än någon annan? Det vill säga, är det någon källa du litar mer på? Varför?
- Är någon källa mindre tillförlitlig? Varför?
Hemligheter i Östeuropa
Begreppslista
- Baltikum
- union
- Sovjetunionen
- grödor
- skövlas
- erosion
- vittra - vittring
Frågor
Ryssland var tidigare en del av Sovjetunionen - en union som föll samman och upplöstes 1991.
- Vilka ytterligare stater, som idag är självständiga, var en del av Sovjetunionen? Försök att hitta en äldre karta eller atlas att titta på. Är det några andra länder eller gränser som har förändrats sedan Sovjetunionens tid?
- Vad kallas det stora barrskogsbälte som sträcker sig över stora delar av norra halvklotet?
- På vilka/vilket sätt är skogen viktig?
- Onegasjön i Ryssland är Europas näst största sjö. Vilken är Europas största sjö? Titta på en karta och hitta en stad som ligger nära den sjön.
- I vilket land befinner du dig om du badar i Europas tredje största sjö?
- Kommer du ihåg? När Holger och Mortensen var på äventyr i Norden reste de i ”de tusen sjöarnas land”. Vilket land brukar kallas så?
- På resan längre norrut förändras odlingslandskapet och de grödor Mortensen och Esmé möter är inte alls desamma som odlas i länderna runt Medelhavet. Vad beror den förändringen i huvudsak på?
- Vilka grödor finns var i Europa? Odlas dessa grödor i norra eller södra Europa? Oliver - Majs - Vindruvor - Potatis - Apelsin - Tomat - Kålrot
- Färden går vidare söderut mot Polen. På resan passerar de Baltikum. Vilka är de tre länder som ligger i Baltikum?
Arbeta vidare
Erosion och vittring
I det här avsnittet syns tydliga tecken på hur exogena (yttre) krafter påverkar naturlandskapet. Det syns till exempel på klipporna längs Portugals kust och i den öken som möter Mortensen och Esmé i Polens inland.
- Förklara begreppen erosion och vittring. Vad är det som sker när dessa krafter påverkar naturlandskapet? Använd gärna klipporna i Portugal och öknen i Polen som exempel i dina förklaringar.
Svarta hav och mörka berg
Begreppslista
- delta
- Bosporen
- regioner
- Eurasien
- kontinent
- världsdel
- tematiska kartor
- levnadsvillkor
- medellivslängd
Frågor
Esmé berättar ett minne från en resa hon gjorde med båt från Portugal in i Medelhavet, vidare genom Bosporen för att slutligen komma in i Svarta havet.
- Vad är Bosporen?
- Vid Bosporen hittar du ett land som till viss del ligger i Europa, men som räknas till Asien. Vilket är landet?
- Esmé och Mortensen tar sig till Svarta havet med bil, för att så småningom återigen befinna sig på floden Donau. Denna gång tar resan sin början i Donaudeltat. Vad är ett delta?
- Hur bildas ett delta?
- Vilken bergskedja markerar gränsen mellan Europa och Asien?
- När vi tittar på en karta är gränser mellan länder, stater, regioner och områden tydliga, men hur är det i verkligheten? Och varför ser gränser så olika ut i olika delar av världen? Vad är egentligen en gräns?
- Titta på en historisk karta och jämför Europas gränser före och efter andra världskriget. Vad har förändrats?
Arbeta vidare
Skillnader i levnadsstandard
På sin resa genom Europas länder möter Mortensen och Esmé människor med olika förutsättningar vad gäller levnadsstandard. Det finns stora skillnader mellan världens länder när det handlar om levnadsstandard och levnadsvillkor. I vissa länder har nästan alla det gott ställt, medan andra länders invånare har en mycket svårare tillvaro.
- Jämför människors levnadsvillkor i olika länder genom att titta på:
- Medellivslängd
- Barnadödlighet
- Tillgång till rent vatten
- Läs- och skrivkunnighet
- Jämför gärna fler ämnen, som till exempel internetanvändning, extrem fattigdom, barnarbete, väpnad konflikt/krig, jämlikhet, barnäktenskap, hälso- och sjukvård, demokratiska val m fl.
- Jämför Sverige med:
- Moldavien
- Polen
- Norge
- Valfritt europeiskt land
- För att se riktigt stora skillnader kan vi behöva jämföra med länder utanför Europa. Jämför därför också med:
- Somalia
- Brasilien
- Vietnam
Ta hjälp av olika källor som till exempel globalis.se och gapminder.org.
- Vilka möjliga förklaringar finns det till att levnadsvillkoren skiljer sig åt länder emellan? Resonera och försök hitta bakomliggande orsaker till att det ser ut som det gör i olika länder.
Bergskedjor
- Våra vänner hamnar så småningom i Rumänien och Transsylvanska bergen. Transsylvanska bergen är en del av bergskedjan Karpaterna. Sök upp och markera följande stora bergskedjor i Europa på kartan:
- Uralbergen
- Karpaterna
- Alperna
- Skanderna
- Pyrenéerna
Upphovsrätten till innehållet i den här lärarhandledningen tillkommer UR, om inte något annat särskilt anges. Lärarhandledningen får fritt kopieras, distribueras digitalt och visas i undervisningssammanhang. När lärarhandledningen eller delar av innehållet används på olika sätt ska den ideella upphovsrätten iakttas. Det här betyder att du som lärare i din undervisning bland annat får kopiera upp så många kopior du behöver av hela eller delar av lärarhandledningen och dela ut till elever, tillhandahålla den digitalt till eleverna i en elevportal eller liknande, eller visa i en Powerpointpresentation. Viktigt att tänka på när du använder lärarhandledningen, på olika sätt, är att det alltid ska gå att se vem eller vilka som har upphovsrätten. Om lärarhandledningen kopieras upp i sin helhet så framgår det redan, men om det är så att du väljer att bara använda någon del behöver du skriva i anslutning till det du använder vem eller vilka det är (UR och/eller annat namn, som framgår i lärarhandledningen).