LärarhandledningNO-tv

Skriv korta svar, enskilt eller i par

1. Vad betyder det att en magnet attraherar?
2. Vad betyder det att en magnet repellerar?
3. Hur kan man använda sig av magnetism vid till exempel sopsortering?

Jämför era svar i helklass. Skapa sedan gemensamma svar på de tre frågorna.

Diskutera i par eller grupper

1. Har du någon gång känt av att magneter dras till varandra eller stöter ifrån varandra? När då?
2. Förklara varför Charlotte Holmes diplom inte fastnade på väggen.
3. Hur får man ett gem att flyga? Berätta för El Trollo så att han kan lyckas med tricket nästa gång han uppträder.
4. När uppfinnaren drar en magnet längs spiken blir den magnetisk. Varför är det så? Beskriv vad som händer. 

Diskutera i helklass

1. Vad använder vi i klassrummet för att sätta upp saker på väggen?
2. Vilka för- och nackdelar finns med spikar, skruvar, häftmassa, tejp, expanderskruv osv?

Sortera med en magnet

Låt eleverna gissa vilka saker som är magnetiska. Undersök sedan tillsammans. Eleverna ska sortera in saker i två högar (magnetiskt/inte magnetiskt). Elevernas två högar med föremål är deras hypotes, det resultat de tror att de kommer att få av sin undersökning. När eleverna har sorterat in föremålen i två grupper finns det en vinst i att pausa och lyfta hypoteserna. Vilka olika hypoteser kom fram? Be eleverna motivera sina val samt fundera på om det finns föremål som de är helt säkra eller osäkra på.

Material

• en burk
• linjal, penna, gem, gummisnodd, mynt (olika valörer), spikar (olika sorter), stenar, suddgummi
• en magnet
• ett A3-papper

Genomförande

Sortera föremålen i burken.

1. Rita två cirklar på papperet. Lägg dem ni tror är magnetiska i den ena cirkeln och dem ni inte tror är magnetiska i den andra cirkeln.
2. När ni har sorterat in alla föremål i de två cirklarna är ni färdiga med er hypotes, alltså det ni tror ska hända.
3. Fota eller skriv upp vilka föremål som ligger i vilken cirkel.
4. Lägg alla föremål på bordet, bredvid papperet.
5. Ta ett föremål i taget och testa med magneten om den fastnar.
6. Lägg föremålet i rätt cirkel på papperet.

Resultat

Gå igenom resultatet. Överensstämmer resultaten med de hypoteser som eleverna hade ställt?

Låt eleverna beskriva hur de genomförde undersökningen. Uppmuntra gärna eleverna att använda begreppen: magnetisk, attrahera, repellera. Vilken skillnad blev det från första sorteringen? Varför blir resultatet som det blir?

Svar: Det beror på att magneter har en förmåga att attrahera (dra till sig) föremål gjorda av järn, nickel och kobolt. Magnetens osynliga kraft orkar även ta sig igenom en del andra material. De föremål som drogs till magneten innehåller alltså något av dessa ämnen. Saker som inte är magnetiska stöts i stället bort – repellerar.

Fördjupning

Gör ett labyrintspel

Använd magneter för att förflytta figurer genom labyrinten.

Gör så här:

1. Rita upp en labyrintbana med start och mål.
2. Rita och klipp ut små pappersfigurer. Tejpa fast gem på undersidan av pappersfigurerna.
3. Dra sedan figuren genom labyrinten, från start till mål, med hjälp av en magnet på undersidan.
4. När ni har dragit figuren genom labyrinten några gånger kan ni byta labyrintbana med ett annat par.
5. Om ni vill kan ni sedan byta pappersfigurer med ett annat par och testa de olika labyrinterna igen.

Fundera! Vilken bana var lättast/svårast? Vad berodde det på? Vilken skillnad blev det med olika figurer?

Skriv en fantasiberättelse

Föreställ dig att dina fingertoppar vore magnetiska. Vad skulle bli svårt i vardagen? Beskriv hela din dag från det att du går upp på morgonen tills du lägger dig på kvällen.

Kanske börjar du så här: Allt kändes som vanligt när jag vaknade. Men när jag skulle äta min yoghurt fastnade skeden… Jag fattade ingenting…

Skriv korta svar, enskilt eller i par

1. När uppstår friktion? Visa gärna genom att gnugga händerna mot varandra.
2. Vad betyder det att något har hög friktion?
3. Vad betyder det att något har låg friktion?

Jämför era svar i helklass och skapa sedan gemensamma svar på de tre frågorna.

Diskutera i par eller grupper

1. Hur kan ni göra för att minska friktion? Beskriv och förklara.
2. När är friktion bra? När skulle det kunna vara dåligt? Ge några exempel.
3. Charlotte Holmes kan inte öppna byrålådan. Förklara varför det inte går.
4. På vintern brukar man sanda marken. Varför gör man det, och vad betyder det för friktionen?

Diskutera i helklass

1. Om du trycker ner en spade lätt i en sandlåda så går det enkelt att dra upp den. Men om du trampar och packar sanden kring skaftet så blir den svår att dra upp. Hur kommer det sig? Hur kan ni undersöka detta?
2. Ibland går det snabbt att åka ner för en rutschkana, och ibland går det långsammare. Hur åker man snabbast ner för en rutschkana? Hur kan man använda kroppen för att öka eller minska hastigheten?

Leksaksrally

Undersökningen syftar till att se vilket material som genererar högst friktionskraft mot ett särskilt underlag. Eleverna undersöker friktion genom att testa saker/leksaker av olika material. 

Material

• 3 leksaker eller andra saker som finns i klassrummet. Kanske kan eleverna tillverka saker av olika material på trä- och metallslöjden?
• en hyvlad bräda
• tidtagarur 

Genomförande

1. Be eleverna skriva ned de leksaker de har valt.
2. Be dem också skriva ner vilken leksak de tror kommer att generera högst friktionskraft mot underlaget. Det är deras hypotes.
3. Instruera dem att luta brädan mot en låda eller stol. 
4. Därefter ska eleverna placera leksakerna, en i taget, högst upp på brädan.
5. Hur lång tid tar det för leksaken att glida ner längs brädan? Använd tidtagarur.
6. Be eleverna skriva ned sitt resultat. 

Resultat

Gå igenom resultatet med eleverna. Överensstämmer resultaten med elevernas hypoteser? För vilken leksak blev friktionskraften högst mot brädan?

Slutsats

Vilka slutsatser kan dras av undersökningen? Uppmuntra gärna eleverna att använda begreppen: friktion, hög friktion, låg friktion.

Fördjupning

Om det finns rutschkanor på skolgården är det ett utmärkt sätt att undersöka friktion närmare i en miljö som eleverna känner till. Ibland går det fort och ibland går det långsamt när man åker. Undersök hur friktionskraften varierar beroende på klädernas material. Undersök också hur friktionskraften mellan ytorna påverkas om rutschkanan är torr eller blöt.

Prata gärna mer om när ni använder er av friktionskraft eller känner av den. Fundera över situationer både hemma och i skolan.

Skriv korta svar, enskilt eller i par

1. Nämn ett annat ord i stället för tyngdkraft.
2. Ge exempel på när det är viktigt att tänka på tyngdpunkten.
3. Kan små föremål ha stor massa? Ge exempel.

Jämför era svar i helklass och skapa sedan gemensamma svar på frågorna.

Diskutera i grupper

1. Holmes och Watson diskuterar vad som avgör hur långsamt något faller mot marken. Hjälp Watson att förklara det igen, eftersom Holmes har lite svårt att förstå.
2. Hur kan du använda kunskap om tyngdkraft i din vardag?
3. Månen är mindre än jorden. Innebär det att den drar saker starkare eller svagare till sig än jorden?
4. I frågesporten ställs frågan om var man skulle kunna hoppa högst, på jorden eller på månen. Var hoppar man högst, och varför är det så?

Testa och diskutera i helklass

När har du nytta av att veta var tyngdpunkten finns? Testa förslagsvis följande exempel. Prata om dem också.

• På caféer eller restauranger kan man ibland se serveringspersonal bära ut disk på stora brickor. Uppdraget kan vara svårt men lyckas när servitören vet var tyngdpunkten ligger på brickan. Hur skulle ni placera en massa glas och porslin på en stor bricka? Och hur skulle ni bära den?
• Har ni balanserat på en stock, planka eller bom någon gång? Då är det bra att veta var tyngdpunkten i ens kropp finns. Hur hittar ni er tyngdpunkt? Hur får ni jämvikt i kroppen när ni balanserar på stocken?
• Stå på en stol och släpp ner olika saker på golvet. Ta tid med tidtagarur – varje hundradels sekund är viktig. Vilka faller snabbt? Vilka är långsamma? Vad kan du se för samband mellan de saker som faller långsamt och de som faller snabbt? Pröva med fjädrar, papper, suddgummin, blad från växter, böcker och annat.

Gravitation på ballong

Undersökningen demonstrerar på ett enkelt och tydligt sätt hur den allmänna relativitetsteorin fungerar. Samlas runt ett bord och genomför undersökningen tillsammans.

Förklaring: Kulornas massa får ballongens yta att krökas. Kulorna drar sig mot varandra, likt månen och jorden dras till varandra. Månen dras mot jorden med hjälp av jordens gravitation (dragningskraft). Men månen hjälper också till. Hastigheten i kombination med en svagare gravitation håller månen kvar i sin omloppsbana runt jorden. Materia dras till varandra. Ju större massa, desto starkare blir gravitationen.

Material

• en bunke (ca 20 cm i diameter)
• en ballong
• två stora järnkulor
• en liten järnkula  

Genomförande

1.   Klipp av ballongens minsta del. Trä ballongen över bunken.

2.   Fundera över vad ni tror kommer att hända när de två stora kulorna läggs på den uppspända ballongen. Skriv er hypotes.

3.   Fundera vidare över vad ni tror kommer att hända när en liten och en stor kula läggs på den spända ballongen. Skriv er hypotes.

4.   Lägg de två stora kulorna samtidigt på den spända ballongen, en bit från varandra.

5.   Observera vad som händer. Beskriv för varandra och skriv ned resultatet.

6.   Lägg en stor kula och en liten kula samtidigt på ballongen.

7.   Observera vad som händer. Beskriv för varandra och skriv ned resultatet.

Resultat

Gå igenom resultatet med eleverna. Överensstämmer resultaten med de hypoteser som eleverna hade ställt? Vilken skillnad blev det mellan de två försöken?

Slutsats

Vilka slutsatser kan dras av undersökningen? Uppmuntra gärna eleverna att använda begreppen: tyngdkraft, tyngdpunkt, massa.

Fördjupning

1. Vad skulle hända om jorden saknade dragningskraft?
2. Vad skulle bli annorlunda i din vardag om det saknades dragningskraft? Vad skulle bli svårt, lätt, roligt?

Gå ut på skolgården. Kratta sandlådan slät och fin. Hämta ett flertal klot i olika storlek och vikt, till exempel pilatesboll, fotboll, tennisboll, basketboll och spelkulor i glas och järn. Släpp kloten från ungefär samma höjd ned i sandlådan och undersök hur stor krökning de skapar i underlaget.

Förväntat resultat: Klot med stor massa kommer att bilda en större grop än de med mindre massa. Pilatesbollens grop kommer alltså att bli grundare än basketbollens. Basketbollen har större massa och pressas därför ner mer av tyngdkraften och bildar en större grop. 

Vilket klot av de ni testade på skolgården hade störst massa?

Skriv korta svar enskilt eller i par

1. Hur skulle du förklara elektricitet?
2. Holmes lampor lyste inte förrän båda skruvades i. Varför är det så?
3. Vad behövs för att lamporna ska lysa, när de väl har skruvats i ordentligt?

Jämför era svar i helklass och skapa sedan gemensamma svar på frågorna.

Diskutera i grupper

1. Vilka föremål i klassrummet behöver elektricitet för att fungera?
2. Undersök hur man bryter elkretsen på de elektriska föremålen. Det finns ett väldigt vanligt sätt. Vilket är det?
3. Vad finns innanför plasten på elsladdar? Varför är det olika material inuti och utanpå sladdarna? Använd gärna orden ledare och isolator.

Diskutera i helklass

1. Vad använder du elektricitet till i din vardag?
2. Varför har man börjat göra bilar som går på elektricitet i stället för bensin, tror du?
3. Har du fått en elektrisk stöt någon gång? Berätta hur det kändes.
4. Ibland använder man elektriska stängsel till kor och hästar. Hur fungerar det, och varför gör man det, tror du?

Ledningsförmåga

Undersökningen syftar till att undersöka ett föremåls ledningsförmåga. I detta fall en elektrisk kyckling, ett demonstrationsmaterial för att visa en sluten krets. Dessa finns att köpa där skolmaterial för NO-undervisning finns.

Elektriciteten leds från kycklingens minuspol, genom eleverna, till kycklingens pluspol. När kretsen sluts piper kycklingen.                                                  

I undersökningen ska flera föremåls ledningsförmåga undersökas. För det behöver eleverna stå i en cirkel och hålla varandras händer. Ett par bryter cirkeln genom att släppa varandras händer. De sluter sedan kretsen igen genom att hålla i varsin ände av ett av föremålen. Piper kycklingen leder föremålet elektricitet, piper den inte är föremålet en isolator.

Laborationen kan genomföras i helklass eller i mindre grupper. Har du bara en kyckling men ändå vill arbeta i mindre grupper kan du arbeta med olika stationer. Förslag på fler stationer finns under Fördjupning.

Elevernas två högar med föremål är deras hypotes där de gissar vilka objekt som kommer att sluta kretsen så att kycklingen piper. Be gärna eleverna rita och motivera sin hypotes i skrift under rubrikerna “ledare” och “isolatorer”.

Förklaring: I en sluten krets kan elektroner vandra fritt genom kablar från minuspolen till pluspolen.

Material

●   elektrisk kyckling (skolmaterial för NO-undervisning)

●   spik

●   snöre

●   sugrör

●   najtråd

●   sax

●   suddgummi

Genomförande

1.   Sortera in era föremål i två högar. En hög för föremålen ni tror kommer att leda elektricitet (ledare) och en hög för de föremål ni inte tror kommer att leda elektricitet (isolator).

2.   Skriv ned vilka föremål ni lade i vilken hög. Detta är er hypotes.

3.   Ställ er i en cirkel och håll varandra i händerna.

4.   Två personer håller i kycklingen. Person 1 sätter fingret på minuspolen. Person 2 sätter fingret på pluspolen. Vad händer?

5.   Testa! De två som står mitt emot kycklingen släpper varandras händer och samtidigt håller i de olika föremålen. Vad händer?

6.   Skriv ned vilka föremål som är ledare och vilka som är isolatorer. 

Resultat

Gå igenom resultatet med eleverna. Försök förklara varför kycklingen började pipa i er undersökning. Skriv in resultaten i två listor med rubrikerna: isolatorer och ledare. Vad fick eleverna för resultat? Överensstämmer resultatet med de hypoteser som eleverna hade ställt?

Slutsats

Vilka slutsatser kan dras av undersökningen? Uppmuntra gärna eleverna att använda begreppen: elektricitet, ledare, isolator.

Fördjupning

Eleverna kanske har hört talas om olika typer av energikällor? Utforska fenomenet mer på ett nyfiket och lekfullt sätt genom att undersöka fler föremåls ledningsförmåga. Undersök också hur vi får fram den elektricitet vi använder. Vad har vi för olika energikällor att välja mellan? Vilka för- och nackdelar finns med dessa?

Förslag på fler stationer för laboration

• Statisk elektricitet med ballong och föremål, vad kan man lyfta med hjälp av den statiska elektriciteten?
• Skapa en sluten krets och få en lampa att lysa.

Diskutera

• Hur skulle era liv påverkas om det inte fanns någon elektricitet?
• Var kommer elektricitet ifrån?
• Vad finns det för fördelar och nackdelar med elektricitet? Hur tänker ni och varför?
• Hur kan man spara elektricitet i vardagen? Varför är det bra att spara på el?

Skriv korta svar enskilt eller i par

1. Hur får man till en stabil byggnad? Vad ska man tänka på? Använd begreppen balans, jämvikt och tyngdpunkt.
2. Vad händer med tyngdpunkten när man ställer sig upp på en stol?
3. Hur kan man tänka för att få jämvikt, balans och rätt tyngdpunkt när man går på lina eller balanserar på något annat smalt?

Jämför era svar i helklass och skapa sedan gemensamma svar på frågorna.

Diskutera i par eller grupper

1. Har du använt en hävstång någon gång? När tror du att man har användning för en sådan?
2. En person som väger 50 kg och en som väger 80 kg ska gunga gungbräda. Vad kommer att hända? Vad kan de göra för att det ska gå bättre? Rita gärna hur de ska placera sig på gungbrädan.
3. Varför behöver ägg stöd för att stå upp?

Diskutera i helklass

1. Prova olika sätt för att balansera saker på huvudet. Vilket sätt fungerar bäst? Vad behöver man tänka på? Vilken typ av föremål är enkla att balansera, och vilka är svåra?
2. Sax, kapsylöppnare och nötknäppare använder sig av hävarm. Berätta hur de fungerar.
3. Kommer du på ännu fler saker som använder hävarm/hävstång?

Bygget

Undersökningen syftar till att undersöka hur man bygger stabilt. Varje grupp elever bygger två torn vardera. Ena tornet byggs med den breda långsidan av kaplaklossarna nedåt (stor stödyta och låg tyngdpunkt) och det andra tornet byggs med smala långsidan nedåt (liten stödyta och högre tyngdpunkt). Medan du berättar för eleverna om undersökningen frågar du också vad de tror kommer att hända. Vilket torn blir mest stabilt? Vilket torn blir högst? Be gärna eleverna rita och motivera sin hypotes i helklass eller i grupper.

Förklaring

Förväntat resultat är att det torn som byggs med breda långsidan nedåt får en större stödyta och lägre tyngdpunkt vilket resulterar i en stabilare byggnad. Förklaringen är att ju större stödyta, och ju lägre tyngdpunkt ett föremål har, desto lättare är det att balansera och finna jämvikten.

Material

Kaplaklossar eller liknande byggklossar i trä.

Genomförande

1. Dela in klossarna i två lika stora högar. Ni ska bygga två torn, ett med den breda långsidan nedåt. Det andra ska byggas med den smala långsidan nedåt. Fundera över vilket torn som kommer att bli mest stabilt. Det blir er hypotes.
2. Bygg det ena tornet med klossar som ligger med breda långsidan nedåt.
3. Bygg det andra tornet med klossar med den smala långsidan nedåt.

Resultat

Överensstämmer resultatet med den hypotes som eleverna ställt? Uppmuntra eleverna att använda begreppen: tyngdpunkt, balans, jämvikt, stödyta. Varför blir resultatet som det blir? Hade stabiliteten på tornen förändrats om ni hade byggt två lika höga torn i stället för två torn med lika många klossar?

Fördjupning

1. Ser ni några samband mellan kaplaklossarna och andra föremål som vi använder för att bygga med? T.ex. tegelstenar, murblock, legobitar m.m.
2. Vad behöver man tänka på när man bygger med olika material?
3. Vilka sätt kan ni hitta för att utnyttja tyngdpunkt och stödyta? Kan man använda en stege hur högt upp som helst? Hur ser det ut med byggnadsställningar? Hur ser möblerna i skolan ut?

Undersök också den egna balansen. Pröva er fram genom att balansera på olika föremål för att testa låg tyngdpunkt och stor stödyta. Som de sjunger i topplistan kan man reglera jämvikten med den egna kroppen genom att sträcka ut en arm eller ett ben. Man kan till exempel testa att gå eller krypa passgång för att jämföra. 

Skriv korta svar enskilt eller i par

1. Förklara hur densitet hänger ihop med tyngd.
2. Hur skulle du tänka om du behövde gissa vilka föremål som sjunker och vilka som flyter i vatten?
3. När har man nytta av att veta vilken densitet ett föremål har? Fundera och koppla till din vardag.
4. Vad flyter bäst: en fotboll eller en mobiltelefon? Förklara varför.

Jämför era svar i helklass och skapa sedan gemensamma svar på frågorna.

Diskutera i grupper

1.  Sångaren sjunger om hur luften i en flytväst har lägre densitet än vatten och att en hästsko har högre densitet. Berätta vad det innebär.
2. Använd de här orden: tyngd, atomer, tätt, glest, liten, stor för att förklara densitet. Kan du få in alla ord i samma mening?

Diskutera i helklass

1. Vilka saker kan ni komma på som flyter respektive sjunker?
2. Hur kan man göra för att lösa ett problem när man kör fast så som Charlotte Holmes gjorde?
3. På vilket sätt testade Holmes sin hypotes att allting flyter i vatten? Hur skulle hon ha gjort om hon arbetat efter den vetenskapliga metoden?

Skiktade vätskor och föremål

Den här undersökningen bör genomföras i helklass. Ni testar vilka olika sorters föremål som flyter i olika sorters vätskor. Medan du berättar för eleverna om undersökningen frågar du också vad de tror kommer att hända. Hur kommer det att se ut i behållaren när alla föremål är nedlagda? Be gärna eleverna rita och förklara sin hypotes.

Förväntat resultat nedifrån och upp i tillbringaren är: spik, sirap, potatis, vatten, äpple och olja.

Förklaring

Om ett föremål flyter eller sjunker i en vätska, eller om en vätska flyter på en annan, har ingenting med storlek eller volym att göra, utan hur hög eller låg tätheten, densiteten, är i föremålet. Ju högre densitet ett föremål har desto tyngre blir det. 1 dl sirap väger mer än 1 dl matolja eftersom fler atomer ryms inom samma yta, tätheten är högre och massan är större.

Material

• 1 genomskinlig behållare, till exempel ett litermått
•  2 dl sirap
• 2 dl vatten
• 2 dl matolja
• 1 potatisklyfta
• 1 äppelbit
•  1 spik

Genomförande

1. Rita och beskriv er hypotes: hur kommer det att se ut i behållaren när ni har lagt i allt?
2. Häll försiktigt ned vatten, olja och sirap i litermåttet.
3. Lägg sedan försiktigt ned äppelbiten, potatisklyftan och spiken i litermåttet.
4.  Observera och dokumentera vad som händer. Beskriv för varandra och skriv ner resultatet.

Resultat

Gå igenom resultatet med eleverna. Överensstämmer resultaten med elevernas hypoteser? Försök att tillsammans förklara resultaten i undersökningen. Varför skiktade sig vätskorna och föremålen som de gjorde?

Slutsats

Vilka slutsatser kan dras av undersökningen? Uppmuntra gärna eleverna att använda de för ämnet centrala begreppen: densitet, vätska, föremål.

Fördjupning

1. Finns det något samband mellan ett föremåls storlek och dess förmåga att flyta eller sjunka i vatten?
2. Uppfinnarens idé om flytpuffar för att vi ska flyta i vatten är ett exempel på en uppfinning vi behöver i vår vardag. Vilka fler vanliga uppfinningar använder sig av vår kunskap om densitet?

Låt eleverna fortsätta testa andra material, såsom pärlor, kottar eller lego för att undersöka föremåls densitet. Eleverna kan också få väga vätskor var för sig. Är det någon skillnad i vikt mellan 2 dl vatten och samma mängd sirap eller olja?

Använd gärna elevernas frågor och intressen för att föra undersökningen vidare. Blir till exempel resultatet ett annat om man för ned vätskorna i en annan ordning? 

Skriv korta svar enskilt eller i par

1. Beskriv vad som är skillnaden mellan ett högt och ett starkt ljud.
2. Ge exempel på ljud som är höga, låga, starka och svaga.
3. Vilka ljud har ni omkring er i vardagen?

Jämför era svar i helklass och skapa sedan gemensamma svar på frågorna.

Diskutera i grupper

1. Hur är ljudnivån i till exempel klassrummet eller matsalen?
2. Vilka ljud tycker du är obehagliga? Förklara varför.
3.  Har du försökt prata under vattnet någon gång? Berätta vad som hände med ljudet.
4. Hur skulle ni kunna göra för att dämpa ljud i till exempel klassrummet, matsalen, idrottssalen?

Undersök i grupper eller helklass

1. Använd hörselkåpor för att dämpa ljud. Vilka ljud tas bort helt, och vilka kan du höra genom hörselkåporna?
2. Använd en decibelmätare. Undersök var på skolan som starkast och svagast ljud kan mätas. Finns det någon plats där ljudet är skadligt?

Olika ljud

Syftet med undersökningen är att jämföra hur ljudvågors volym och tonart är olika i olika material.

Undersökningen passar att genomföras i mindre grupper, alternativt i stationer där eleverna gruppvis prövar ledningsförmågan hos ett föremål i taget. Vid ett stationsupplägg behöver materiallistan justeras till lika många föremål som grupper.

Använd gärna Resultattabell ljud.pdf som elevgrupperna kan fylla i.

Hypotes

Medan du berättar för eleverna om undersökningen frågar du också vad de tror kommer att hända.

För vilket material tror de att volymen kommer att vara högst?

I vilka material tror de att tonen kommer att vara hög respektive låg?

Förklaring

Resultatet i den här undersökningen går inte att förutse exakt då mycket beror på personen som håller i snöret. Men resultatet av att slå plastskeden och träsleven i bordskanten kommer att resultera i dova ljud med kort livslängd. Däremot gaffeln, och framför allt ugnsgallret, kommer att generera både höga och låga toner med enorm klang. Klangen kommer av att det krävs mer energi att få i gång vibrationer i metallen, därmed tar det också längre tid för vibrationerna att avta helt. Det innebär att det genereras ljudvågor under längre tid än till exempel för träsleven. 

Material

• Ugnsgaller
• Träslev
• Gaffel
• Plastsked
• 4 snören, cirka 1 m långa

Genomförande

1. Förbered genom att knyta fast plastsked, träslev, gaffel och ugnsgaller i varsitt snöre. Knuten ska sitta på mitten av snöret. Du ska få två 50 cm långa snören ut från föremålet.
2.  Snurra snörets två ändar kring toppen på dina pekfingrar.
3. Fundera över vad som kommer att hända, och gör en hypotes. Vilka materiel kommer att generera hög volym, och höga toner? Vilka material kommer att generera låg volym och låga toner?
4. Håll pekfingrarna mot öronen.
5. Slå föremålet (i andra änden av snöret) mot en bordskant och lyssna på ljudet som kommer genom snöret. Turas om att lyssna (genom snörena) i gruppen.
6.  Diskutera hur högt ni tycker det låter genom snöret. Skriv in resultat i tabellen, under rubrik “Volym”, (en skala mellan 1–10).
7. Diskutera om ni tycker tonen är hög eller låg. Skriv in resultatet i tabellen.

Resultat

Gå igenom resultatet med eleverna. Vad fick de för resultat? Stämmer resultatet med elevernas hypoteser?

Slutsats

Vilka slutsatser kan dras av undersökningen? Uppmuntra gärna eleverna att använda de för ämnet centrala begreppen: ljudvågor, starkt och svagt ljud, höga och låga toner. 

Fördjupning

1. Vissa djur hör ljud som inte vi människor kan höra. Hur tror ni att det låter för djuren när de hör så mycket mer än vad vi gör?
2. Hur tror ni att vårt liv skulle se ut om vi kunde höra alla ljud som djuren hör?
3. Föreställ dig att du skulle ha lika bra hörsel som en hund. I vilka situationer skulle det kunna vara bra? I vilka situationer skulle det vara jobbigt? Skriv en berättelse.

Titta närmare på den fysiska lärmiljön i skolan. Hur är ljudnivån i klassrummet? Kan ni höra några ljud utifrån eller från andra rum på skolan? Vad tycker eleverna om ljudnivån i klassrummet? Blir det svårt att koncentrera sig när ljudnivån är hög? Hur ska ni i så fall förebygga det? 

Skriv korta svar enskilt eller i par

1. Vart har Charlotte Holmes vatten smitit? Förklara för henne vad som har hänt med tevattnet.
2. Förklara varför uppfinnarens is smälte.
3. Vattnets molekyler rör sig olika snabbt i de olika formerna. I vilken form rör sig molekylerna långsammast? Förklara varför det är så.
4.  Vad innebär det att vätskor har olika kokpunkt, smältpunkt och fryspunkt?

Jämför era svar i helklass och skapa sedan gemensamma svar på frågorna.

Diskutera i grupper

1. När kan det vara bra att veta om saker smälter eller inte?
2.  Vad gjorde El Trollo för fel när han skulle trolla fram ett minivattenfall? Ge honom tips, så att han kan utföra det här tricket rätt nästa gång.
3.  Hur kan vi stoppa kokande vatten från att försvinna från kastrullen? Ge förslag.

Diskutera i helklass

1. Hur hade uppfinnaren kunnat göra för att hennes is skulle hålla sig i fast form längre?
2. Även kroppen innehåller vatten. När du andas så försvinner vatten ut med andetagen. I vilken form är detta vatten, och hur kan du undersöka det?

Vattenglas i kupa

Undersökningen visar på vatten i olika faser och genomförs med fördel i helklass. Resultatet kan inte utläsas samma dag som undersökningen genomförs utan behöver göras någon eller några dagar efter.

Hypotes

Vad kommer att hända med vattnet i glaset? Be eleverna rita och motivera sina hypoteser.

Förklaring

Undersökningen går ut på att i miniatyr och förenklat återskapa vattnets kretslopp i naturen.

Vatten i både fast och flytande form släpper ifrån sig vattenmolekyler i form av vattenånga. Detta är en process som sker konstant men som vi har svårt att se med blotta ögat. Det kan vi se när vatten kokar, när kall luft runt varmare sjöar ger dimma och när isen i frysen (efter några månader) minskar i volym. Det vatten vi ser i kupan är vatten som förångats från vattenglaset. Vattnet som förångats är ofärgat eftersom färgämnet inte förångas med vattnet. När vattnet sedan träffar kupan kondenserar det och omvandlas till flytande form igen. Det rinner ner längst sidorna av kupan. 

Material

• Glas med vatten
• Karamellfärg
• Genomskinlig behållare att använda som lock/kupa
• Tallrik

Genomförande

1. Fyll ett glas med vatten.
2. Häll i några droppar karamellfärg.
3. Ställ glaset på en tallrik.
4. Ställ locket/kupan över glaset.
5. Ställ tallriken i ett soligt fönster (alternativt annan plats).
6. Diskutera. Vad tror ni kommer att hända med vattnet? Skriv ned er hypotes.
7. Låt glaset stå i fönstret över natten.
8. Dag 2: Observera glaset på tallriken och skriv ned resultatet.

Resultat

Vad fick eleverna för resultat? Stämmer resultatet med elevernas hypoteser?

Slutsats

Vilka slutsatser kan dras av undersökningen? Uppmuntra gärna eleverna att använda de för ämnet centrala begreppen: gas, flytande, fast, kondens, kretslopp, vattenmolekyler, ofärgat.

Fördjupning

1. Hur kan man skapa ett enkelt växthus till en blomma i ett soligt fönster? På vilket sätt skulle det hjälpa blomman att behålla fukt?
2. När klimatet förändras så börjar glaciärer och isar att smälta. Vad beror det på?
3. Vart tar vattnet vägen när glaciärer och isar smälter? Hur påverkar det människor och djur?
4. Ge exempel på saker du tror kan smälta och stelna.
5. Varför tror du att olika ämnen smälter vid olika temperaturer?

Smälta en isbit

För att visa att vi på olika sätt kan påskynda smältningsprocessen kan klassen tävla om vem som kan få en isbit att smälta fortast. Eleverna arbetar i små grupper. Varje grupp får en isbit i en plastpåse (gärna i återförslutningsbara blixtlåspåsar). Sedan är det upp till elevernas fantasi att hitta sätt som smälter isbiten i påsen så fort som möjligt.

Molekylernas rörelse

Ett annat tips är att leka fasövergångar med eleverna för att illustrera molekylernas rörelse i vattnets olika faser. Denna lek visar på ett konkret sätt hur molekylerna påverkas av temperaturväxlingar. Is är fast just för att molekylerna står nästan stilla. Ju mer värmeenergi som tillförs, desto mer rör molekylerna på sig.

Tejpa upp en kvadrat på golvet där varje sida är ca 1 meter, eller lägg en rockring på golvet. Fyll kvadraten eller rockringen med elever så att det är ganska trångt. Först ska eleverna gunga försiktigt i sidled, detta är när vattnet är is. När någon elevs fot hamnar utanför har den molekylen som eleven representerat förångats.                                                                                     

Efter en stund kan eleverna gunga fortare i sidled och sen “gå på stället”. Detta illustrerar hur vattnet går från fast form till flytande form. Även här bör en och annan elev förångas genom att hamna utanför kvadraten eller rockringen. Till sist ska eleverna börja hoppa omkring och nu kommer flertalet elever förångas genom att hamna utanför kvadraten eller rockringen. I fast form rör sig atomerna väldigt lite. I flytande form rör de sig mer och i gasform rör de sig så pass mycket att de ger sig av och blir färre, ungefär som när man kokar vatten länge. Det blir mindre och mindre kvar i kastrullen och till sist kokar det torrt. Då har allt vattnet lämnat kastrullen som gasform – vattenånga.

Skriv korta svar enskilt eller i par

1. Förklara vad luftmotstånd betyder.
2. I vakuum finns inget luftmotstånd. Vad innebär det när du hoppar, springer, cyklar eller kastar boll i vakuum?
3. Holmes försöker fylla cykeldäcket med olika saker. Men det verkar som att luft är det som fungerar allra bäst. Förklara varför.

Jämför era svar i helklass och skapa sedan gemensamma svar på frågorna.

Diskutera i grupper

1. Varför behöver vi andas in syre?
2. Luftfyllda ballonger flyger inte upp mot himlen. De tar sig ner mot marken. Vad beror det på?
3. Det finns ballonger med andra gaser, som kan flyga uppåt och försvinna bland molnen. Vad beror det på?

Diskutera i helklass

1. Kan ni ge exempel på hur vi i vardagen kan märka att luft faktiskt är något som tar plats?
2. Luft kan ha stor kraft. Ge exempel på några natur- eller väderfenomen som har med luft att göra.

Fritt fall

Eleverna ska konstruera en fallskärm åt en legogubbe för att sedan jämföra vilken fallskärm som bromsades mest av luftmotståndet. Syftet med undersökningen är att påvisa luftmotståndet. Genomför gärna undersökningen i mindre grupper.

Hypotes

Hypotesen i den här undersökningen är elevernas ritning. Eleverna behöver också skriva ned hur de tänker under planeringen.

Förklaring

De konstruktioner som väger minst men samtidigt tar störst plats är de som kommer att falla långsammast. Det beror på att luftmotståndet påverkar dessa föremål mer. Om man tar två papper och knycklar ihop det ena kommer det hopknycklade att komma ned till marken fortare än det andra. Detta beror på att ytan som utsätts för luftmotståndet är mindre än ytan på ett fullstort A4.

Material

• Kartong
• Silkespapper
• Piprensare
• Sugrör
• Tejp
• Snöre
• Tyg
• Vanligt papper
• Legogubbe eller andra föremål
• Lim

Genomförande

1. Diskutera i grupp. Hur ska ni konstruera fallskärmen åt er legogubbe för att den ska singla mot marken så långsamt som möjligt?
2. Gör en ritning. Skriv upp vilket material ni kommer behöva. Detta blir er hypotes. Skriv också ned hur ni tänker när ni gör era val.
3. Konstruera fallskärmen tillsammans i gruppen.
4. Provsläpp er fallskärm. Behöver ni göra några förbättringar? Testa i så fall med andra föremål än legogubben. Testa också att bygga fallskärmen på ett annat sätt.
5. Skriv ned vilka förbättringar ni har gjort. Skriv också varför ni har gjort just dem.
6. Jämför alla gruppers fallskärmar.

Resultat

Vad fick eleverna för resultat? Stämmer resultatet med deras hypoteser?

Slutsats

Vilka slutsatser kan dras av undersökningen? Uppmuntra gärna eleverna att använda de för ämnet centrala begreppen: luft, luftmotstånd.

Fördjupning

1. Hur fungerar en fläkt?
2. Fundera över olika saker i vardagen som använder luft för att fungera.
3.  På vilket sätt använder (pappers)flygplan luft och lufttryck för att sväva?

Vik ett pappersflygplan och undersök hur långt det flyger. Fundera på hur det skulle kunna flyga ännu bättre – hur det skulle kunna använda luft och lufttryck mer effektivt.

För att visa att luft är något som tar plats kan eleverna prova att pressa ner ett tomt glas upp och ner i en bunke med vatten. Det går trögt, och vattennivån ökar i bunken för att luften i glaset tar plats och pressar bort vattnet i skålen vilket leder till att vattennivån höjs.

Skriv korta svar enskilt eller i par

1.  Vad är en ljuskälla?
2. Varför tror Charlotte Holmes att julgranskulan är trasig?
3. Varför blir en svart tröja varmare än en vit när solen lyser på den?
4. Hur fungerar en reflex i mörker?
5. Vad innebär det att bli bländad?

Skapa olika skuggdjur och låt dina klasskamrater gissa vilket djur de föreställer.

Undersök hur skuggdjuren påverkas när du är nära eller långt ifrån väggen och/eller ljuskällan. Vad förändras?

Hinderbana för laser genom kartong

Undersökningen visar hur ljuset reflekteras mellan olika ytor. Klä kartongernas insida med svart papper. Gör ett hål, cirka 5 cm, på kartongens ena kortsida och ett hål på kartongens ena långsida mot botten av kartongen. För mer utmaning: sätt in innerväggar i kartongen av papper.

Undersökningen genomförs med fördel i grupper där eleverna arbetar tillsammans.

Hypotes

Förklara för eleverna att de behöver fundera över hur de ska bygga labyrinten, alltså placera speglarna, för att laserstrålen ska kunna ta sig igenom den från start till mål. De behöver också fundera över varför labyrinten behöver se ut så. Det är bra om eleverna både ritar och beskriver sina hypoteser.

Förklaring

Laserstrålen tar sig igenom labyrinten eftersom strålen reflekteras på speglarnas yta. Infallsvinkeln är alltid är lika stor som utfallsvinkeln på en plan yta, därför kan laserstrålen lotsas genom labyrinten.

Material

• Speglar
• Laserpekare
• Lika stort antal kartonger (med lock) som antal elevgrupper
• Tejp eller Lim
• Svart papper
• Sax

Genomförande

1. Titta ned i kartongen.
2. Hur ska ni få laserstrålen att ta sig från start till mål? Rita och förklara hur ni tänker. Detta blir er hypotes.
3. Placera speglarna i kartongen som ni tror att de behöver vara placerade för att laserstrålen ska kunna ta sig från start till mål.
4. Hålet är labyrintens start. Lys med lasern genom hålet. Pröva att vinkla lasern åt olika håll för att se vad som händer.
5. Justera speglarna efter behov så att er laserstråle når mållinjen (det andra hålet).

Resultat

Vad fick eleverna för resultat? Stämmer resultatet med elevernas hypoteser?

Slutsats

Vilka slutsatser kan dras av undersökningen? Uppmuntra gärna eleverna att använda de för ämnet centrala begreppen: ljuskälla, reflektera och laserstråle.

Fördjupning

1. Discokulor brukar inte användas runt halsen som en reflex. Hur, och till vad brukar man använda dem? Varför har de fullt av speglar på sig?
2. Det ljus som kommer från telefoner och datorer kallas för blått ljus. Av det kan ögonen bli lite trötta. Varför är det så, tror du?
3. Mitt på dagen, mitt i sommaren så står solen rakt upp på himlen. Hur ser din skugga ut då? När är din skugga kortast och längst? Hur står solen då? Undersök och diskutera.
4. Var hamnar din skugga om du har en gatlykta bakom dig?
5. Vilka ljuskällor finns i ditt klassrum?

Vilka föremål reflekterar ljuset bäst? Med hjälp av ficklampa och laserpekare kan eleverna i grupper undersöka olika föremåls förmåga att reflektera ljus. Genom att dessutom pröva med både en ficklampa och en laserpekare kan eleverna undersöka om olika ljuskällor ger olika resultat.