Till huvudinnehåll

LärarhandledningSkrivbolaget

Skrivbolaget är en programserie i samma anda som Grammatikbolaget och The Grammar Company. Programmen behandlar alltifrån skillnaden mellan talspråk och skriftspråk till skiljetecken, särskrivningar och synonymer. På kontoret tar Britt-Inger och den nye medarbetaren Kevin emot och besvarar allmänhetens frågor – och på fältet åker Mats och Marie runt och åtgärdar skrivfel på gator och torg.

Handledningen inspirerar dig som lärare till olika undervisningssätt utifrån förmågorna tala och skriva. Aktiviteterna är varierade och lustfyllda inom språkfrågor som eleverna möter både i och utanför skolan. Utifrån programmens innehåll får eleverna möjlighet att göra kunskapen till sin egen.

Exempel:

  • Förstå skillnaden mellan de och dem genom att ta makten över det förvirrande uttalet. Hur lyder ”jämförelseregeln” som kan förenkla dilemmat?
  • Testa Marie och Mats versal- och gemengymnastik! Visa med hela kroppen när det ska vara versal och när det ska vara gemen.
  • Utveckla ordförrådet genom ett mycket hemskt biobesök. Hur tjatig kan förresten en text bli som överanvänder det där hemska ordet?
  • Vilken betydelseskillnad får ord som särskrivs fast de ska skrivas ihop? Och hur lurar det läsaren?

Välkommen till programserien Skrivbolaget och dess handledning!

Inte nog med att Britt-Inger jobbar på Skrivbolaget hela dagarna – hon har också en egen skrivvlogg. Här besvarar hon skriftspråksfrågor på sitt eget speciella sätt. Man får också klokskap i form av bevingade ord som hon själv hittat på. Varje vlogg är kopplad till ett specifikt avsnitt av Skrivbolaget, med samma tema. Komplettera undervisningen med Britt-Ingers skrivvlogg! Du hittar serien på UR Play.

 

Syfte och målgrupp

Programseriens syfte är att stärka elevens känsla för det skrivna språket. Genom sketcher, låtar, förtydligande grafik och mycket humor vill serien hjälpa till med såväl skrivregler som skillnaden mellan de och dem, och hur man berikar sitt språk med synonymer, slutar särskriva och använder stor bokstav vid rätt tillfälle och på rätt sätt. Kort sagt – använda skriftspråk i stället för skrivet talspråk, samt att stärka det lustfyllda i att utveckla sitt skrivande.

Skrivbolagets primära användningsområde och målgrupp är för undervisningen i svenska och svenska som andraspråk för elever som går i årskurs 4-6. 

 

Läroplanskopplingar

Lgr22, svenska och svenska som andraspråk

Undervisningen i ämnena svenska och svenska som andraspråk ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket.

Undervisningen ska ge eleverna förutsättningar att utveckla

  • förmåga att formulera sig och kommunicera i tal och skrift,
  • urskilja språkliga strukturer och följa språkliga normer,
  • förmåga att anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang (...).

Årskurs 4-6, läsa och skriva

Undervisningen i ämnet svenska ska ge eleverna förutsättningar att utveckla

  • Språkliga strukturer och normer. Meningsbyggnad, med huvudsatser, bisatser och skiljetecken samt textbindning med hjälp av sambandsord. Stavning, ords böjningsformer och ordklasser. 

Undervisningen i ämnet svenska som andraspråk ska ge eleverna förutsättningar att utveckla

  • Språkliga strukturer och normer. Ords böjningsformer, meningsbyggnad med huvudsatser och bisatser samt svenska språkets ordföljd i jämförelse med andra språk eleven kan. Textbindning med hjälp av sambandsord. Stavning, skiljetecken och ordklasser.

Om handledningen

Struktur och upplägg

Lärarhandledningen innehåller avsnittsspecifika delar till alla avsnitt i serien. Den har en återkommande struktur som varieras innehållsligt utifrån olika arbetsformer och arbetssätt:

  • beskrivning av avsnittet
  • frågor till eleverna som kan fungera som förförståelse inför tittande, eller tillbakablickande efter tittande
  • tipsruta till läraren
  • aktiverande övningar kopplade till respektive avsnitt
  • alla avsnittsspecifika delar har arbetsblad till eleven (förutom avsnitt 4).

Hur vet man när det ska vara de eller dem? Och får man skriva dom?

Kevin har gjort skyltar för att det ska bli lättare att hitta på kontoret, men använt ”dom” i stället för de eller dem. För Britt-Inger är detta en hjärtefråga så det blir dålig stämning på kontoret. På fältet bekämpar Mats och Marie en dem-demi.

Avsnittet handlar om skillnaden mellan de, dem och dom. 

Tipsa eleverna! ctrl+f (google drive) gör det enkelt för dem att hitta ”dom” i sina texter.

Frågor

  1. Hur vet ni när ni ska skriva de eller dem?
  2. Varför uttalar vi inte "de" och "dem" som de skrivs? Och varför skriver vi inte "dom" i skriftspråket?

Arbeta vidare

Beroende på hur långt dina elever har kommit i kunskapsutvecklingen kan du behöva uppmärksamma dem på skillnaden mellan de/dem som personliga pronomens subjekt-/objektsformer – och ”de” som bestämd artikel i plural alternativt i ett demonstrativt pronomen. I de två sistnämnda situationerna har eleverna ingen nytta av ”de/dem – vi/oss"-regeln.

Muntlig övning:

De eller dem? Jämför med vi och oss.

  • Använd Skrivbolaget. Avsnitt 1 De dem och dom. Arbetsblad 2_.pdf
  • Skriv ut ”dom-korten” och klipp isär dem.
  • Låt eleverna sitta i grupp och fundera över om det ska vara de eller dem i den aktuella meningen. De kan skriva direkt på korten eller bara prata kring det.
  • Tipsa eleverna om att använda sig av den jämförelse-regel som innebär att byta ut de till vi – och dem till oss. Det förklarar grammatiken kring subjekt- och objektsform. Det blir krångligt bland annat för att de och dem uttalas likadant.

Skriftlig övning:

Skriv en fortsättning på berättelsen!

Textens alla de och dem är skrivna som dom. Be eleverna i par klura på om det är subjekt- eller objektsform som är textens ”dom”.

  • Låt därefter eleverna skriva klart sagan som slutar spännande i syfte att fokusera på de och dem i fritt skrivande.
  • Om eleverna skriver på datorer: Låt dem rätta sina texter genom att använda funktionen: sökord på datorn (drive) ctrl+F. Be eleverna att skriva in ordet ”dom” så markeras orden i texten. På så sätt är det smidigt att därefter korrigera ”dom” till de/dem.
  • Om eleverna skriver för hand: Be dem att rätta varandras texter genom att förslagsvis stryka under dom/de/dem för att på så sätt tydliggöra när och hur orden används.

Muntlig övning:

Spela teater!

  • Använd Skrivbolaget. Avsnitt 1 De dem och dom. Arbetsblad 2_.pdf för att spela upp en scen där eleverna uttalar de och dem som det skrivs – inte ”dom”.
  • Om de redan har gjort övning "De eller dem? Jämför med vi och oss" så kan de direkt träna på scenen. Om ej, behöver de först ta reda på om det är de eller dem som är "dom".
  •  Låt eleverna skriva sina egna repliker med hjälp av korten. Därefter spelar de upp sketcherna där de i talet använder de/dem.
  • Utvärdera genom att be eleverna reflektera över skillnaden i användning när det är uttalet som särskiljer användningen av de och dem. Fundera tillsammans över det övertydliga och kanske onaturliga att uttala ”dom” på annat sätt än hur vi vanligen gör muntligen.

När ska det vara stor bokstav?

Kevin ska på dejt med en tjej som inte vet när det ska vara stor bokstav. Tillsammans med Britt-Inger kommer han på hur han löser det. Mats och Marie levererar versaler till både BB och bondgårdar för nu föds det många barn som ska få sina namn.

Avsnittet handlar om att använda stor bokstav vid rätt tillfälle och på rätt sätt.

Vad vet eleverna redan om versaler och gemener? Prata om skillnaden och om när respektive sätt används. 

Frågor

  1. När ska man använda versaler? Och när ska man inte använda versaler?
  2. Ibland kan man se text som enbart är skriven med versaler. Vad kan det innebära?

Arbeta vidare

Muntlig övning:

Versal- och gemengymnastik

  • Använd planschen i Skrivbolaget. Avsnitt 2 Stor bokstav. Arbetsblad 4_.pdf När skriver man ord med gemener och när skriver man ord med versaler? Uppmärksamma eleverna på användningen.
  • Värm upp genom att tillsammans göra den versal- och gemengymnastik som Marie och Mats gör i avsnittet. Gymnastiken utförs efter dina instruktioner där du säger ord som skrivs med versal eller gemen, till exempel Moa, svenskar, Påskliljevägen, hundar, Kenya, måndag.
  • Beroende på hur respektive ord skrivs visar eleverna med kroppen sitt svar: versal – eleverna sträcker på sig och blir så långa som möjligt – gemen – eleverna kurar ihop sig som en boll. 

Skriftlig övning:

Versal eller gemen? Rätta texten!

Skriftlig övning:

Finn 5 fel

  • Låt eleverna skriva en text där de utelämnar versaler på fem platser. Uppmuntra eleverna till att försöka vara så kluriga som möjligt.
  • Samla in texterna och dela ut dem på nytt. Ingen elev får sin egen text i retur.
  • Be mottagande elev rätta den text som han eller hon har mottagit.
  • Låt texterna försöka hitta tillbaka till sin upphovsman så kan han eller hon i storgrupp lyfta sådant som ledde till svårigheter i respektive text, för gemensam reflektion.

·                

Hur använder man skiljetecken? 

Mats och Marie firar ”skiljetecknens dag” på torget och bjuder på både saft, punkt och kommatecken. Britt-Inger tappar andan när hon läser ett manus – utan ett enda skiljetecken – från en författare. Kevin och Britt-Inger tar sig an uppgiften och texten visar sig vara riktigt bra.

Avsnittet handlar om vanliga skiljetecken: punkt, komma, frågetecken och utropstecken.

Vad är en sats och vad innebär det när satser står på rad, i en satsradning? Prata också om hur man använder skiljetecken när man skriver dialoger i berättande text.

Frågor

  1. Hur vet du vilket skiljetecken du ska använda?
  2. Kan man skriva flera skiljetecken efter varandra, till exempel !!! … ???

Arbeta vidare

Skriftlig övning:

Rätta felen

  • Använd Skrivbolaget. Avsnitt 3 Skiljetecken. Arbetsblad 6.pdf
  • Be eleverna rätta texten i par – genom att läsa den högt och diskutera vilket skiljetecken som saknas.
  • Be dem också att korrigera liten bokstav till en stor, där behovet uppstår.
  • För mer förståelse kan det passa att avsluta arbetet genom att tillsammans med ett annat par reflektera över de korrigerade texterna tillsammans. 

Skriftlig och muntlig övning:

Skiljetecken i dialoger

  • Låt eleverna arbeta i par för att skriva en dialog tillsammans.
  • Ett delmål i arbetet är att använda och variera passande skiljetecken – punkt, kommatecken, utropstecken och frågetecken.
  • Be paren träna på sin dialog muntligen och överdriva pauser, tonfall och betoning för att det ska kunna höras vilket skiljetecken som är aktuellt. 
  • Låt eleverna läsa upp sina dialoger för klassen. Kanske passar det i din elevgrupp att alla elever ser texten som ni också justerar tillsammans?

Britt-Inger och Kevin blir euforiska av glädje när Svenska Ordakademiens pris går till sammansatta ord. Mats och Marie korrigerar särskrivningar på stan.

 Avsnittet handlar om hur man undviker särskrivningar.

Tips till eleverna: Krångla inte till det – skriv som det låter!

Frågor

  1. Vad innebär särskrivning? Och vad kan det innebära för förståelsen av ordet/orden?
  2. Hur vet man när man ska skriva ihop ord eller inte?

Arbeta vidare

Muntlig övning:

Ordjakten

  • Dela in eleverna i grupper om tre. Ge dem i uppgift att skriva ner så många sammansatta ord de kan på 5 minuter.
  • Skriv upp elevernas ord på tavlan. Vilka är de vanligaste orden att särskriva? Hur blir betydelsen när ordet särskrivs?
  • Uttala respektive ord både särskrivet och sammansatt så att eleverna hör skillnaden.

Muntlig övning:

Stand up-show

  • Diskutera betydelseskillnaden när ett ord särskrivs eller skrivs ihop. Vilken betydelse kan ordet få då? Exempel på ord som kan bli roliga att diskutera är sjuksköterska eller sjuk sköterska, kulglass eller kul glass.
  •  Låt därefter eleverna i par göra sin egen stand up-show, precis som Britt-Inger och Kevin gör i avsnittet.

För att hålla en röd tråd behöver man planera sin text. Kevin och Britt-Inger vet att en saga måste ha en början, en mitt och ett slut som knyter ihop alla lösa trådar. Mats och Marie tar sig an en lapp i tvättstugan som helt saknar röd tråd.

Avsnittet handlar om den röda tråden och vikten av en början, en mitt och ett ordentligt slut i en text.

För eleverna att tänka på: Tänk ut slutet av din text redan innan du börjar skriva!

Frågor

  1. Varför är det viktigt att strukturera sin text innan man börjar skriva?
  2. Vad ska man tänka på för att strukturera en text? Ge varandra era bästa tips!

Arbeta vidare

Muntlig övning:

Berätta en historia med en person, en situation och en plats

  • Använd Skrivbolaget. Avsnitt 5 Röda tråden. Arbetsblad 7_.pdf
  • Skriv ut och klipp isär korten. Med hjälp av dessa ska eleverna i grupp berätta en berättelse med inlevelse och fantasi.
  • Uppmuntra gärna eleverna till att använda adjektiv så att berättelsen blir mer fyllig. Om dina elever har kommit lite längre i sin kunskapsutveckling kan du också påminna dem om att använda verb och adverb i sina beskrivningar för att göra texten mer levande. 

Skriftlig övning:

Stafettskrivning – inledning, huvuddel och avslutning

  • Dela in eleverna i grupper om tre. Ge respektive grupp samma person och situation. Inspireras av Skrivbolaget. Avsnitt 5 Röda tråden. Arbetsblad 7_.pdf. 5-8 minuter per skrivtillfälle kan passa. Använd tidtagare om det passar dina elever.
  • Låt eleverna börja med att skriva varsin inledning på en berättelse.
  • Be dem därefter byta text med varandra. Innan de börjar skriva på huvuddelen ska de först läsa klasskamratens inledning.
  • Be eleverna att återigen byta text med varandra, läsa det redan skrivna och skriva en avslutning på det papper som de ännu inte har skrivit på.
  • När eleverna är nöjda med sina tre texter läser de dem och väljer ut den som ska presenteras för klassen. Den utvalda får gärna innehålla något som de vill uppmärksamma sina klasskamrater på, kanske är den röda tråden extra bra i texten alternativt att den brister? Det kan leda till goda utvärderande samtal. 

Muntlig övning:

Spela teater

Dela in eleverna i grupper.

1.   Ge elevgrupperna ett problem utifrån en situation att lösa.

Inspireras av Skrivbolaget. Avsnitt 5 Röda tråden. Arbetsblad 7_.pdf

2.   I gruppen planerar de för pjäsens karaktärer och hur de löser problemet.

3.   Uppmana dem att göra en tydlig plan med en början, en mitt och en avslutning.

Eleverna kan med fördel improvisera eftersom ett manus är tidskrävande att skapa och kan begränsa ett framförande. 

Synonymer är ord som betyder samma sak eller nästan samma sak. När Kevin berättar om sin dröm tuppar Britt-Inger av på grund av synonymbrist. I stället får hon vara med Marie på fältet medan Mats bjuder Kevin på synonym-fika.

Avsnittet handlar om att använda synonymer för att variera sitt språk i text och tal.

Synonymer kännetecknas av att inte vara helt och fullt synonyma. De är alltså inte alltid utbytbara till vilken synonym som helst. Ta som exempel dessa ord för att uppmärksamma eleverna på det: grabb, gosse, kille och pojke. I vilka situationer passar orden och när passar de inte? Diskutera.

Frågor

  1. Vad innebär det att överanvända ett ord?
  2. Varför är det viktigt att variera orden i en text?
  3. Var hittar man synonymer till ett ord? Och hur vet man vilken synonym som fungerar bäst i ett sammanhang?

Arbeta vidare

Muntlig övning:

Spela ett synonym-spel

  • Dela in klassen i grupper. Synonym-spelet går ut på att i grupp komma på så många synonymer som möjligt under två minuter. Använd tidtagare.
  • Grupperna får 1 poäng per synonym. Om en grupp är ensam om en hittad synonym ges det ordet 2 poäng. Det kan uppmuntra till kreativitet.
  • Exempel på ord som kan användas som startord är:

stor, fin, liten, ful, trött, glad, arg, pojke, flicka, titta, börja, springa, handla.

Skriftlig övning:

Korsord: gissa synonymen!

Skriftlig övning:

Variera orden i en text

  • Använd Skrivbolaget. Avsnitt 6 Synonymer. Arbetsblad 9.pdf
  • Texten beskriver ett hemskt biobesök. Övningen innebär att byta ut ordet hemsk (eller i sina böjningsformer hemska och hemskt) till en synonym som i sammanhanget betyder samma sak, men varierar ordvalen i texten.
  • Uppmärksamma eleverna på att synonymer sällan är helt likvärdiga och utbytbara med varandra eftersom de ska passa textens stil och sammanhang.
  • Avsluta gärna arbetet med högläsning av ett antal elevtexter för att få uppleva klasskamraternas olika val av synonymer och se hur pass väl de passar i texten. 

Det är skillnad på att skriva ett sms till en kompis och att skriva en labbrapport i skolan.

Kevin och Britt-Inger testar den nya språkstilsgarderoben för att se vilken språkstil som passar bäst när man vill be om högre veckopeng. Mats och Marie deltar i talspråkskampen och byter ut skrivet talspråk mot skriftspråk.

Avsnittet handlar om skillnaden mellan talspråk och skriftspråk, och att anpassa sitt språk efter mottagaren. 

För att öka förståelsen kring situationsbundet språk – överdriv! Låt gärna eleverna testa på att tala med skriftspråk.

Frågor

  1. Varför använder vi "olika språk" beroende på om vi talar eller skriver?
  2. Vilken är den stora skillnaden mellan tal- och skriftspråk?

Arbeta vidare

Muntlig övning:

Telefonsamtal – ”Tala som en...”

  • Använd Skrivbolaget Avsnitt 7 Talspråk och skriftspråk. Arbetsblad 10_.pdf
  • Dela in eleverna i par. Låt eleverna dra varsitt talkort.
  • Varje par förbereder ett kortare telefonsamtal där de konverserar utifrån sin givna roll.
  • Be paren därefter sätta sig tillsammans med ett annat par. Tillsammans reflekterar de över olika språkstilar, och när talspråk respektive skriftspråk passar i olika situationer. 

Skriftlig övning:

Skriv en argumenterande text

Låt eleverna skriva en argumenterande text med talspråk. Förslag på ämnen:

●    högre veckopeng

●    äta godis varje kväll

●    senare läggningstid

●    mer skärmtid.

Be eleverna byta texter med varandra. Uppmana dem att granska språket i båda texterna. Tillsammans ska de försöka komma på mer skriftspråkliga formuleringar.

Muntlig övning:

Talkshow

  • Dela in eleverna i grupper om 3-4 personer. En av dem ska vara programledare och leda diskussionen. Övriga får roller som passar deras talkshow. Inspireras av  Skrivbolaget Avsnitt 7 Talspråk och skriftspråk. Arbetsblad 10_.pdf
  • Planera: Hur pratar de olika karaktärerna? Vilket ämne ska talkshowen behandla?
  • Låt eleverna förbereda sin talkshow och därefter presentera den för klasskamraterna.

Avsnittet handlar om nyttan med sambandsord för att skriva bra texter. Sambandsorden binder ihop meningar och förklarar sambandet mellan satser.

Det är personaldag med skoj på Skrivbolaget. Britt-Inger och Marie samlar nycklar i sambandsords-cellen. Mats och Kevin har valt att baka en sambandsords-pizza.

Inför arbetet med sambandsord och deras betydelse i en mening och i en text: förklara eller repetera vad en sats är och hur man bygger ihop satser med hjälp av sambandsorden.

Frågor

  1. Vad är syftet med sambandsord? Vilken är sambandsordens uppgift?
  2. Vilka sambandsord kan ni redan? Vilka använder ni oftast?

Arbeta vidare

Skriftlig övning:

Skriva olika typer av texter med sambandsord

  • Använd Skrivbolaget. Avsnitt 8 Sambandsord. Arbetsblad 11_.pdf
  • Gå igenom sambandsorden. Sätt gärna upp dem på väggen i klassrummet.
  • Vid skrivande i alla ämnen (argumenterande, berättande, instruerande osv) kan eleverna ta hjälp av dessa sambandsord i skrivsituationen.

Muntlig övning:

Improvisationsteater

  • Använd Skrivbolaget. Avsnitt 8 Sambandsord. Arbetsblad 11_.pdf
  • Skriv ut korten med sambandsord.
  • Be eleverna sätta sig i en ring. Lägg korten med sambandsord i mitten av ringen.
  • Påbörja en berättelse, till exempel ”För länge sedan levde en kung som hette Bertil Bertilsson...”.
  • Därefter tar en elev vid, med ett utvalt sambandsord, och fortsätter berättelsen.
  • Eleverna får därefter i tur och ordning fortsätta berättelsen med en mening eller en sats åt gången.
  • Utvärdera tillsammans. Reflektera över hur lätt eller svårt det var att snabbt välja ett passande sambandsord. Fundera också över hur plockandet av sambandsord bidrog till att utveckla återberättelsen.

Muntlig övning:

Tävla i en debatt!

  • Använd Skrivbolaget. Avsnitt 8 Sambandsord. Arbetsblad 11_.pdf
  • Gå igenom sambandsorden.
  • Dela in klassen i grupper där det finns de som är för och de som är emot olika ämnen. Exempel: läxor, djurförsök, betyg i 4:an, rösträtt från 16 års ålder, olika lön för tjejer och killar inom samma yrke, eller tidigare körkortsålder för tjejer än för killar.
  • Låt eleverna förbereda debatten genom att söka information om ämnet. Utifrån den informationen skapar de därefter sina argument.
  • Uppmärksamma eleverna på att val av sambandsord när de framför sitt budskap och sina argument är viktiga. Sambandsorden visar nämligen hur innehållet och meningarna förhåller sig till varandra. De gör det också lättare för lyssnarna att ta till sig av innehållet.
  • Genomför debatten. Notera och räkna sambandsorden för respektive grupp. De lag som använder flest sambandsord vinner.