Seriebild

LärarhandledningSagor med TAKK

Bakgrund

Tecken som Alternativ Kompletterande Kommunikation – TAKK

Att stödja det talade språket med tecken stimulerar språkutvecklingen och gynnar alla barn, i synnerhet barn med funktionsvariationer. Genom att använda TAKK, Tecken som Alternativ och Kompletterande kommunikation, får barnen ytterligare ett verktyg för kommunikation. För barn som har annat modersmål än svenska kan TAKK vara en brygga till det svenska språket, som talat språk. Att lägga tecken till det talade språket innebär att använda tecken från svenska teckenspråket. I övrigt följs den talade svenska grammatiken.

Programserien

13 sagor från UR:s språkstärkande serie för förskolanTripp Trapp Träd har i den här serien bearbetats i versioner med TAKK. Till varje saga finns en lärarhandledning samt ett manus som visar teckenbegreppen för respektive saga.

Produktionen är genomförd i nära samarbete med specialpedagog Malin Hartman som har översatt sagorna till TAKK och även guidat skådespelerskan Baura Magnusdottir som berättar dessa specialskrivna sagor. Sagorna tar upp vardagsnära situationer utifrån både hemmiljön och förskoleverksamheten. Sagornas illustrationer förstärker handlingen.

Det finns en viss progression mellan sagorna vilket möjliggör att hitta den nivå som stöder just dina barn eller elever, där de befinner sig i språkutvecklingen. Sagorna är också ett utmärkt underlag för boksamtal, för att träna begrepp och tecken.

TAKK-översättning – pedagogiska utgångspunkter

Alla sagor är berättade med stöd av tecken och dessa teckenbegrepp utgår från berättelsens tema. I handledningsmaterialet ingår programmanus för de tecken som används i berättandet. Du hittar manuset på UR Play under pedagogiskt material. Fem av sagorna har samma återkommande karaktärer, övriga sagor har andra. Vid namn på personer används tecknet för den första bokstaven i namnet.

Sagor med TAKK finns att hitta på UR Play och i Tripp, Trapp, Träd-appen.

Syfte och målgrupp

Sagorna som pedagogiskt material för undervisning kan fungera som ett verktyg till att stimulera språk- och kommunikationsutvecklingen. Genom strukturerade samtal kan sagorna också vara en utgångspunkt för kommunikation mellan barnet/eleven och pedagogen. I handledningen presenteras förslag för respektive saga i en undervisningssituation. Som stöd finns också ett teckenmanus för respektive saga.

Den primära målgruppen är barn och elever inom förskoleverksamhet, förskoleklass och grundsärskola. 

Genom att titta på och arbeta med serien finns det möjlighet att arbeta mot flera mål inom

Lpfö18 Omsorg, utveckling och lärande

(...) Utforskande, nyfikenhet och lust att leka och lära ska vara grunden för utbildningen. Den ska präglas av att omsorg, utveckling och lärande bildar en helhet. (...)

Mål

  • nyfikenhet, kreativitet och lust att leka och lära,
  • förmåga att lyssna på och reflektera över andras uppfattningar samt att reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar
  • förmåga att använda och förstå begrepp, se samband och upptäcka nya sätt att förstå sin omvärld,
  • intresse för berättelser, bilder och texter i olika medier, såväl digitala som andra, samt sin förmåga att använda sig av, tolka, ifrågasätta och samtala om dessa,
  • ett nyanserat talspråk och ordförråd samt förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra i olika sammanhang och med skilda syften,
  • intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och hur de används för att förmedla budskap,
  • både det svenska språket och sitt modersmål, om barnet har ett annat modersmål än svenska

Om handledningen

Struktur och upplägg

Före tittande – förslag på aktiviteter

Sagorna är gestaltade med tydliga bilder och enkla animationer som förstärker handlingen. Att titta på sagan flera gånger ger möjlighet till att upptäcka fler detaljer i berättelsen. Förbered tittandet utifrån gruppens språkutvecklingsnivå genom att:

  • gå igenom teckenmanus för att se vilka teckenbegrepp sagan innehåller
  • titta igenom sagan med teckenmanuset som stöd, och fundera över vilka frågor som kan användas efter tittandet
  • skapa förförståelse med gruppen genom att berätta om sagans tema. Samtala om temat med stöd av frågeställningarna: Vad tänker du på när jag berättar om temat? Känner du igen situationen?

Efter tittande – förslag på frågor med didaktiken i fokus

I arbetet kring sagans innehåll utforskas och fördjupas förståelsen av sagans handling och budskap. Då blir det fokus på didaktiken kring hur man ställer frågor. Anpassa frågeformuleringarna utifrån gruppens språkutvecklingsnivå och syfte med undervisningssituationen. Inta den pedagogiska rollen med nyfikenhet och visat intresse inför att ta del av barngruppens tankar kring sagans innehåll. Använd öppna frågor som bjuder in till längre svar och ger barnen möjlighet att berätta själva. Tolka och bekräfta barnens respons på frågeställningarna. Ge gruppens deltagare tid att svara.

Exempel på frågor:

  • Vad hände i den här sagan?
  • Vilka fanns med i handlingen?
  • Vad tyckte du bäst om i sagan?
  • Blev du nyfiken på något särskilt i sagan? Vem eller vad skulle du vilja veta mer om?
  • Var och hur bor de som är med i sagan?
  • Har du varit med om något som liknar det som sagan handlar om?
  • Välj ut begrepp från sagan och lyft dem utifrån ett interkulturellt förhållningssätt: ”Vad heter … på ditt modersmål?”.
episodebild

Om när mamma kommer och hämtar på förskolan. Mamman är trött medan barnet har massa energi kvar. Baura L Magnúsdóttir berättar en Tripp, Trapp, Träd-saga – med stöd av tecken (TAKK).

Text och bild: Alice Lima de Faria

Teckenbegreppen i sagan utgår från begrepp inom ordklassen verb: trött, gå, hem, bygga, rita, springa, hoppa, studsmatta, kullerbytta, somna, hjälpa, hoppa.

 

Arbeta vidare

Utforska och fördjupa förståelsen av sagans innehåll genom att uppmärksamma dess handling. Läs mer om hur man ställer frågor i handledningens introduktion: Om handledningen/Struktur och upplägg/Efter tittande.

Exempel på frågor:

  • Vad hände i den här sagan?
  • Vilka fanns med i handlingen?
  • Vad tyckte du bäst om i sagan?
  • Blev du nyfiken på något särskilt i sagan? Vem eller vad skulle du vilja veta mer om?
  • Var och hur bor de som är med i sagan?
  • Har du varit med om något som liknar det som sagan handlar om?
  • Välj ut begrepp från sagan och lyft dem utifrån ett interkulturellt förhållningssätt: ”Vad heter … på ditt modersmål?”.

I sagan förekommer ord inom ordklassen verb. Att arbeta med:

  • Vad är ett verb? Prata tillsammans. Lyft fram andra ord som är verb.
  • Dramatisera ord inom ordklassen verb. Sätt ihop rörelsen med ett tecken för verbet. Illustrera verbet hoppa med en kroppsrörelse och förstärk detta med tecknet för rita.
  • Begreppsutveckling: Arbeta med ord för verb och hur man tecknar dessa. Använd bifogade "ordkort" TAKK Verb.pdf Respektive ordkort innehåller: det skrivna ordet, dess bild och TAKK-tecken. Att para ihop tecknet/ordbilden och bilden på verbet är också en bra övning.
  • Fortsätt arbetet genom att också titta på sagan Jag räknar alla sakerna i världen.ni
episodebild

Om att vilja vara fin när man ska dansa samtidigt som det är iskallt ute. Baura L Magnúsdóttir berättar en Tripp, Trapp, Träd-saga – med stöd av tecken (TAKK).

Text och bild: Alice Lima de Faria

Teckenbegreppen i sagan utgår från temat kallt väder och ordkategorin kläder: idag, dag, förskola, dansa, öva, steg, strumpor, skor, kjol, snurra, snödriva, stå, vänta, fingrar, ben, fötter, kroppen, stel, fryser, varm, tina.

 

Arbeta vidare

Utforska och fördjupa förståelsen av sagans innehåll genom att uppmärksamma dess handling. Läs mer om hur man ställer frågor i handledningens introduktion: Om handledningen/Struktur och upplägg/Efter tittande.

Exempel på frågor:

  • Vad hände i den här sagan?
  • Vilka fanns med i handlingen?
  • Vad tyckte du bäst om i sagan?
  • Blev du nyfiken på något särskilt i sagan? Vem eller vad skulle du vilja veta mer om?
  • Var och hur bor de som är med i sagan?
  • Har du varit med om något som liknar det som sagan handlar om?
  • Välj ut begrepp från sagan och lyft dem utifrån ett interkulturellt förhållningssätt: ”Vad heter … på ditt modersmål?”.

I sagan finns ord för kroppsdelar, och kyla och värme. Att arbeta med:

  • Samtala om kyla och värme. När jag fryser – hur och var känns det? När det är kallt ute – vilka kläder behöver jag sätta på mig? Vilka kläder har jag för olika väderlekar?
  • Uppmärksamma antalen ett, två och tre kopplat till kroppsdelar. Hur många öron har jag? Jag har en näsa. Och hur många näsor har du? Hur många fötter har jag?
  • Fortsätt arbetet genom att också titta på sagorna Morgans morgon och Vinterkväll.
episodebild

Om bråk i sandlådan, tröst med plåster och sen förlåt. Baura L Magnúsdóttir berättar en Tripp, Trapp, Träd-saga – med stöd av tecken (TAKK).

Text och bild: Alice Lima de Faria

Teckenbegreppen i sagan utgår från känsloordet ont: min, spade, knuff, ont, blåsa, plåster, försiktigt, gråta, knä, arm, kind, panna, näsa, leka.

Arbeta vidare

Utforska och fördjupa förståelsen av sagans innehåll genom att uppmärksamma dess handling. Läs mer om hur man ställer frågor i handledningens introduktion: Om handledningen/Struktur och upplägg/Efter tittande.

Exempel på frågor:

  • Vad hände i den här sagan?
  • Vilka fanns med i handlingen?
  • Vad tyckte du bäst om i sagan?
  • Blev du nyfiken på något särskilt i sagan? Vem eller vad skulle du vilja veta mer om?
  • Var och hur bor de som är med i sagan?
  • Har du varit med om något som liknar det som sagan handlar om?
  • Välj ut begrepp från sagan och lyft dem utifrån ett interkulturellt förhållningssätt: ”Vad heter … på ditt modersmål?”.

Att arbeta med:

  • Samtala med barnen om vad vi kan göra när vi vill ha samma lärmaterial som någon annan? Hur kan jag själv göra när en kompis har det som jag skulle vilja ha?
  • Samtala om känslor. Vilka olika känslor finns det? Sätt ord på de känslorna som vi har och som vi känner.
  • Begreppsutveckling: Vad heter ansiktets olika detaljer? Rita av ansiktet genom att sitta framför en spegel.
episodebild

Om att laga den godaste middagen med det som går att hitta i och utanför sandlådan. Baura L Magnúsdóttir berättar en Tripp, Trapp, Träd-saga – med stöd av tecken (TAKK).

Text och bild: Alice Lima de Faria

Teckenbegreppen i sagan utgår från temat mat: äta, sitta, lukta, smaka restaurang, soppa, blad, middag, snigel, köttbullar, ketchup, god, efterrätt, sand, tallrik, sked, kniv, gaffel. 

Arbeta vidare

Utforska och fördjupa förståelsen av sagans innehåll genom att uppmärksamma dess handling. Läs mer om hur man ställer frågor i handledningens introduktion: Om handledningen/Struktur och upplägg/Efter tittande.

Exempel på frågor:

  • Vad hände i den här sagan?
  • Vilka fanns med i handlingen?
  • Vad tyckte du bäst om i sagan?
  • Blev du nyfiken på något särskilt i sagan? Vem eller vad skulle du vilja veta mer om?
  • Var och hur bor de som är med i sagan?
  • Har du varit med om något som liknar det som sagan handlar om?
  • Välj ut begrepp från sagan och lyft dem utifrån ett interkulturellt förhållningssätt: ”Vad heter … på ditt modersmål?”.

Sagan väcker nyfikenhet på begrepp som finns vid matlagning och lek.

  • Uppmärksamma begrepp/ord på de livsmedel vi känner igen från vår frukost, lunch och mellanmål.
  • Utgå från barnens lek. Benämn olika maträtter utifrån leken. 
  • Fortsätt arbetet genom att också titta på sagorna Eid-fest och Matdax
episodebild

Om att inte vilja göra någonting alls. Baura L Magnúsdóttir berättar en Tripp, Trapp, Träd-saga – med stöd av tecken (TAKK).

Text och bild: Alice Lima de Faria

Teckenbegreppen i sagan utgår från ordklassen färger och känslor: nej, inte, ut, in, sol, aldrig, prata, alltid, Nalle, ofta, alltid, stund, grå, gul, röd, smart, vinna.

Arbeta vidare

Utforska och fördjupa förståelsen av sagans innehåll genom att uppmärksamma dess handling. Läs mer om hur man ställer frågor i handledningens introduktion: Om handledningen/Struktur och upplägg/Efter tittande.

Exempel på frågor:

  • Vad hände i den här sagan?
  • Vilka fanns med i handlingen?
  • Vad tyckte du bäst om i sagan?
  • Blev du nyfiken på något särskilt i sagan? Vem eller vad skulle du vilja veta mer om?
  • Var och hur bor de som är med i sagan?
  • Har du varit med om något som liknar det som sagan handlar om?
  • Välj ut begrepp från sagan och lyft dem utifrån ett interkulturellt förhållningssätt: ”Vad heter … på ditt modersmål?”.

Att arbeta med i samtal med barnen:

  • Hur känns det i kroppen när man inte vill gå hem från förskolan? I vilka andra situationer kan man också få denna känsla?
  • Vilka andra känslor finns det? Vad finns det för namn för olika känslor?
  • Ibland vill man inte göra en sak som man kanske behöver göra. Vad kan man göra när den känslan kommer?
episodebild

Om hur svårt det kan vara att välja kläder en vanlig morgon före förskolan. Baura L Magnúsdóttir berättar en Tripp, Trapp, Träd-saga – med stöd av tecken (TAKK).

Text och bild: Maria Nilsson Thore

Morgans morgon finns också utgiven som bok. 

Teckenbegreppen i sagan utgår från kategoriord kläder: sova, säng, varm, mjuk, pyjamas, klä på, kläder, täcke, grön, rosa, mjukisbyxor, tröja, stickad, kortärmat, byxor, jeans, kjol, strumpor, stövlar.

Arbeta vidare

Utforska och fördjupa förståelsen av sagans innehåll genom att uppmärksamma dess handling. Läs mer om hur man ställer frågor i handledningens introduktion: Om handledningen/Struktur och upplägg/Efter tittande.

Exempel på frågor:

  • Vad hände i den här sagan?
  • Vilka fanns med i handlingen?
  • Vad tyckte du bäst om i sagan?
  • Blev du nyfiken på något särskilt i sagan? Vem eller vad skulle du vilja veta mer om?
  • Var och hur bor de som är med i sagan?
  • Har du varit med om något som liknar det som sagan handlar om?
  • Välj ut begrepp från sagan och lyft dem utifrån ett interkulturellt förhållningssätt: ”Vad heter … på ditt modersmål?”.

Att arbeta med:

  • Vilka kläder sätter jag på mig om det regnar eller när det är kallt? Varför måste jag ha stövlar på mig när det regnar? Varför måste jag ha vantar på mig när det är kallt?
  • Begreppsutveckling: Arbeta med ord för klädesplagg och hur man tecknar dessa. Använd bifogad bild. Den innehåller "ordkort" med det skrivna ordet, en bild och TAKK-tecknet. Ni kan också para ihop tecknet/ordbilden och bilden på klädesplagget. Här finns dokumentet TAKK Kläder.pdf Komplettera gärna arbetet med riktiga klädesplagg.
  • Fortsätt arbetet genom att också titta på sagorna Vinterkväll och När det är kallt

Om att räkna allt på vägen till förskolan. Och om att säga hej då till mamma när hon lämnar. Baura L Magnúsdóttir berättar en Tripp, Trapp, Träd-saga – med stöd av tecken (TAKK).

Text och bild: Victoria Jonasson och Ida Björs

Teckenbegreppen i sagan utgår från: ordklassen verb, antal 1-3 men också kategoriord inom natur: ropa, hoppa, räkna, ett, två, tre, röd, blå, bil, bälte, fast, ruta, mark, jobba, gå, alltid, steg, springa, hand, fåglar, träd, luft, mask, sten.

Arbeta vidare

Utforska och fördjupa förståelsen av sagans innehåll genom att uppmärksamma dess handling. Läs mer om hur man ställer frågor i handledningens introduktion: Om handledningen/Struktur och upplägg/Efter tittande.

Exempel på frågor:

  • Vad hände i den här sagan?
  • Vilka fanns med i handlingen?
  • Vad tyckte du bäst om i sagan?
  • Blev du nyfiken på något särskilt i sagan? Vem eller vad skulle du vilja veta mer om?
  • Var och hur bor de som är med i sagan?
  • Har du varit med om något som liknar det som sagan handlar om?
  • Välj ut begrepp från sagan och lyft dem utifrån ett interkulturellt förhållningssätt: ”Vad heter … på ditt modersmål?”.

Att arbeta med:

  • Hur kommer jag till förskolan/skolan? Låt barnet berätta vad han eller hon ser längs vägen mellan hemmet och förskolan/skolan.
  • Dramatisera verben så att verben skapar en känsla i kroppen. Sätt ihop rörelsen med ett tecken för verbet.
  • Begreppsutveckling: Arbeta med antal 1,2 och 3. Para ihop siffran med rätt antal genom att rita eller använda konkret fysiskt material, till exempel klossar eller material från naturen.
  • Fortsätt arbetet genom att också titta på sagan På väg hem.
episodebild

Om ett äventyr med ett leksaksflygplan före sängdags. Baura L Magnúsdóttir berättar en Tripp, Trapp, Träd-saga – med stöd av tecken (TAKK).

Text och bild: Ulf Nilsson och Lisen Adbåge

Teckenbegreppen i sagan har sin utgångspunkt i berättandet och fantasin: legobil, köra fort, kraschar, matta, bygga, flygplan, gubbe, åka, köra, luktar, bensin, blåser, berg, träd, hav, vatten, luft, djungel, säng, landa, starta, sova, snö, säng.

Arbeta vidare

Utforska och fördjupa förståelsen av sagans innehåll genom att uppmärksamma dess handling. Läs mer om hur man ställer frågor i handledningens introduktion: Om handledningen/Struktur och upplägg/Efter tittande.

Exempel på frågor:

  • Vad hände i den här sagan?
  • Vilka fanns med i handlingen?
  • Vad tyckte du bäst om i sagan?
  • Blev du nyfiken på något särskilt i sagan? Vem eller vad skulle du vilja veta mer om?
  • Var och hur bor de som är med i sagan?
  • Har du varit med om något som liknar det som sagan handlar om?
  • Välj ut begrepp från sagan och lyft dem utifrån ett interkulturellt förhållningssätt: ”Vad heter … på ditt modersmål?”.

Att arbeta med:

  • Rita en bild av en händelse i sagan. Berätta för en kamrat om din teckning.
  • Skapa miljön från sagans handling. Använd olika material utifrån en bygg- och konstruktionsmiljö.
episodebild

Om bråk och tjurighet före lunch på förskolan. Och om hur annorlunda det känns sedan, med mat i magen. Baura L Magnúsdóttir berättar en Tripp, Trapp, Träd-saga – med stöd av tecken (TAKK).

Text och bild: Henning Trollbäck

Teckenbegreppen i sagan utgår från ordkategorin känslor: blöt, strumpor, gråta, napp, ficka, hylla, hjälp, tröja, kläder, bygga, klossar, vildsvin, arg, mat, morot, glad, varm, gryta, smörgås, vatten, mjölk, gris, mätt, gäspa.

Arbeta vidare

Utforska och fördjupa förståelsen av sagans innehåll genom att uppmärksamma dess handling. Läs mer om hur man ställer frågor i handledningens introduktion: Om handledningen/Struktur och upplägg/Efter tittande.

Exempel på frågor:

  • Vad hände i den här sagan?
  • Vilka fanns med i handlingen?
  • Vad tyckte du bäst om i sagan?
  • Blev du nyfiken på något särskilt i sagan? Vem eller vad skulle du vilja veta mer om?
  • Var och hur bor de som är med i sagan?
  • Har du varit med om något som liknar det som sagan handlar om?
  • Välj ut begrepp från sagan och lyft dem utifrån ett interkulturellt förhållningssätt: ”Vad heter … på ditt modersmål?”.

Att arbeta med:

  • Ge barnen instruktioner som innehåller frågeordet var: ”Var är..?”. Placera ut material eller bilder på en större yta. Ge instruktioner till att leta/hämta dessa saker. Använd gärna sådant som finns med i sagan. Gör med fördel aktiviteten utomhus. 
episodebild

Om att vara kvar bland de sista på förskolan när alla andra barn har gått hem. Baura L Magnúsdóttir berättar en Tripp, Trapp, Träd-saga – med stöd av tecken (TAKK).

Text och bild: Maria Nilson Thore

 

Teckenbegreppen i sagan utgår från ordklassen prepositioner och substantiv i förskolemiljö: vänta, länge, kuddhörna, kuddar, högt, världen, berg, hemlig, grotta, gömma, sitta, stilla, andas, tyst, leta, dörr, soffa, skåp, bakom, under. 

Arbeta vidare

Utforska och fördjupa förståelsen av sagans innehåll genom att uppmärksamma dess handling. Läs mer om hur man ställer frågor i handledningens introduktion: Om handledningen/Struktur och upplägg/Efter tittande.

Exempel på frågor:

  • Vad hände i den här sagan?
  • Vilka fanns med i handlingen?
  • Vad tyckte du bäst om i sagan?
  • Blev du nyfiken på något särskilt i sagan? Vem eller vad skulle du vilja veta mer om?
  • Var och hur bor de som är med i sagan?
  • Har du varit med om något som liknar det som sagan handlar om?
  • Välj ut begrepp från sagan och lyft dem utifrån ett interkulturellt förhållningssätt: ”Vad heter … på ditt modersmål?”.

Att arbeta med:

  • Begreppsutveckling med prepositionerna bakom och under. Använd gärna föremål för att illustrera orden. Placera till exempel en boll under/över en stol, och låt barnen berätta var bollen är. Byt gärna roller så får barnen också leda övningen.
  • Göm ett föremål på olika platser som barnen får leta efter och därefter berätta var föremålet var gömt. Upprepa och betona prepositionerna så att barnen får koppla ord till händelse många gånger.
  • Förbered en skattkarta med olika stationer där barnen får leta efter olika föremål utifrån ett prepositionsord: ”Leta efter ett föremål som finns under något!”
  • Fortsätt arbetet genom att också titta på sången Vårat hus.

 

episodebild

Om att laga och äta pannkakor med brorsan. Baura L Magnúsdóttir berättar en Tripp, Trapp, Träd-saga – med stöd av tecken (TAKK).

Text och bild: Pernilla Stalfeldt

Matdax finns också utgiven som bok. 

Teckenbegreppen i sagan utgår från ordklassen räkneord och ordkategorin om matlagning: två, sex, tio, år, ägg, tre, skal, vispa steka, stekpanna, smör, kök, sylt, blåbärssylt, hallonsylt, pannkaka, tallrik, stol, fågel, orm, häst, möss, groda, mat, mätt.

Arbeta vidare

Utforska och fördjupa förståelsen av sagans innehåll genom att uppmärksamma dess handling. Läs mer om hur man ställer frågor i handledningens introduktion: Om handledningen/Struktur och upplägg/Efter tittande.

Exempel på frågor:

  • Vad hände i den här sagan?
  • Vilka fanns med i handlingen?
  • Vad tyckte du bäst om i sagan?
  • Blev du nyfiken på något särskilt i sagan? Vem eller vad skulle du vilja veta mer om?
  • Var och hur bor de som är med i sagan?
  • Har du varit med om något som liknar det som sagan handlar om?
  • Välj ut begrepp från sagan och lyft dem utifrån ett interkulturellt förhållningssätt: ”Vad heter … på ditt modersmål?”.

Att arbeta med:

  • Vad äter olika djur? Vad äter jag själv till lunch och middag? Vad finns det för olika maträtter, och vad kallas de?
  • Samtala om djur som är växtätare och köttätare. Vad innebär skillnaden?
  • Fortsätt arbetet genom att också titta på sagorna Eid-fest och Min restaurang.
episodebild

Om en fest med mycket mat och många gäster. Baura L Magnúsdóttir berättar en Tripp, Trapp, Träd-saga – med stöd av tecken (TAKK).

Text och bild: Eva Susso, Madi Susso och Matilda Ruta

”Eid – en festdag” finns också utgiven som bok. 

Teckenbegreppen i sagan har sin utgångspunkt i ordkategorin mat: moské, fest, dofta, gott, hungrig, gäst, skjorta, klänning, glada, gäst, pirog, mat, ris, kött, läsk. kakor, dadlar, smaskigt, smaka.

Arbeta vidare

Utforska och fördjupa förståelsen av sagans innehåll genom att uppmärksamma dess handling. Läs mer om hur man ställer frågor i handledningens introduktion: Om handledningen/Struktur och upplägg/Efter tittande.

Exempel på frågor:

  • Vad hände i den här sagan?
  • Vilka fanns med i handlingen?
  • Vad tyckte du bäst om i sagan?
  • Blev du nyfiken på något särskilt i sagan? Vem eller vad skulle du vilja veta mer om?
  • Var och hur bor de som är med i sagan?
  • Har du varit med om något som liknar det som sagan handlar om?
  • Välj ut begrepp från sagan och lyft dem utifrån ett interkulturellt förhållningssätt: ”Vad heter … på ditt modersmål?”.

Att arbeta med:

  • Prata mer om mat! Begrepp för olika maträtter: vad äter du till lunch och middag? Rita maträtterna!
  • Samtala om högtider som finns på förskolan. Samtala också om de högtider som firas i barnens familjer.
  • Fortsätt arbetet genom att också titta på sagorna Min restaurang och Matdax.
episodebild

Om att åka hem i mörkret, i sprakande norrsken. Baura L Magnúsdóttir berättar en Tripp, Trapp, Träd-saga – med stöd av tecken (TAKK).

Text och bild: Ann-Helén Laestadius och Jessika Berglund

Vinterkväll finns också utgiven som bok.

Teckenbegreppen i sagan har utgår ifrån årstiden vinter: mörkt, hjälpa, sova, kallt, jacka, skor, snö, spark, väg, fort, stjärna, lysa, himmel, grönt, gult, lila, skog, mörkt, norrsken.

Arbeta vidare

Utforska och fördjupa förståelsen av sagans innehåll genom att uppmärksamma dess handling. Läs mer om hur man ställer frågor i handledningens introduktion: Om handledningen/Struktur och upplägg/Efter tittande.

Exempel på frågor:

  • Vad hände i den här sagan?
  • Vilka fanns med i handlingen?
  • Vad tyckte du bäst om i sagan?
  • Blev du nyfiken på något särskilt i sagan? Vem eller vad skulle du vilja veta mer om?
  • Var och hur bor de som är med i sagan?
  • Har du varit med om något som liknar det som sagan handlar om?
  • Välj ut begrepp från sagan och lyft dem utifrån ett interkulturellt förhållningssätt: ”Vad heter … på ditt modersmål?”.

Att arbeta med:

  • Måla norrskenstavlor genom att använda sockerlösning med vattenfärg. Koka upp en sockerlösning och bred ut ett tunt lager på ett papper. Låt barnen sedan droppa vattenfärg på sockerlösningen. 
  • Samtala om vilka årstider det finns under ett år. Uppmärksamma begrepp som kännetecknar årstiderna.
  • Fortsätt arbetet genom att också titta på sagorna Morgans morgon och När det blir kallt.