Seriebild

LärarhandledningSå funkar matte!

I den här serien presenteras matematiska begrepp genom verklighetsbaserade problem. För att lösa problemen tar vi oss hela vägen från ikoniska representationer, som geometriska former, till abstrakta begrepp, som tal i olika form. Så funkar matte! ger förståelse för hur matematiska begrepp används och varför, men också för matematikens användning i vardagen. Programmen synliggör också hur förståelse av nya begrepp kan ske genom tidigare kunskap. Det har med begreppets inledande ordled (prefixet) att göra. Ett exempel på det är "centi" (hundradelar) som återanvänds i många ord.

Träna matematik med programmen som underlag, utifrån lärarhandledningens aktiviteter och dilemman! Exempel på övningar:

  • Hur får Alva högst månadspeng? Mammas förslag skulle ge en höjning med 1/3 av dagens månadspeng. Hennes eget förslag skulle ge en höjning med 1/4. Vilken höjning är mest fördelaktig?
  • Hur stor är egentligen chansen att vinna på ett lyckohjul i en nöjespark? Och minskar chansen för Beppe som har valt oturstalet 13?
  • Ibland är det knepigt att välja kläder på morgonen. Brasses garderob består av 2 par byxor, 3 tröjor och 4 kepsar. Hur många olika kombinationer kan det bli? Och hur sent kommer han till skolan om han testar alla de kombinationerna?

Välkommen till programserien Så funkar matte! och dess handledning! Titta på serien för att väcka intresse och lust till matematik.

Syfte och målgrupp

Så funkar matte! förklarar matematiska begrepp och hur de hänger ihop. Serien innehåller flera av de begrepp, och strategier som är en del av det centrala innehållet i matematikämnet för årskurs 4-6. Avsnitten fungerar därför också utmärkt för repetition.

Så funkar matte! uppmärksammar oss på att matematiken finns runt omkring oss, överallt och hela tiden. Innehållet lyfter vardagliga händelser som utgår från matematiska beräkningar, mönster och resonemang. För många är matematik kopplat till beräkningar och algoritmer som görs i skolan – och inte alltid till det som sker i vardagen. Sådant som vi kanske inte alltid reflekterar över att det faktiskt också är matematik. Serien passar därför bra för att ge eleverna möjlighet att ”utveckla kunskaper om matematik och matematikens användning i vardagen och inom olika ämnesområden”. (Lgr 22, matematikens syfte)

I mellanstadiet ska eleverna utveckla kunskaper om matematik och matematikens användning i vardagen, inom olika ämnesområden.

Kopplingar mellan serien och läroplanen finns till samtliga sex kunskapsområden: Taluppfattning och tals användning, Algebra, Geometri, Sannolikhet och statistik, Samband och förändring samt Problemlösning.

Om handledningen

Struktur och upplägg

Lärarhandledningen är tänkt att fungera som inspiration och komplement till det som redan görs inom ämnesområdet i undervisningen. De avsnittspecifika delarna har en återkommande struktur, som utifrån innehållet är varierad:

  • avsnittets innehåll
  • återkopplande frågor till avsnittets handling
  • matematiska problem att diskutera och arbeta vidare med
  • förslag på lösningar till de matematiska problemen.

Programmen i undervisningen

Avsnitten passar både som inspiration och komplement till undervisningen. Använd ett avsnitt när ni ska:

  • påbörja ett nytt område alternativt repetera ett gammalt
  • introducera och träna specifika begrepp
  • lyfta matematiska problem i vardagen.

Efter tittande

I handledningens avsnittsspecifika delar finns det förslag på fortsatt arbete. Utöver de aktiviteterna passar också att:

  • uppmärksamma hur begreppen användes i avsnittet
  • skapa egna frågor kopplade till avsnittets handling
  • i grupp leka författare till uppslagstext diskutera först betydelsen, formulera sedan förklaringen i skrift.

Återkom till det gemensamma lärande samtalet efter respektive aktivitet.

Arbeta med programmet

Introducera ett avsnitt

Syftet med serien, tillsammans med handledningens aktiviteter, är att skapa lärande samtal om matematiska problem. Beroende på förkunskaper, och var dina elever befinner sig i språk- och kunskapsutvecklingen, så är ett förslag för det inledande arbetet att eleverna i diskussionsgrupper brainstormar tillsammans genom att berätta för varandra vad de redan vet och kan, men också vad de undrar över i förhållande till avsnittens begrepp och innehåll. Därefter kan gemensamt arbete passa. Skriv begreppen på tavlan och prata vidare tillsammans. Syftet är att optimera sannolikheten att eleverna får ett gemensamt matematiskt språk inför fortsatt arbete.

Begrepp

Aktiva lektioner!

För att variera traditionell "handuppräckning" med ökad delaktighet för fler elever kan den kooperativa strukturen EPA (enskilt, par, alla) passa fint. Förslag på arbetsgång:

  1. en öppen fråga ställs
  2. eleverna funderar enskilt på frågan
  3. eleverna diskuterar med sin "axelkompis" kring samma fråga
  4. eleverna tackar varandra för samtalet
  5. samtalet avslutas gemensamt där några par delar med sig av sitt samtal till hela gruppen.

För att befästa lärandet ytterligare kan eleverna skriva ner sin förklaring, visa för varandra och ge kamratreflektioner.

episodebild

Hur fungerar bråk och vad är bråkform? Avsnittet uppmärksammar sambandet mellan bråk och andra matematiska begrepp, och hur de används i vår vardag. 

Använd avsnittet tillsammans med handledningens aktiviteter för att repetera, träna och utveckla begreppsförmågan, problemlösningsförmågan och resonemangsförmågan.

Skapa aktiva lektioner! Låt eleverna i liten grupp få ett problem eller en uppgift. Be dem att hitta så många lösningar som möjligt. I samarbete med andra används språket, vilket stödjer lärandet.

Fundera över hur du idag arbetar för att utveckla och bygga upp elevernas begreppsförståelse. Hur brukar ni prata matematik tillsammans i ditt klassrum – både lärare och elever, och eleverna sinsemellan?

 

Begreppslista

  • hälften
  • addera
  • en del
  • halv
  • täljare
  • nämnare
  • helhet
  • delar av helhet
  • bråktal
  • sträcka
  • förenkla

Frågor

  1. Hur kan vi använda oss av bråk i vardagen? (Exempel: vid matlagning, sträckor, tid. Ge exempel på hur det kan se ut.)
  2. Vilket mattespråk använder vi när vi benämner talen över och under bråkstrecket? (täljare och nämnare)

Arbeta vidare

Att förstå och kunna hantera matematiska begrepp stödjs genom att eleverna kan använda flera olika representationer av ett och samma begrepp. Representation av begrepp kan ske med ord, bilder/symboler, konkreta material eller situationer.

Låt eleverna värma upp, inför övningarna, genom att återberätta avsnittets handling. Ta hjälp av begreppslistan!

Övning 1

Alvas mamma säger att hon ska få höjd månadspeng. Höjningen skulle innebära en tredjedel mer än den summa hon får idag. Alva funderar på att hellre be sin mamma om en höjning som skulle innebära en fjärdedel mer än nuvarande månadspeng.

Vilken höjning av de två innebär den högsta? Hur tänker Alva? Varför tror hon att en fjärdedel är större än en tredjedel? Diskutera med eleverna.

Lösning: Alva ska anta mammas bud eftersom en tredjedel är en större andel än en fjärdedel.

Övning 2

Heidrun är en av 16 spelare i ett innebandylag. I hennes lag har tre fjärdedelar av spelarna fyllt 12 år.

a) Hur många spelare har fyllt 12 år?

b) Hur stor andel av spelarna har inte fyllt 12 år ännu?

Lösningar:

a) Figur 1: Det är 16 spelare i laget.

Figur 2: Det är 16 spelare i laget och vi ska dela in det i fyra delar. 16 ⋅ 34\frac{3}{4} = 12 spelare som är 12 år.

b) Figur 3-4: Hela laget är 16 spelare 44\frac{4}{4} = 16 spelare. Eftersom 34\frac{3}{4} av spelarna är 12 är det 14\frac{1}{4} av laget som är under 12 år. 16 spelare – 12 spelare = 4 spelare

Övning 3

Brasse ska bygga en figur av 12 kuber. 26 \frac{2}{6}   ska vara röda, 13\frac{1}{3} blå, 212\frac{2}{12} vita och resten är gröna. Hur många gröna kuber har Brasse i sin figur?

Lösning:

12 kuber är helheten och delarna är:

26\frac{2}{6} röd

13\frac{1}{3} blå

212\frac{2}{12} vit

Resten är gröna.

Det finns olika lösningar på denna uppgift:

112\frac{1}{12} av 12 kuber = 1 kub

Detta ger att:

26\frac{2}{6} = 412\frac{4}{12} 4 kuber är röda (figur 1)

13\frac{1}{3} = 412\frac{4}{12} 4 kuber är blå (figur 1-2)

212\frac{2}{12} 2 kuber är vita (figur 1-2) och 2 kuber är gröna 212\frac{2}{12}= 16\frac{1}{6} (figur 2)

De 12 grå kuberna används som referens.

Övning 4

En bagare bakar bröd. Hon tillsätter först två sjättedelar av mjölet i sin deg och sedan en tredjedel. Därefter häller hon ytterligare 6 liter mjöl i degen. Hur mycket mjöl använder bagaren till sin deg?

Lösning:

26\frac{2}{6}=13\frac{1}{3} = 6 liter mjöl.

  • Rita upp 6 rutor. 6 rutor är vår helhet. Varje ruta är 16\frac{1}{6}
  • Markera 26\frac{2}{6} färglägg 2 rutor = 26\frac{2}{6}
  • Markera 13\frac{1}{3} Genom att förlänga 13\frac{1}{3} med 2 = 26\frac{2}{6} Markera två rutor till. Det är två rutor kvar:  26\frac{2}{6} Det är lika med 6 liter mjöl. 
  • Dela de 6 liter mjölet på hälften 12\frac{1}{2} vilket ger 6 liter mjo¨l2\frac{6~liter~mjöl}{2} = 3 liter mjöl. Varje ruta innehåller 3 liter mjöl.
  • 3 liter mjöl ⋅ 6 = 18 liter mjöl.

Bagaren använder 18 liter mjöl.

episodebild

Hur mäter vi geometri och vad är geometriska enheter? Avsnittet lyfter sambandet mellan meter, liter och kilogram, och hur de olika enheterna används i vår vardag. 

Använd avsnittet tillsammans med handledningens aktiviteter för att repetera, träna och utveckla begreppsförmågan, problemlösningsförmågan och resonemangsförmågan.

Skapa aktiva lektioner! Låt eleverna i liten grupp få ett problem eller en uppgift. Be dem att hitta så många lösningar som möjligt. I samarbete med andra används språket, vilket stödjer lärandet.

Fundera över hur du idag arbetar för att utveckla och bygga upp elevernas begreppsförståelse. Hur brukar ni prata matematik tillsammans i ditt klassrum – både lärare och elever, och eleverna sinsemellan?

Begreppslista

  • geometri
  • längd
  • massa
  • volym
  • positionssystemet
  • Är lika med-tecknet

Frågor

  1. När vi mäter storheter inom geometri, vad mäter vi då? (Avsnittet behandlar tre storheter: längd, massa och volym. Hur långt något är, hur tungt något är och hur stor volymen är.)
  2. Vilka enheter för längd nämns i avsnittet? (meter, decimeter, centimeter, millimeter)
  3. Hur förkortas enheterna? (m, dm, cm, mm)

Arbeta vidare

Att förstå och kunna hantera matematiska begrepp stödjs genom att eleverna kan använda flera olika representationer av ett och samma begrepp. Representation av begrepp kan ske med ord, bilder/symboler, konkreta material eller situationer.

Låt eleverna värma upp, inför övningarna, genom att återberätta avsnittets handling. Ta hjälp begreppslistan!

Övning 1

Beppe stickar en halsduk till en kompis i julklapp. Den ska vara 1,5 m lång och den ska stickas randig i tre färger. I sin korg med garn har Beppe: 25 gram blått garn, 75 gram grönt garn och 125 gram orangefärgat garn. Det kommer att gå åt 150 gram av varje färg för att halsduken ska bli 1,5 m. Varje garnnystan väger 50 gram.

a) Hur många garnnystan måste Beppe köpa av varje färg?

b) Ser du något som skulle kunna påverka hur mycket garn som går åt?

c) Vad skulle halsduken kunna väga?

I denna uppgift ingår förutom gram även kilogram och hektogram. Prata om de olika prefixens betydelse: hekto = hundra/100, kilo = tusen/1000. Prefixen betyder alltid detsamma oavsett det avslutande ordledet. Jämför till exempel med kilometer.

Svar på frågor:

a) Garn: 25 gram blå, 75 gram grön och 125 gram orange.

150 gram garn av varje färg för att få en halsduk som är 1,5 meter lång.

Ett nystan har en vikt på 50 gram.

● Blå färg: det behövs 125 gram till, då måste Beppe köpa 3 nystan.

50 ⋅ 3= 150 g

● Grön färg: det behövs 75 gram till, då måste Beppe köpa 2 nystan.

50 ⋅ 2= 100 g

● Orange färg: det behövs 25 gram till, då måste Beppe köpa 1 nystan.

50 ⋅ 1= 50 g

b) Det kan bero på hur hårt eller löst han stickar.

c) Halsduken kan väga t ex 450 g. Men beroende på hur löst eller hårt han stickar kan halsduken väga mindre eller mer.

Övning 2

Mormor ska väva en trasmatta till Brasse. Hon har en korg med mattrasor i många härliga färger. De är nystade till bollar och väger olika mycket. Det behövs 3 kg mattrasor till mattan. Brasse plockar ut de färger han vill ha och väger dessa på en våg:

❖ gul 135 g

❖ röd 2 hg

❖ grön 535 g

❖ orange 1,5 hg

❖ blå 0,7 kg

❖ lila 0,93 kg

❖ vit?

a) Hur mycket väger de vita mattrasorna som Brasse behöver om hans matta ska väga 3 kg?

b) Brasse ångrar sig och vill ha dubbelt så mycket vitt i sin matta. Hur mycket måste han då ta bort, av en eller flera färger?

c) Brasse får sin färdiga matta inslagen i en kartong. Måtten på kartongen är 30 cm ⋅ 30 cm ⋅ 70 cm. Är det en stor eller liten kartong? Hur många liter rymmer kartongen?

Lösningar:

a) Gör om vikterna itll samma viktenhet, t ex gram. Sammanlagt är det 2650 gram och det behövs 3000 gram. Beräkna: 3000 - 2600 = 350 Det behövs 350 gram vitt i mattrasor för en 3 kg tung matta.

b) 350 g2 = 700 g. Han måste ta bort 350 g.

c) 303070 = 63000 cm3 = 63 liter

episodebild

Vad är procent och hur visualiserar vi det? Avsnittet lyfter begreppet procent tillsammans med andra matematiska begrepp, och hur de används i vår vardag. 

Använd avsnittet tillsammans med handledningens aktiviteter för att repetera, träna och utveckla begreppsförmågan, problemlösningsförmågan och resonemangsförmågan.

Skapa aktiva lektioner! Låt eleverna i liten grupp få ett problem eller en uppgift. Be dem att hitta så många lösningar som möjligt. I samarbete med andra används språket, vilket stödjer lärandet.

Fundera över hur du idag arbetar för att utveckla och bygga upp elevernas begreppsförståelse. Hur brukar ni prata matematik tillsammans i ditt klassrum – både lärare och elever, och eleverna sinsemellan?

Begreppslista

  • helhet
  • hundradel
  • procenttecken
  • bråkform
  • procentform
  • cirkeldiagram
  • stapeldiagram
  • summa
  • subtrahera

Arbeta vidare

Att förstå och kunna hantera matematiska begrepp stödjs genom att eleverna kan använda flera olika representationer av ett och samma begrepp. Representation av begrepp kan ske med ord, bilder/symboler, konkreta material eller situationer.

Låt eleverna värma upp, inför övningarna, genom att återberätta avsnittets handling. Ta hjälp begreppslistan!

Återkoppla till avsnittet

  1. Var i vardagen kan du möta procenttecknet? (Exempel: batterinivå, rea, ekonomifrågor)
  2. Vilka olika samband mellan procent och bråk nämner de i avsnittet? (50 %, hälften, 12\frac{1}{2}  )
  3. I vilket slags diagram är det fördelaktigt och vanligast att använda procent? (Exempel: cirkeldiagram)

Övning 1

Hjälp Beppe att räkna ut hur mycket han behöver betala när han handlar med sin bror. Beppe ska betala det som är kvar, då Brasse har betalt: 50 % av 120 kr och 15 % av 1500 kr. Utför beräkningarna med lämplig metod.

Lösning:

Här behöver eleverna utföra flera beräkningar för att lösa den slutgiltiga uppgiften.

1202\frac{120}{2} = 60 eller 120 ⋅ 0.5 = 60 kr.

Eftersom 50 % är lika mycket som en halv i bråkform.

15 % av 1500 kr

För att få veta vad 1% är: 1500100\frac{1500}{100}= 15kr. 15 ⋅ 15 kr = 275 kr eller 10% av 1500 = 150 kr, 5% av 10% är hälften av 150 kr 1502\frac{150}{2} = 75 kr, vilket ger 150 kr + 75 kr = 225 kr

Brasse ska betala 60 kr + 225 kr = 285 kr

Beppes beräkning: (1500 + 120) – 285 = 1335 kr, eller 1620 – 285 = 1335

Svar: Beppe ska betala 1335 kr 

Övning 2

Brasse ska köpa en cykel. Den kostar 3000 kronor, men nu säljs den med 20 % rabatt.

a) Hur mycket rabatt får Brasse i kronor räknat?

b) Vilket pris ska Brasse betala för cykeln?

Lösningar:

a) 3000 ⋅ 0.20 = 600 kr, eller 3000 ⋅ 0.10 = 300 kr, 2⋅ 300 = 600 kr eller 1% av 3000 kr är 3000100\frac{3000}{100} = 30 kr, 20 ⋅ 30 kr = 600 kr.

Svar: Rabatten är 600 kr

b) 3000 – 600 = 2400 kr Svar: Brasse ska betala 2400 kr för cykeln. 

episodebild

I avsnittet möter vi och diskuterar decimaltal. Hur skiljer de sig åt? Varför är positionssystemet viktigt? Hur används decimaltal i vardagen?

Använd avsnittet tillsammans med handledningens aktiviteter för att repetera, träna och utveckla begreppsförmågan, problemlösningsförmågan och resonemangsförmågan.

Skapa aktiva lektioner! Låt eleverna i liten grupp få ett problem eller en uppgift. Be dem att hitta så många lösningar som möjligt. I samarbete med andra används språket, vilket stödjer lärandet.

Fundera över hur du idag arbetar för att utveckla och bygga upp elevernas begreppsförståelse. Hur brukar ni prata matematik tillsammans i ditt klassrum – både lärare och elever, och eleverna sinsemellan?

Begreppslista

  • digitalt
  • klocka
  • enheter
  • heltal
  • grader
  • decimaltecknet
  • position
  • bråkform

Frågor

  1. Varför behöver vi använda decimaler? (t ex när det handlar om exakt tid, mängd, vikt)
  2. När man bygger en rymdraket måste man vara noggrann med måtten, in i minsta detalj. Varför?
  3. Vilka olika värden kan en siffra ha beroende på vilken position den har? (t ex tiotal, ental, tiotal, tiondel, hundradel)

Arbeta vidare

Att förstå och kunna hantera matematiska begrepp stödjs genom att eleverna kan använda flera olika representationer av ett och samma begrepp. Representation av begrepp kan ske med ord, bilder/symboler, konkreta material eller situationer.

Låt eleverna värma upp, inför övningarna, genom att återberätta avsnittets handling. Ta hjälp begreppslistan!

Övning 1

Brasse och Beppe vandrar 63 km under fyra dagar i fjällen. Den första dagen vandrade de 17,8 km, den andra dagen 16,7 km och den tredje dagen 15,4 km. Hur långt vandrade de den fjärde dagen?

Lösning:

63 – (17.8 + 16.7 + 15.4) = 13.1 km 

Övning 2

I fjällen fiskade Beppe i en å. Han fick en fisk som vägde 0,84 kg.

"Om man multiplicerar fiskens vikt med 75, och tar bort en femtedel, och avrundar till närmaste ental, då väger fisken lika mycket som jag", sa Beppe. Vad väger Beppe? Använd miniräknare för att lösa uppgiften.

Lösning:

Uppgiften löses i flera led:

0,84755\frac{0,84⋅75}{5} = 12.6

12.6 ⋅ 4 = 50.4

Avrunda till närmast ental, 50 kg.

episodebild

Avsnittet presenterar begreppet relationer, såsom likheter, olikheter och likhetstecknets innebörd, och hur det används i vardagen. 

Använd avsnittet tillsammans med handledningens aktiviteter för att repetera, träna och utveckla begreppsförmågan, problemlösningsförmågan och resonemangsförmågan.

Skapa aktiva lektioner! Låt eleverna i liten grupp få ett problem eller en uppgift. Be dem att hitta så många lösningar som möjligt. I samarbete med andra används språket, vilket stödjer lärandet.

Fundera över hur du idag arbetar för att utveckla och bygga upp elevernas begreppsförståelse. Hur brukar ni prata matematik tillsammans i ditt klassrum – både lärare och elever, och eleverna sinsemellan?

Begreppslista

  • större än
  • mindre än
  • lika mycket som
  • likhetstecken
  • olikhetstecken
  • ekvationer
  • samma värde
  • jämnt
  • förhåller sig till varandra

Frågor

  1. Hur fördelade sig syskonen på gungbrädan för att det skulle gå att gunga? Varför gjorde de så? (för att det skulle bli jämnt)
  2. I avsnittet nämns det att man kan jämföra likhetstecknet med lagsport, varför då? (lika många spelare på varje planhalva)

Arbeta vidare

Att förstå och kunna hantera matematiska begrepp stödjs genom att eleverna kan använda flera olika representationer av ett och samma begrepp. Representation av begrepp kan ske med ord, bilder/symboler, konkreta material eller situationer.

Låt eleverna värma upp, inför övningarna, genom att återberätta avsnittets handling. Ta hjälp begreppslistan!

Övning 1

Hjälp Brasse att sätta ut de matematiska tecknen < , > och = så att uppgifterna nedan stämmer.

a) 912,34 ⬜ 912,4

b) fyra femtedelar ⬜ tre niondelar

c)27\frac{2}{7} 1656\frac{16}{56}

 Lösningar:

a) 912, 34 < 912,4

b) fyra femtedelar > tre niondelar

c) 27\frac{2}{7} = 1656\frac{16}{56}

Övning 2

Beppe har två hinkar med olika vikter i. Hink A har vikten 463 g. Hink B har vikten 3,67 hg. Hur många gram ska Beppe lägga till i den lättare hinken om han vill att den ska väga mer än den tyngre?

Lösning:

Beppe måste lägga till 97 gram eller mer.

episodebild

Vad är algebra? Avsnittet lyfter sambandet mellan algebra och andra matematiska begrepp, och hur de används i vardagen. Avsnittet presenterar också hur man räknar en ekvation med variabler. Dessa betecknas ofta med x,y och z. 

Använd avsnittet tillsammans med handledningens aktiviteter för att repetera, träna och utveckla begreppsförmågan, problemlösningsförmågan och resonemangsförmågan.

Skapa aktiva lektioner! Låt eleverna i liten grupp få ett problem eller en uppgift. Be dem att hitta så många lösningar som möjligt. I samarbete med andra används språket, vilket stödjer lärandet.

Fundera över hur du idag arbetar för att utveckla och bygga upp elevernas begreppsförståelse. Hur brukar ni prata matematik tillsammans i ditt klassrum – både lärare och elever, och eleverna sinsemellan?

Begreppslista

  • siffror 0-9
  • symboler
  • variabel
  • formel
  • X, Y, Z
  • likhetstecknet
  • ekvation

Arbeta vidare

Att förstå och kunna hantera matematiska begrepp stödjs genom att eleverna kan använda flera olika representationer av ett och samma begrepp. Representation av begrepp kan ske med ord, bilder/symboler, konkreta material eller situationer.

Låt eleverna värma upp, inför övningarna, genom att återberätta avsnittets handling. Ta hjälp begreppslistan!

Återkoppla till avsnittet

  1. När används algebra? Diskutera tillsammans. (Vi använder algebra hela tiden, fast vi inte tänker på det. Exempel: Jag har 60 kronor att köpa glass för till mig och mina två kompisar. Min glass kostar 27 kronor. Hur mycket kan mina kompisars glassar kosta?)
  2. Vilken matematisk symbol visar oss att det ska vara samma värde i höger och vänster led? (likhetstecknet)
  3. Vad är ett uttryck och vad är en beräkning? (Ett matematiskt uttryck är tecken ordnade så att det går att tolka matematiskt. Ett uttryck kan du inte lösa. När du har värden att ersätta variabeln med t ex x=2 i uttrycket och du kan lösa beräkningen har du en ekvation.)

Areamodellen:

Areamodellen är en modell för att elever ska se och förstå multiplikativa strukturer, som till exempel 5 ⋅ 4, 50 ⋅ 40 och 5x= 5 ⋅ x. Eleverna kan med denna modell konstruera bärande matematiska idéer som hjälper dem att utveckla grundläggande strategier för multiplikation.

Övning 1

Heidrun är 5 år äldre än lillebror Beppe. Teckna ett uttryck för hur gammal Heidrun är när Beppe är X år.

Lösning

X + 5 är Heidruns ålder. X = Beppes ålder

Övning 2

Brasse bor i Sportkrokens kommun. Där frågade kommunen alla mellanstadieelever vilken idrott de gillade bäst. Svaren fördelade sig så här:

Friidrott fick 1200 fler röster än bollsport. Dans gillades näst bäst och fick 5 gånger fler röster än bollsport.

a) Teckna ett uttryck för hur många som var med och röstade i undersökningen. Anta att bollsport fick X röster.

b) Om X = 82 visar kan det visa att antalet elever som gillade bollsport var 82 elever. Hur många tyckte då att dans var bäst? Eller att friidrott var bäst?

Lösning:

a) Bollsport = X, Friidrott 1200 röster.

Dans = 5X, d v s 5 gånger fler röster, vilket ger uttrycket 5x d v s (5 gånger x)

Uttrycket för hur många som deltog i undersökningen är X + 5X + (X + 1200)

b) 82 + (5 ⋅ 82) + (82+1200) = 82+410+1282=1774

Övning 3

Träna på att få variabeln själv, på ena sidan av likhetstecknet, genom att lösa ekvationerna.

a) 3x - 5 = 13

b) 25 = 4z -5

c) 5y + 8 = 33

Lösning:

a) 3x - 5 = 13 Svar: x = 6

b)25 = 4z -5 Svar: x = 7,5

c)5y + 8 = 33 Svar: y = 5

episodebild

Vad är risk och vad är chans? Avsnittet lyfter också begreppen sannolikhet och kombinatorik, och hur de används i vardagen. 

Använd avsnittet tillsammans med handledningens aktiviteter för att repetera, träna och utveckla begreppsförmågan, problemlösningsförmågan och resonemangsförmågan.

Skapa aktiva lektioner! Låt eleverna i liten grupp få ett problem eller en uppgift. Be dem att hitta så många lösningar som möjligt. I samarbete med andra används språket, vilket stödjer lärandet.

Förkunskaper för att förstå sannolikhet och kombinatorik är förståelse för bråk och multiplikation som en areamodell.

Areamodellen är en modell för att elever ska se och förstå multiplikativa strukturer, som till exempel 5 ⋅ 4, 50 ⋅ 40 och 5x= 5 ⋅ x. Eleverna kan med denna modell konstruera bärande matematiska idéer som hjälper dem att utveckla grundläggande strategier för multiplikation.

Begreppslista

  • stor chans
  • liten chans
  • möjligheter
  • sannolikhet
  • bråkform

Frågor

  1. Chans och risk är något som man talar om inom sannolikhet. Vilken skillnad finns det mellan dessa? (Vi kan säga att chans är positivt och risk är negativt. Exempel: Hur stor är chansen att jag vinner på chokladhjulet? Hur stor är risken att jag förlorar på chokladhjulet?)
  2. Vid vilket tillfälle i vardagen skulle det passa att använda sannolikhet? (Exempel: i ett lotteri, när vi spelar Yatzy, när vi förutspår väder med hjälp av data)

Arbeta vidare

Att förstå och kunna hantera matematiska begrepp stödjs genom att eleverna kan använda flera olika representationer av ett och samma begrepp. Representation av begrepp kan ske med ord, bilder/symboler, konkreta material eller situationer.

Låt eleverna värma upp, inför övningarna, genom att återberätta avsnittets handling. Ta hjälp begreppslistan!

Övning 1

Beppe är i en nöjespark. Vid lyckohjulet ska han välja ett nummer mellan 1 och 18. Han väljer nummer 13. Hur stor chans har Beppe att vinna?

Lösning:

118\frac{1}{18} eller cirka 6 % chans

Övning 2

Brasse ska klä på sig men har svårt att välja kläder. Hans garderob består av 2 byxor, 3 tröjor och 4 kepsar. Hur många olika kombinationer kan det bli?

Lösning:

Vi löser kombinatoriken med multiplikation 3  ⋅ ⋅ 4 = 24 olika kombinationer

Övning 3

Heidrun spelar julklappsspelet med sina två bröder. De använder två tärningar och hon måste slå två fyror för att få det paket hon vill. Hur stor är Heidruns chans att få sitt önskade paket? Innebär det en stor eller liten chans för henne?

Lösning:

Första tärningen 16\frac{1}{6} chans, andra tärningen 16\frac{1}{6} chans. 16\frac{1}{6} 16\frac{1}{6} =136\frac{1}{36}

episodebild

Hur fungerar koordinater? Vad är en graf? Avsnittet lyfter sambandet mellan koordinater och andra matematiska begrepp. Hur de används i vår vardag för att hjälpa oss att visualisera olika värden. 

Använd avsnittet tillsammans med handledningens aktiviteter för att repetera, träna och utveckla begreppsförmågan, problemlösningsförmågan och resonemangsförmågan.

Skapa aktiva lektioner! Låt eleverna i liten grupp få ett problem eller en uppgift. Be dem att hitta så många lösningar som möjligt. I samarbete med andra används språket, vilket stödjer lärandet.

Fundera över hur du idag arbetar för att utveckla och bygga upp elevernas begreppsförståelse. Hur brukar ni prata matematik tillsammans i ditt klassrum – både lärare och elever, och eleverna sinsemellan?

Begreppslista

  • x-axel
  • y-axel
  • origo
  • värden
  • linje
  • linjediagram
  • cirkeldiagram
  • stapeldiagram
  • graf
  • symboler

Frågor

  1. När använder vi oss av koordinatsystem? (Exempel: kartor, schack, diagram, ekonomi, virus, temperatur, nederbörd, programmering)
  2. Vad heter de två olika axlarna i ett två-dimensionellt koordinatsystem?
  3. Vilken riktning i grafen har axeln som benämns som x?
  4. Vilken riktning i grafen har axeln som benämns som y?

Arbeta vidare

Att förstå och kunna hantera matematiska begrepp stödjs genom att eleverna kan använda flera olika representationer av ett och samma begrepp. Representation av begrepp kan ske med ord, bilder/symboler, konkreta material eller situationer.

Låt eleverna värma upp, inför övningarna, genom att återberätta avsnittets handling. Ta hjälp begreppslistan!

Övning 1

En övning som pågår under en längre tid: Mät temperaturen utomhus under två veckor. Jämför detta med data ni hittar från året innan.

Gör två linjediagram, ett för årets temperatur och ett för fjolårets temperatur. X-axeln är aktuella datum och y-axeln är för temperatur.

Vilka likheter och skillnader finns det? Vad beror eventuella skillnader på?

Övning 2

Här har vi fyllt i en frekvenstabell, gör ett stapeldiagram som visar resultatet.

Lösning:

Övning 3

a) Beräkna medelvärdet av följande tal: 3, 7, 21, 3, 12, 5, 7, 3, 2

b) Vilket är typvärdet?

c) Vilken är medianen?

Lösningar:

a) 3 + 7 + 21 + 3 + 12 + 5 + 7 + 3 + 2 = 63

Summan av alla tal i talfo¨ljdenantalet tal\frac{Summan~av~alla~tal~i~talföljden}{antalet~tal}=639\frac{63}{9}=7

  

 b) Det tal som representeras flest antal gånger, d v s talet 3.

    

c) Det tal som befinner sig i mitten då talen står i storleksordning, 

   2, 3, 3, 3, 5, 7, 7, 12, 21, d v s 5.