Syntolkat

Dokumentär

Kortfilm

Drama

Föreläsningar

Vetenskap & teknik

Poddar

Svenskt teckenspråk

Hej Sverige

Reseprogram

Språk

Gen Z

Valet 2026

Kärlek

Den tidigmoderna tiden rubbar den kristna världsbilden med upptäcktsresor, vetenskapliga upptäckter och en ny syn på människan. Men vad var det för upptäckter som gjordes? Vilka konsekvenser fick upptäcktsresorna? Och hur kunde ett krig splittra hela kontinenten? 
Vi förklarar den här epoken och hur den förändrade världen.

Historia förklarad

Tidigmodern tid

Henrik VIII fruktade att det katolska Europa skulle tåga in i landet. Alice Roberts berättar om hans rädsla genom hans slott, kanoner, skepp och spioner. Alice befinner sig i Walmer Castle, uppfört 1540 I Kent för att försvara staden mot en fransk invasion. Ett 500 år gammalt protokoll visar hur Henrik VIII ledde landet mot ruinens brant samt hur grunden till den brittiska underrättelsetjänsten skapades.

Brittiska fort med Alice Roberts

Henrik VIII:s skräck för katoliker

När Leonardo da Vinci dog 1519 låg tusentals sidor med anteckningar kring honom: spegelvända rader om konst, anatomi, flygmaskiner och vattnets rörelser. Han hyllades som ett universalgeni redan under sin livstid, men bakom myten fanns en människa som ständigt påbörjade – och sällan avslutade. Vem var han egentligen? Bildningsbyrån söker svaren i hans egna ord och skisser.

Bildningsbyrån - tänka mot strömmen

Leonardo da Vinci – geniet som aldrig blev klar

Hur ska man göra som politisk ledare för att lyckas ta makten? Och hur bör man agera för att behålla den? I sin bok Fursten ger Niccolò Machiavelli handfasta råd - och alla medel är tillåtna. Politiker till både höger och vänster anklagas ofta för att vara machiavelliska, alltså handla politiskt utan att ta moraliska hänsyn. Men hur kommer det sig att hans råd fått sådant genomslag, och fortfarande är aktuella, trots att det gått femhundra år? Och hur machiavellisk var Machiavelli själv egentligen?

Niccolò Machiavelli - makten framför allt

Pir Sultan Abdal var poet och frihetskämpe under det Osmanska rikets storhetstid i mitten av 1500-talet. Det var en tid då många minoriteter förtrycktes och behandlades som andra klassens invånare. Pir Sultan Abdal tillhörde minoriteten aleviter, men lät sig inte förtryckas. Nästan 500 år efter hans grymma öde lever hans sånger vidare och ger styrka till nya generationer av poeter och frihetskämpar.

Pir Sultan Abdal - poesi som motståndets kraft

Bartolomé de Las Casas har kallats indianernas försvarare. På plats i Amerika på 1500-talet ser han vilka grymma metoder som används för att sprida katolicismen i de nya spanska kolonierna. Han börjar skriva ner sina vittnesmål om hur ursprungsfolken behandlas. Efter en rad debatter bidrar hans vittnesskildringar till ny lagstiftning och blir ett första frö i en diskussion om mänskliga rättigheter. Om motiven till koloniseringen, vad som ger människan rätt att ingripa i andra kulturer och om vem som har makten över andras liv.

Bartolomé de Las Casas

Författaren och politikern som hade allt men riskerade det för att följa sitt samvete. Han har gett oss uttrycket utopi och hyllats av så skilda grupper som påvar, kommunister, djurrättsaktivister och science fiction-författare. En renässanshumanist som med skärpa och humor utmanade tankegångarna i 1500-talets England. 1935 blev han skyddshelgon för alla politiker och statsmän.

Thomas More - Utopia

Henricus Martellus karta över världen från slutet av 1400-talet var tidens mest detaljerade. Forskare tror att kartan låg till grund för den explosiva kartläggningen av planeten som bland annat ledde till Christofer Columbus upptäcktsresa västerut.

Bilderna som förändrade vetenskapen

Martellus världskarta

Anne ”Ninon” de Lenclos var en av 1600-talets Paris mest kända salongsvärdinnor. Historien har kommit ihåg henne som en lyxprostituerad – men hon var en fritänkare som bjöd in människor för att konversera och ha en intellektuell idédebatt. Simone de Beauvoir menade att Anne de Lenclos förde ”friheten så långt som det över huvud taget var möjligt för en kvinna” i 1600-talets Europa, och hon är numera ihågkommen som en av seklets främsta kvinnliga libertiner.

Anne de Lenclos - fritänkande lyxkurtisan

I slutet av 1400-talet och början av 1500-talet letade några av Europas sjöfarare efter sjövägen till Asien. Varför? Jo, för på den kontinenten fanns kryddor som inte gick att odla i Europa. Om man fick tag i dem så kunde man sälja dem dyrt. På den här tiden smakade maten mest beskt och bittert. Det här gjorde att smaker som kryddnejlika och kanel var eftertraktade.

Kul fakta - resor jorden runt

Jakten på kryddorna

Historia förklarad - syntolkat

Jakten på sjövägen till Asien, och den kontinentens rikedomar, gjorde att några upptäckare och äventyrare provade lyckan genom Arktis och Norra Ishavet. Här möter du några av dem som försökte, nämligen de brittiska sjöfararna Henry Hudson och John Franklin. Lyckades de?

Katastrofresor i Arktis

Till Arktis ville upptäckare och äventyrare för att man tänkte att det kanske fanns en genväg till Asien här. Den vanliga sjövägen, runt kontinenter som Amerika eller Afrika, var så lång. Problemet var och är att de två vägarna genom Norra Ishavet - Nordostpassagen och Nordvästpassagen - är frusna stora delar av året och ibland året runt. Lyckades någon hitta genvägen?

Arktis - en genväg?

Drottning Anna Nzinga är berömd för sin militära och diplomatiska begåvning och betraktas som en symbol för självständigheten i dagens Angola. Det är 1600-tal och Anna Nzinga lyckas hålla stånd mot portugiserna, som vill komma åt landets naturtillgångar. Hon regerar i nästan 40 år men självständigheten har ett högt pris.

Samtalsguide – Svåra och kontroversiella frågor i undervisningen

Bildningsbyrån – tänka mot strömmen

Anna Nzinga – västafrikansk renässansdrottning

Historia förklarad - teckenspråkstolkat

Upptäcktsresorna som började på 1400-talet resulterade i slavhandel, epidemier och hela kulturers undergång. Kolonialismen påverkar oss än idag och är delvis orsaken till att vissa länder är välmående och andra är fattiga. Journalisten Jussi Nygren, professorn i allmän historia Leila Koivunen och historieläraren Lasse Hongisto förklarar varför de europeiska upptäcktsresorna ledde till en era av globalt förtryck.

Pieleen mennyt historia

Kolonialismi - ihmiskunnan suurin tragedia

Finska

Jiddisch

Meänkieli

Romani

Samiska

Streama program om 1500-1648 inom ämnet Nya tiden - Europa och världen.