Syntolkat

Dokumentär

Kortfilm

Drama

Föreläsningar

Vetenskap & teknik

Poddar

Svenskt teckenspråk

Hej Sverige

Reseprogram

Språk

Gen Z

Valet 2026

Kärlek

Vet du vad som händer med din tomma mjölkkartong, vad man kan tillverka av metallskrot och hur många gånger man kan återvinna den gamla syltburken? Det ska du få veta nu! Häng med på en fartfylld resa från återvinningens containrar och insamlingskärl, till industrierna som sorterar och bearbetar det inlämnade avfallet.

Vad händer med återvinningen?

Förutom att vara en känd, medaljvinnande kock med kaptensarmbandet för det norska kocklandslaget, brinner Christer Rødseth för att minska det enorma matsvinnet. Den norska regeringen syftar till att halvera norskt matavfall till år 2030, men enligt FN:s klimatrapport måste detta hända nu. Christer besöker fem norska kändisar och hjälper dem att förstå allvaret och visar vilken typ av delikatesser de kan trolla fram med mat som var tänkta att hamna i soptunnan.

Matchocken

Djojj vet precis vad man får blanda i en komposthög. Men den hungriga kråkan har andra planer.

Humlan Djojj

Kråkan och komposthögen

Säsong 2. Humlan Djojj bor i sitt humlebo i den gamla eken i familjen Blomnings trädgård. Han samlar nektar från blommorna på äppelträden och pollinerar dem så att det blir nya äpplen till hösten. Ibland ger han sig ut på äventyr. Som när bidrottningen försvann och Djojj och Birger Bi måste leta efter henne i den mörka skogen. Upptäck Djojjs vida värld och följ med honom och hans kompisar på nya spännande äventyr i naturen.

Vad händer med mjölkpaketet när man har lagt det i återvinningen? Vart tar det vägen och vad kan det bli? Genom att återvinna papper och göra pappersmassa av det så behöver vi inte såga ner så många träd, så din tomma mjölkkartong kommer till stor nytta.

Papper

Djojj längtar efter att få bada i dammen. Men vad har hänt? Dammen är full av skräp! Är det kanske grodan Kalle Kväk som skräpat ned?

Den nedskräpade dammen

Metallskrot är saker av metall som man inte kan lämna i återvinningen för metallförpackningar. Metallskrot ska man lämna på återvinningscentralen. Metall kan man smälta ner och använda igen, hur många gånger som helst, och då sparar man väldigt mycket energi jämfört med att göra ny metall.

Metallskrot

När du lägger din gamla glasflaska eller syltburk i glasåtervinningen så kommer den till slut att hamna i Hammar. För på anläggningen där tar de emot glasförpackningar från hela Sverige. Kanske har ditt glas varit där tidigare, för glas kan man använda om och om igen, hur många gånger som helst.

Glas

Det används väldigt mycket plastförpackningar och plastpåsar, därför är det viktigt att vi ser till att de återvinns. På plaståtervinningen i Motala sorteras 500 plastförpackningar i sekunden innan de skickas vidare.

Plast

Vi ska vara rädda om våra kläder! Här får vi veta mer om återvinning, återbruk och hur man kan designa om textilier. När vi inte vill eller kan använda våra kläder längre så ska vi inte bara slänga  dem. Din gamla jeansjacka kan få nytt liv och återanvändas. Här får du veta hur det går till!

Kläder

Någon har slängt skräp i skogen! Leken får vänta, först måste vännerna få stopp på nedskräpningen.

Djuren på Djuris i naturen : Lärarinstruktioner : Att arbeta i grupp

Djuren på Djuris i naturen

Stoppa skräpet

Skådespelaren Julia Dufvenius älskar färska blommor och varma bad, men har stark aversion mot att äta rester. Hon har länge stoppat huvudet i sanden gällande klimatet, men nu är det dags att se sanningen i vitögat. Vilka vanor behöver hon ändra på om hon ska leva mer klimatsmart?

Klimatkampen

Matsvinn och blommor

Vad händer med dina gamla konservburkar och vad kan de göra för nytta när de återvinns? På stålverket i Smedjebacken får vi se hur konservburkarna smälts ner och bearbetas på valsverket innan de kan bli nya produkter.

Metallförpackningar

Allt som har en sladd eller batterier ska återvinnas som elavfall. En trasig sladd till en mobilladdare kan komma till stor nytta. Genom att återvinna koppar ur den kan det bli en ny sladd. Metallen koppar kan man nämligen använda om och om igen.

Elavfall

Hur reagerar konsumtionsdrottningen Nikki när hon får byta sin väl valda outfit mot en trasig gammal skjorta, som hon själv måste sy om? Är det någon som vill byta till sig Claes gamla näshårstrimmer när det stundar bytesloppis? Vad är händer med Arja när hon får i uppdrag att göra om en gammal tavelram? Och hur går det för Filip när han ska laga en trasig stol? Det är dags för våra klimatkämpar att lära sig mer om hur konsumtion påverkar klimatet.

Klimatkampen : Re:make och återbruk

Re:make och återbruk

Redan när du pantar din flaska eller aluminiumburk i en matbutik och när burken trycks ihop i pantmaskinen börjar resan mot en ny flaska eller burk. Varje dag kommer miljontals aluminiumburkar och PET-flaskor till Pantamera-fabriken i Norrköping för att börja processen till en ny flaska eller burk igen.

Pant

Kocken Christer Rødseth besöker paret Kristofer och Gry Hivju. De har rest mycket de senaste åren, vilket ofta resulterar i dubbla inköp av mat. Bland annat hittar kocken en filé som har gått en månad över datumstämpling. Norrmän kastar över 35 miljoner kilo kött varje år. De äter mindre och mindre fårkött, och detta resulterar i överfulla fryshus. Men varför äter man inte får? Är det smaken? Christer förbereder en middag med filé av får, och med det är Gry och Kristofer övertygade - det smakar jättebra.

Fårkött

Soppåsen ska bara innehålla sådant som inte går att återvinna eller att använda igen. Det kallas restavfall. Även om det inte går att återvinna restavfall så kan det fortfarande komma till stor nytta. På Högdalenverket omvandlar man restavfall till el och fjärrvärme i en jättestor ugn.

Restavfall och hushållssopor

Djojj vet precis vad man får blanda i en komposthög. Men den hungriga kråkan har andra planer. Och familjen Blomning har planterat ett nytt äppelträd. En morgon när Djojj tittar till det lilla trädet så upptäcker han något förfärligt.

Kråkan och komposthögen och Bävern och det lilla äppelträdet

Även gamla matrester, fruktskal och mat som har blivit för gammal för att äta, kan komma till nytta om det tas till vara på rätt sätt. På biogasanläggningen i Huddinge får vi se hur det går till när man gör biogas och biogödsel av matavfall.

Matavfall

Djojj längtar efter att få bada i dammen. Men vad har hänt? Dammen är full av skräp! Är det kanske grodan Kalle Kväk som skräpat ned? Även äppelträden är i fara då de är fulla av bladlöss. För att inte bladen ska vissna måste Djojj få hjälp av Nyckelpigan. Bladlöss är nämligen jätterädda för nyckelpigor.

Den nedskräpade dammen och Äppelblommor i fara

Mobilen är många människors viktigaste ägodel. Men hur påverkar produktionen av mobiltelefoner miljö och människa? Vi följer produktionskedjan i olika delar av världen, för att få en bild av mobilproduktionens kostnader. Ett pris som är mer än vad vi som konsumenter betalar. Det handlar om miljöpåverkan i olika led, samt risker för liv och hälsa som människor utsätts för. Från miljökonsekvenserna av litiumutvinning i Sydamerika, till barnarbete i centralafrikanska koboltgruvor och arbetarnas utsatta förhållanden i Asiens tillverkningsindustri. Vad kan du som konsument tänka på för att förbättra situationen? Det handlar om att göra medvetna val; använda sin mobil längre, laga och ta tillvara mobilens gamla delar genom att återvinna. Programmet är en del av tema Lära leva hållbart.

Lära leva hållbart : fyra program om hållbar utveckling

Mobilens verkliga pris

Runt 40 000 bananer kastas bort varje dag i norska butiker. Ofta är det enstaka bananer som är kvar, kanske lite bruna, som hamnar i soptunnan. Kocken Christer Rødseth besöker youtubern Joachim "Noobwork" Haraldsen och berättar om den stora mängd bananer som kastas. Noobwork blir så upprörd att han bestämmer sig för att göra något åt det hela på sitt eget sätt.

Bananer

Nina och hennes kompisar i Miljöklubben ses varje vecka för att plocka skräp. Skräpet lämnar de på den lokala miljöstationen så att det kan återanvändas och återvinnas. Nu har de nominerats till priset "Min lokala hjälte" för sina insatser för närmiljön. Vi träffar även dykaren Fredrik Johansson som har startat projektet Rena Mälaren för att rensa vattnet från skräp. Och så lär vi oss om varför skräp i naturen inte är bra. Vad händer egentligen med plast och batterier som lämnas kvar i havet och naturen?

Avfall och återvinning