Syntolkat

Dokumentär

Kortfilm

Drama

Föreläsningar

Vetenskap & teknik

Poddar

Svenskt teckenspråk

Hej Sverige

Reseprogram

Språk

Gen Z

Valet 2026

Kärlek

Lyckas i klassrummet följer lågstadielärare i arbetet med den tidiga läs-, skriv- och matematikundervisningen. Du får en unik inblick i hur framgångsrik klassrumsundervisning går till i praktiken. Forskare och sakkunniga förklarar vad som kännetecknar effektiv pedagogik och hur hjärnan fungerar vid lärande. Ta del av forskningsbaserad undervisning där varje elevs utveckling är i fokus.

Lyckas i klassrummet

Vad är strukturerad ljudningsmetod, och hur undervisar man i det? Följ med på två lektioner i tidig läs- och skrivundervisning, där strukturerad ljudningsmetod är i fokus. Eleverna får arbeta med bokstavskännedom, bokstavsljud, skrivning och ljudande läsning. Forskare och sakkunniga förklarar hur pedagogiken fungerar och vad kognitionsvetenskapen säger om inlärning.

Strukturerad ljudning

Två lågstadielärare arbetar med språkutvecklande högläsning i sina klassrum. De fokuserar på att stärka elevernas ord- och språkförståelse, återberättande och skrivande. Forskarna Linda Fälth, Anna Eva Hallin, Catarina Schmidt och Robert Walldén berättar om hur högläsning och litteratur stödjer barns tidiga språkutveckling. De visar också hur lärare kan stötta elever som har svenska som andraspråk.

Språkutvecklande undervisning

Hur kan strukturerade insatser säkerställa varje enskild elevs läsutveckling? Här får du följa klasslärare och speciallärare som samarbetar för att tidigt och strukturerat stötta elever i läsinlärningen. Syftet är att ingen elev ska hamna efter. Forskarna Linda Fälth, Anna Eva Hallin, Camilla Nilvius, Julia Uddén och Robert Walldén berättar vad lärarna ska vara uppmärksamma på. De visar hur samarbete kan organiseras för att snabbt upptäcka elever med risk för avkodningssvårigheter.

Strukturerade insatser

Vad kännetecknar en god lärmiljö i den tidiga matematikundervisningen? Följ med in i två klassrum där eleverna utvecklar sin taluppfattning och lär sig om del-del-helhetsrelationer. Forskarna Ola Helenius, Torkel Klingberg, Angelika Kullberg och Andreas Ryve Lund berättar hur du kan organisera klassrummet så att alla elever får bästa möjliga start i matematik.

Matematisk lärandemiljö

Hur kan du som lärare stötta och utmana varje elev i den tidiga matematikundervisningen? Här får du följa två lärare som undervisar i taluppfattning med hjälp av tallinjen. De planerar lektionen så att alla elever får utmaningar som passar just dem. Forskarna Ola Helenius, Torkel Klingberg, Angelika Kullberg och Andreas Ryve Lund visar hur du kan differentiera undervisningen för att möta alla elevers unika behov. Du får också veta mer om hur hjärnan arbetar när vi lär oss matematik.

Differentierad matematikundervisning

Finns det sätt att bättre komma ihåg det man lär sig i skolan? Rihem är skoltrött och har svårt att minnas saker. Hon provar att plugga till ett engelskaprov och ett musikhistoriaprov med hjälp av olika strategier för att minnas bättre och det visar sig att hon höjer sina resultat rejält. På engelskaprovet får Rihem alla rätt, vilket hon aldrig fått tidigare. Rihem upplever att hon med ganska liten ansträngning får väldigt mycket bättre resultat. I programmet får vi tips på strategier som hjälper hjärnan att minnas bättre, till exempel genom association och repetition enligt ett särskilt mönster.

Pluggkoden

Strategier för minnet

Att vara en bra läsare är avgörande i nästan alla ämnen. Men det är inte bara att stoppa ner huvudet i boken och följa raderna, man behöver skaffa sig lässtrategier. Med hjälp av Noah och läraren Martin får vi tips på strategier att använda innan man läser, under läsningen och efter att man läst. Det innefattar bland annat att avkoda boken, plugga i korta pass, förhöra sig själv, anteckna, göra tankekartor och förbereda en muntlig redovisning.

Strategier för läsning

"Att plugga utan strategier är som att leta efter en skatt utan skattkarta." Det säger guldäpplebelönade läraren Martin Fernström som här tillhandahåller enklare, snabbare och mer effektiva sätt att plugga. I varje program följer han en elev när denne tillämpar nya strategier, tekniker och tankesätt för att uppnå bättre resultat i skolan. Det är strategier som ska ge eleverna självförtroende och motivation till en roligare och mer givande skolgång, där kunskaper lättare fastnar och stannar kvar.

I Sverige vill regeringen att skolan ska gå från skärm till pärm. Men i Europas bäst presterande PISA-land Estland satsar man stenhårt på AI och skärmar. Nyhetskoll tog tempen på två gymnasieskolor i Estland.

Nyhetskoll - fördjupning

Här ska de satsa på AI i klassrummen

Vilken roll spelar ljudsystemet, eller den fonologiska medvetenheten, för språkinlärningen, läsutvecklingen och ordavkodningen? Tomas Riad, professor i nordiska språk vid Stockholms universitet, redogör också för likheter och skillnader i språkinlärningen för förstaspråks- och andraspråksläsaren. Inspelat den 23 augusti 2024 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangörer: Svenska dyslexistiftelsen och Svenska dyslexiföreningen.

Nordiska dyslexikongressen 2024

Ljudsystemets betydelse för förstaspråks- och andraspråksläsaren

Hur står det egentligen till med språkinlärningen för elever som har svenska som andraspråk? Undrar Helén Egerhag, lektor i pedagogik vid Linnéuniversitet. Skillnaderna mellan elever med höga respektive låga resultat i svenska har ökat och det är i störst utsträckning flerspråkiga elever som halkar efter. Hur ska vi främja språkinlärningen för dessa elever? Inspelat den 23 augusti 2024 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangörer: Svenska dyslexistiftelsen och Svenska dyslexiföreningen.

Att främja läsutveckling i svenska som andraspråk

Varför ska vi vara observanta på språkutvecklingen? Logopeden Astrid Frylmark, berättar varför och hur man som lärare kan vara observant på barn med språkstörning för att så tidigt som möjligt upptäcka det. Kanske är en hyperaktiv eller tillbakadragen elev ett tecken på att man inte hänger med på lektionen? Inspelat den 23 augusti 2024 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangörer: Svenska dyslexistiftelsen och Svenska dyslexiföreningen.

Observation och kartläggning av språk hos F-6

Föreläsningar kring läs- och skrivsvårigheter samt dyslexi. Kongressen riktar sig till pedagoger, skolledare, psykologer, logopeder, forskare och andra med särskilt intresse för frågor kring läs- och skrivsvårigheter och dyslexi. Inspelat den 22-24 augusti 2024 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangörer: Svenska dyslexistiftelsen och Svenska dyslexiföreningen.

Esther Greva, professor vid Ontario institute for studies in education, har fokuserat sin forskning på förutsättningarna för att lära sig ett andraspråk. Hon berättar om vilka utmaningar tvåspråkiga barn kan stöta på i sin andraspråksundervisning. Hur ofta man exponeras för text har visat sig vara avgörande för språkinlärningen. Inspelat den 22 augusti 2024 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangörer: Svenska dyslexistiftelsen och Svenska dyslexiföreningen.

Typisk och atypisk språk- och läskunnighetsutveckling

Inger Fridolfsson, speciallärare, berättar om sina erfarenheter av att arbeta med barn i förskoleåldern. Hon berättar om hur yngre barn har lätt för att ta till sig ny kunskap och om vilken chans lärare och speciallärare har att göra skillnad när språkinlärningen sätts igång tidigt. Inspelat den 22 augusti 2024 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangörer: Svenska dyslexistiftelsen och Svenska dyslexiföreningen.

Specialundervisning i åk 1 för elever i riskzonen

Ann-Christina Kjeldsen, doktor i logopedi, upptäckte att förvånansvärt många högstadieelever på Åland inte kunde läsa och skriva på en förväntad nivå. I samma veva läste hon om Ingvar Lundbergs Bornholmsstudie och bestämde sig för att ta hans metod till Åland. Genom systematiska språklekar i tidig skolålder kan man förhindra läs- och skrivsvårigheter hos barn. Inspelat den 22 augusti 2024 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangörer: Svenska dyslexistiftelsen och Svenska dyslexiföreningen.

Språklekar för en funktionell läsförmåga

Linda Fälth, professor i pedagogik vid Linnéuniversitetet, berättar om Legilexi. Det är ett digitalt verktyg som hjälper lärare att kartlägga vilka elever som riskerar att inte klara skolans krav på läs- och skrivförmåga. Hon berättar om verktygets syfte och funktioner samt den forskning hon gjort på verktygets inverkan på skolundervisningen. Inspelat den 22 augusti 2024 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangörer: Svenska dyslexistiftelsen och Svenska dyslexiföreningen.

Läsutveckling under lågstadiet

RIDDLE är ett forskningsprojekt som följer 364 barn under 12 års tid för att genom tester undersöka hur barnens språkförmågor kan förutsäga den tidiga läsningen. Ulrika Wolff, professor i pedagogik vid Göteborgs universitet, berättar. Inspelat den 22 augusti 2024 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangörer: Svenska dyslexistiftelsen och Svenska dyslexiföreningen.

Tidig fonologisk träning

Rapporter larmar om att barn som går i skolan inte får med sig grundläggande kunskaper i att läsa och skriva. Somliga menar att digitaliseringen bär skulden för detta medan andra tror att det kan vara räddningen. Hur har undervisningen påverkats av digitaliseringen? Med oss för att prata om utbildningsteknologi och teknikens intåg är läraren och författaren Elias Granath och Catarina Player Koro, professor i pedagogik.

Fabriken

Mindre skärmtid i skolan – vinst eller förlust?

Läraren Juni Sowell visar hur man kan arbeta med handformer och med munbilden. Du får tips på hur man kan använda Handformshissen - detektiverna, - affären, - vinden, där man jobbar med munbilden, samt Handformshissen - avslutningsfilmerna. Du får också veta när det är bra att stoppa och diskutera, och när ni kan följa handlingen samtidigt som ni tecknar. Slutligen visas hur lärarhandledningens bilder kan användas till memoryspel.

Handformshissen

Till dig som pedagog

Vi besöker en kvinna som bedriver hemundervisning för sina barn. Vi hugger julgranar åt invånarna på Sauðárkrókur, besöker en blind författare som startat ett bokförlag och träffar konstnärer som arbetar som kuratorer i museet Sauðaneshús över sommaren.

Livet på Island

Hemundervisning

Klyftan mellan de barn som läser lite, eller inget, och de som läser mycket ökar. Hur kan man se till att alla barn, oavsett förutsättningar, lär sig läsa och vilken roll spelar läromedel i det arbetet? Ett samtal om att använda de möjligheter som finns i skolan och om att undervisning är viktigare än elevernas motivation. Medverkande: Monika Vinterek, professor i pedagogiskt arbete vid Högskolan Dalarna, Per Kornhall, ordförande för Läromedelsförfattarna, Marlen Eskander, grundare och verksamhetschef för Läsfrämjarinstitutet, och Åsa Fahlén, ordförande för Sveriges lärare. Moderator: Embla Jernstig. Inspelat på Settdagarna på Kistamässan den 16 april 2024. Arrangör: Easyfairs.

Sett 2024

Läromedlets roll i läskrisen

Vilka är de viktigaste aspekterna av digitaliseringen och AI:s intåg i skolan när lärare får välja? Utifrån en medlemsundersökning blandSveriges lärare diskuteras här frågor som lärare själva har pekat ut. Det gäller bland annat fusk med hjälp av AI, begränsad egen kompetens om AI och ogenomtänkta investeringar i tekniska system. Medverkande: Åsa Fahlén, ordförande för Sveriges lärare, Camilla Askebäck Diaz, it-pedagog på Alviksskolan, och Johan Falk, undervisningsråd på Skolverket. Moderator: Petronella Barvaeus. Inspelat på Settdagarna på Kistamässan den 16 april 2024. Arrangör: Easyfairs.

Didaktik och metod