Syntolkat

Dokumentär

Kortfilm

Drama

Föreläsningar

Vetenskap & teknik

Poddar

Svenskt teckenspråk

Hej Sverige

Reseprogram

Språk

Gen Z

Valet 2026

Kärlek

Fritidshemmen har gått igenom ett stålbad och sitter numera ofta ihop med skolan. Fritidspedagogen Hadar Nordin ger sin syn på utvecklingen, vad vi föräldrar kan kräva och när vi måste lyssna mer på personalen.

Jobbiga föräldrar

Är fritids skola?

Undervisningen på fritidshem ska stimulera utveckling och lärande, står det i läroplanen. Men vad är det för undervisning som ska ske på fritidshemmet? Och hur ska lärandet gå till när man också ska ge utrymme för lek, vila och mellanmål? Vi besöker fritidshemmet på Vedevågsskolan i Lindesberg. Här har man tagit fasta på att lärandet ska vara upplevelsebaserat. Barnen lär sig programmera med hjälp av roboten Blue, och lyssnar till högläsning under mellanmålet.

Lärlabbet

Fritidshem - målstyrt lärande

När fritidshem och skola samverkar kan det höja skolresultaten och minska personalens arbetsbelastning. På Töjnaskolan utanför Stockholm är fritidshemspersonalen med och håller i lektionerna tillsammans med lärarna. Man har även delat på mentorskapet för eleverna. Fritidshemspersonalen Björn och Jimmy menar att samverkan med lärarna har gett dem högre yrkesstolthet och status på skolan, samtidigt som lärarna på skolan känner att de fått en avlastning i undervisningen.

Fritidshem - samverkan med skolan

Leken är central i fritidshemsverksamheten. På Sköndalsskolans fritidsklubb tyckte man att leken bland barnen hade stannat av. Därför började man jobba med aktioner, ett sätt att initiera lek och utnyttja klubbens material och lokaler på nya sätt. Personalen har märkt att deras lekfrämjande åtgärder lett till att eleverna utvecklats, och att självkänslan har stärkts hos många av barnen. De menar att leken främjar det sociala samspelet och gör att färre barn hamnar utanför.

Fritidshem - leken

För några år sen tog Runnerydsskolan i Nässjö emot ett stort antal nyanlända elever. Kulturella skillnader och språkliga svårigheter ledde till missförstånd och konflikter mellan barnen. Därför tog fritidshemmet hjälp av språkstödjare, som också har hjälpt till i kontakterna med elevernas föräldrar, och på många sätt fungerat som en bro mellan hemlandet och Sverige. Vi får även möta barnpsykologen Ross W Greene som pratar om utagerande barn. Greene menar att det är genom att fokusera på barnens problem istället för deras beteende som man bäst hjälper dem.

Fritidshem - sociala relationer

Genom exemplet Legotown visar forskare och pedagoger hur de skapar en meningsfull fritid och rustar eleverna för en osäker framtid med en föränderlig arbetsmarknad. Jonas Berggren och Per-Ola Friman är fritidspedagoger och föreläser om entreprenöriellt lärande. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 31 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

UR Samtiden - Skolforum 2017

Entreprenöriellt lärande i fritidshem

Det saknas ett gemensamt språk för hur barn leker på fritids. Det menar Eva Kane, lektor i pedagogik på Jönköpings universitet. Enligt henne riskerar det att leda till såväl onödiga konflikter bland personalen som till att barn inte får det stöd de behöver och har rätt till. Hennes forskning fokuserar på hur personalen förhåller sig till leken på fritids och några av de slutsatser hon drar är att vi måste ge mer utrymme för lek. Och att vi måste prata om den. Men då krävs ord och ett språk för lekandet. "Enligt styrdokumenten är leken en stor och viktig del av fritidshemmens uppdrag. Det måste vi ta på allvar", säger Eva Kane.

Didaktorn

Lekandets språk

Enligt skollagen ska fritidshem stimulera elevernas utveckling och lärande samt erbjuda en meningsfull fritid och rekreation. Lars Gustafsson är organisationskonsult och chefsutbildare och talar om hur man tillsammans i fritidshem och skola ska arbeta så att varje elev får den bästa möjliga resan mot målen. Inspelat den 25 januari 2017 på Malmö Arena. Arrangör: Skolporten.

UR Samtiden - Fritidshemmet 2017

Trivas, leka och lära

Föreläsningar från konferensen Fritidshemmet 2017 om fritidshemmens uppdrag. Inspelat den 25-26 januari 2017 på Malmö Arena. Arrangör: Skolporten.

Anneli Hippinen Ahlgren är adjunkt och doktorand vid Stockholms universitet och föreläser om miljöer och didaktik i förhållande till verksamheten på fritidshem. Vilka perspektiv har barn på fritidshemmets miljö? Inspelat den 25 januari 2017 på Malmö Arena. Arrangör: Skolporten.

Fritidshemmets miljöer

Line Isaksson är utvecklingslärare och ledamot i Lärarförbundets styrelse och föreläser om systematiskt kvalitetsarbete på fritidshem. Hur kan man stärka elevers lärande och hur skapar man en bättre arbetsmiljö för pedagogisk personal? Hur kan kvalitetsarbete bli en kontinuerlig del av verksamheten? Inspelat den 25 januari 2017 på Malmö Arena. Arrangör: Skolporten.

Förstärkt läraruppdrag på fritids

Föreläsning med Ann S. Pihlgren, fil.dr i pedagogik, om förtydliganden och förändringar som gjorts i lgr 11 och Skolverkets nya allmänna råd för fritidshem om fritidshemmens uppdrag. Vad innebär dessa förändringar för lärande och lärare? Inspelat den 26 januari 2017 på Malmö Arena. Arrangör: Skolporten.

Lärande och utveckling i fritidshemmet

Hur kan man ge alla barn en känsla av sammanhang på fritids? Kenth Hedevåg är specialpedagog och berättar om hur du som pedagog kan gå från teoretisk förståelse till pedagogiska strategier. Inspelat den 26 januari 2017 på Malmö Arena. Arrangör: Skolporten.

Barn som ställer extra krav på verksamheten

Fritidspedagogen Sanne Undestam på Färjestadens skola i Mörbylånga arbetar gärna med drama, ofta tematiskt. Temat genomsyrar då hennes skolsamverkan i bildanalys, teaterövningar och aktiviteter inom slöjd o hantverk; just nu i ett Mumintema Samtidigt känner hon ett stort engagemang i och frustration över hur hennes yrkesroll hanteras politiskt. I ett brev till Jan Björklund och utbildningsutskottet på ett privat initiativ uttrycker hon sin besvikelse över den förkortade utbildningen för fritidspedagoger och över att de inte ska få legitimation. Sanne är nöjd med sin roll på skolan och uppmanar kollegor att bli tydligare med sitt uppdrag, läsa styrdokumenten och hävda sin rätt gentemot skolledning, lärare och föräldrar. Vi möter också Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén, som sammanfattar fritidspedagogernas uppdrag och som anser att fritidspedagogerna hamnat längst ned i prioritering. Hon påminner om att det kan bli dyrt att inte låta barn få kosta vad de borde få kosta.

Friare kan ingen vara

Trygga barn är fria barn

Vi besöker Värnamo workshop på Östboskolan, en pedagogmässa med stark koppling till fritidspedagogiken, och möter Bosse Johansson, utvecklingsledare i kommunen och hjärnan bakom mässan. Vi möter också pedagoghandledaren Lars Andersson när han håller seminarium med fritidspedagoger i Hässleholm. Deltagarna vill ha hjälp med såväl enskilda barn som hela barngrupper. Några deltagare från Tormestorps fritids tycker inte att de har stora problem i sin barngrupp utan vill hellre ha hjälp och idéer hur de i demokratisk anda ska utveckla sin lägerby. Lars ser gärna att fritidspedagogerna blir mer offensiva och tongivande i sin samverkan med skolan. Han menar att det är de, snarare än skolan, som är bra på demokrati. Till slut följer vi med deltagarna från Tormestorp till deras fritids, där de visar verksamheten med tonvikt på musik och gymnastik.

Fritids på offensiven

I en lärarlös miljö kan eleverna skapa egna regler som lätt kan bli osunda. Hur kan fritidspedagoger, yrkesgruppen som älskar lek, hjälpa till att motverka detta? Vi möter fritidspedagoger och utvecklingsstrateger som berättar om fritidsverksamheten i sina kommuner. Det kan till exempel handla om vikten av att skolorna även fokuserar på utemiljön, och att aktiviteternas storlek under rasterna ska kunna öka och minska och anpassas efter gruppen. Vi gör nedslag på Kajutans fritids i Hovslätt, där pedagogerna går en utbildning i äventyrspedagogik och praktiserar sina kunskaper genom att planlägga en skogsvandring full av spänning och överraskningar, och på Nyarpsskolan i Bankeryd, där man arbetar med att stärka barnens självkänsla och att träna på vett och etikett.

Det händer på rasten

"Vuxennärvaro är det som barnen saknar mest här", säger Safija Imsirovic, och minns sin egen barndom men en ständigt frånvarande far. Det var med en idé och stark vilja som Safija startade fritidshemmet Gnistan i Malmö. Hon såg behovet av skolbarnomsorg i området Augustenborg och rustade upp en mörk källarlokal. Under tio år skötte hon ensam verksamheten på närmast ideell bas. Idag är verksamheten inordnad under stadsdelen Fosies tak och Safija har fått hjälp av en personal. När hon började saknade Safija pedagogisk utbildning men läser idag till förskollärare. Vi följer verksamheten på Gnistan under några dagar. Fritidshemmet har en ekologisk profil där barnen odlar grönsaker och har ett kaninhotell. Vi besöker också tidningen Fritidspedagogens redaktion där chefredaktör Helena Gårdsäter talar om hur fritidspedagogutbildningen utvecklats över tid.

I varje barn ser jag mig själv

Vad är fritidshemmens och fritidspedagogernas roll? Och vad går det informella lärandet ut på? Genom att besöka sju fritidshem på olika platser i Sverige får vi se en mängd exempel på hur de fria eftermiddagstimmarna på fritidshemmen kan fyllas med mening. Det är i fritidshemmet den sociala kompetensen utvecklas, den kompetens som mer och mer efterfrågas när vuxenlivet börjar och konkurrensen mellan individerna startar. Men vi ser också hur den tid under dagen som kallas för "skolsamverkan" kan omhänderhas av fritidspedagogerna själva. Fritidspedagogerna har nämligen en egen pedagogisk uppgift som de själva råder över, planerar för och delar med sig av till skolans övriga pedagoger. Förutom de dokumentära inslagen ges pedagogiska, fackliga och akademiska fördjupningar av lärarutbildare, utbildningsstrateger, fackliga företrädare och forskare.

Byggandet av relationer startar i barnens lek. På Norrhammar fritidshem i Skellefteå står leken i centrum och avbryts inte för mellanmål och andra aktiviteter. Fritidspedagogerna Helena Fuhrman och Jessica Bergkvist har utvecklat ett sätt att kliva in och ut ur lekarna alltefter behov. Resultatet har blivit lekkompetenta barn som inspirerar och drar in de blyga och tveksamma i leken. Forskaren Maud Ihrskog, som skrivit en avhandling om barns relationsskapande, ser det informella lärandet som sker på fritidshemmen som livsavgörande. Vi följer med henne till Södala där hon föreläser inför fritidspedagoger från Hässleholms kommun.

Fritidspedagogik