Syntolkat

Dokumentär

Kortfilm

Drama

Föreläsningar

Vetenskap & teknik

Poddar

Svenskt teckenspråk

Hej Sverige

Reseprogram

Språk

Gen Z

Valet 2026

Kärlek

Drömmer du om att lära dig italienska? Men tänker att det nog inte går, för att du är för gammal? Så fel du har! Vuxna har visat sig ha lika goda förmågor som barn att tillägna sig nya språk. Men det finns annat som sätter käppar i hjulen.

Besserwisser

Du är bättre på att lära dig språk än du tror

Specialpedagogiska institutionens lärare, forskare och kollegor från andra lärosäten presenterar aktuell forskning. Årets tema: Specialpedagogers och speciallärares praktiska arbete med fokus på elevhälsa. Inspelat på Stockholms universitet den 6 mars 2024. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen vid Stockholms universitet.

Specialpedagogikens dag 2024

I medier kan vi läsa om hur elevers psykiska ohälsa har ökat "lavinartat". Men kanske ges det en missvisande bild av elevers mående? När forskaren och lektorn i pedagogik, Sofia Kvist Lindholm, tillsammans med biträdande professor Anette Wickström, tittar närmare på statistiken ser de att många fysiska, helt normala tillstånd som huvudvärk eller ont i ryggen kategoriseras som psykisk ohälsa. Inspelat på Stockholms universitet den 6 mars 2024. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen vid Stockholms universitet.

En nyanserad bild av elevers psykiska hälsa

Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, har tillsammans med Skolverket och Skolforskningsinstitutet fått i uppdrag av regeringen att ta fram kunskapssammanställningar inom elevhälsa och stöd. Syftet är att förbättra möjligheterna att välja effektiva arbetssätt och insatser och på så sätt bidra till att eleverna når utbildningens mål. Föreläsare är
Karin Fröding, fil. dr och utredare vid Specialpedagogiska skolmyndigheten, Tammi Gustafsson Nadel, undervisningsråd vid Skolverket, samt Eva Bergman, utredare och informationsspecialist vid Skolforskningsinstitutet. Inspelat på Stockholms universitet den 6 mars 2024. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen vid Stockholms universitet.

Kunskapssammanställning 2024

När skolans alla professioner samverkar blir resultatet som bäst. Men hur kan man skapa ett effektivt samarbete där varje profession får komma till sin rätt och bidra? Maria Borgestig, universitetslektor i arbetsterapi vid Uppsala Universitet berättar, tillsammans med Jenny Wilder, professor i pedagogik vid Stockholms universitet om arbetsmodellen "Partnering for change", P4C. Inspelat på Stockholms universitet den 6 mars 2024. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen vid Stockholms universitet.

Teamarbete i klassrummet

I elevhälsoteamet bidrar olika kompetenser till att ett gemensamt arbete växer fram. Men specialpedagogen har även ett unikt uppdrag. I sin föreläsning beskriver Marie Ohlin Lohmann hur det praktiska arbetet, där elevernas lärande står i fokus, skapas över tid. Marie Ohlin Lohmann är specialpedagog och operativt ansvarig för elevhälsoarbete vid Rytmus Musikgymnasium i Stockholm. Inspelat på Stockholms universitet den 6 mars 2024. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen vid Stockholms universitet.

Specialpedagogernas vardag

Elevhälsans förebyggande arbete utmanas av elevernas olika socioekonomiska och geografiska förutsättningar. Möjligheterna att skapa ett likvärdigt stöd till elever i alla grundskolor ser därför olika ut. Ulrika Norburg och Carlos Rojas belyser i sina respektive forskningsstudier vikten av att elever får likvärdigt stöd. Inspelat på Stockholms universitet den 6 mars 2024. Arrangör: Specialpedagogiska institutionen vid Stockholms universitet.

Förutsättningar för ett likvärdigt elevstöd

Skolan ska vila på beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund, säger Andreas Ryve, professor i matematik. Hans forskningsprojekt arbetar för att utveckla konkreta verktyg för lärare att använda i undervisningen för att skapa en bättre undervisning. Andreas Ryves forskning passar bland annat in under mål nummer 4: God utbildning för alla. Claes Jonsson är moderator. Inspelat den 9 april 2021 på Mälardalens högskola. Arrangör: Mälardalens högskola.

UR Samtiden - Hållbar forskning på Mälardalens högskola

Framtidens matematik

Den svenska grundskolan har blivit mindre likvärdig. Forskning visar att skillnaderna mellan skolorna har ökat när det gäller såväl skolresultat som elevsammansättning. Men vad beror de ökande skillnaderna på? Kajsa Yang Hansen, professor i pedagogik vid Högskolan i Väst, berättar om några av de strukturella orsakerna till den minskade likvärdigheten. Inspelat på Göteborgs universitet den 19 april 2018. Arrangör: Göteborgs universitet, FoU i Väst/GR, Västra Götalandsregionen/Folkhälsan, Länsstyrelsen och Göteborgs Stad.

UR Samtiden - Barns livsvillkor

Orsaker till minskad likvärdighet i grundskolan

Hur lär sig barn, och lär de sig verkligen av att misslyckas? Psykolog Jeanette Stenwall berättar om anpassningar i skolan och hur du som lärare kan variera inlärningskanalerna och skapa positiva känslor som bygger motivation. Inspelat under Mitt lärande på Södra Berget i Sundsvall den 20 februari 2018. Arrangör: Sundsvalls kommun.

UR Samtiden - Mitt lärande

Barn lär sig av att lyckas

Barbro Westlund är lektor i läs- och skrivutveckling och föreläser om hur man kan arbeta med konceptet aktiv läskraft. Konceptet bygger på forskning om läsförståelse. Hur kan du anpassa metoder och modeller så att de passar din elevgrupp? Westlund utgår ifrån begreppen mångfald, inkludering, likvärdighet, engagemang och ansträngning. Inspelat på Skolforum, Stockholmsmässan den 31 oktober 2017. Arrangör: Skolforum.

UR Samtiden - Skolforum 2017

Aktiv läskraft

"Alla elever borde träna arbetsminnet." Det säger hjärnforskaren Sissela Nutley, doktor i kognitiv neurovetenskap. Med enkel träning kan man öka kapaciteten med 25 procent, visar flera studier. "Arbetsminnet är förmågan att processa information. Ja, enkelt uttryckt det vi använder för att tänka. Kan du inte tänka bra så lär du dig mindre", säger Sissela Nutley. Och eftersom arbetsminnet är extremt olika utvecklat hos eleverna påverkar det förutsättningar för hur de klarar av att lära sig i en klassrumssituation. Sissela Nutley målar här upp vad som händer i hjärnan när eleverna får en uppgift att utföra. Och vad alla lärare som elever bör känna till om hjärnan.

Didaktorn

Inlärningens flaskhals

Det saknas ett gemensamt språk för hur barn leker på fritids. Det menar Eva Kane, lektor i pedagogik på Jönköpings universitet. Enligt henne riskerar det att leda till såväl onödiga konflikter bland personalen som till att barn inte får det stöd de behöver och har rätt till. Hennes forskning fokuserar på hur personalen förhåller sig till leken på fritids och några av de slutsatser hon drar är att vi måste ge mer utrymme för lek. Och att vi måste prata om den. Men då krävs ord och ett språk för lekandet. "Enligt styrdokumenten är leken en stor och viktig del av fritidshemmens uppdrag. Det måste vi ta på allvar", säger Eva Kane.

Lekandets språk

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare använda ett forskande förhållningssätt i vardagen? De flesta lärare har ett forskande förhållningssätt till sin undervisning. De omprövar sin undervisning, utvärderar lektioner och tar med sig resultaten till kommande undervisningstillfällen. Samma forskande förhållningssätt kan användas utanför undervisningen. Det innebär att man, enskilt eller tillsammans med kollegor, systematiskt utvärderar och omprövar vardagshändelser.

Lärlabbet

Ett forskande förhållningssätt

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan man som lärare göra sin undervisning bättre med hjälp av forskning? På Globala gymnasiet i Stockholm är många gymnasielärare forskarutbildade. Tillsammans har dessa gymnasielärare börjat erbjuda grundskolelärare fortbildning i ämnesdidaktik. På seminarieträffar diskuterar lärarna olika teoretiska begrepp. Grundskolelärarna kan sedan utifrån diskussionerna skapa praktiskt undervisningsmaterial.

Teori i praktiken

Tema: forskning i klassrummet. Hur kan lärare hitta forskning som de kan använda i klassrummet? Vad finns det för arenor där de kan ta del av den forskning som finns? Vad finns det för arenor där forskare och lärare kan mötas? I Skåne driver en grupp forskarutbildade lärare producentkooperativet VIS, Vetenskap i skolan, för att göra ny forskning lättillgänglig för lärare ute i kommunernas skolor.

Hitta till forskningen

Hur ska den kvalitativa, klassrumsnära, forskningen kunna spridas och bli relevant för hela svenska skolans utveckling? Det var en av de stora utmaningarna när Lena Adamson tillträdde som myndighetschef på Skolforskningsinstitutet. Hur kan något som funkar i ett klassrum användas av en annan lärare, i ett annat klassrum? Här berättar Lena Adamson om hur de jobbar på Skolforskningsinstitutet och vilken forskning hon tycker saknas idag.

Skolforskningsinstitutet

Läraren och skolutvecklaren Bosse Larsson funderar på hur de senaste rönen kring bedömning skall tolkas och användas praktiskt i våra skolor. Vad betyder egentligen Dylan Wiliams, John Hatties och Carol Dwecks forskningsteorier för den enskilde lärarens undervisningspraktik och hur kan de appliceras i ett svenskt klassrum? Inspelat på Näringslivets hus i Stockholm den 12 februari 2016. Arrangör: Skolporten.

UR Samtiden - Bedömning för och av lärande

Förebilder som Dylan Wiliam, John Hattie och Carol Dweck

En av de viktigaste resurserna för att elever ska kunna lära sig saker är deras klasskamrater, det menar läraren Tommy Lucassi. Men för att det ska kunna fungera krävs att du som lärare planerar och organiserar lektionerna på rätt sätt. Själv har han inte bara ett system för hur elever ska hjälpa varandra, utan flera. Och han delar mer än gärna med sig de forskningsbaserade metoder och övningar han använder sig av. Programledare: Natanael Derwinger.

Hjälp till självhjälp

I ett nystartat forskningsprojekt vid högskolan i Halmstad ska forskaren och gymnasieläraren Felix Schultze undersöka hur undervisningen påverkas om läraren har en mer erfaren elev som hjälplärare i klassrummet. I ett samtal från Bokmässan berättar han och en av de utvalda gymnasieeleverna hur projektet ska gå till och vad de hoppas uppnå. De intervjuas av Natanael Derwinger.

Elever som hjälplärare

Dylan Wiliam, professor emeritus vid Institute of education vid University of London, har under lång tid forskat på vad som utmärker framgångsrikt lärande och tagit fram en verktygslåda för arbete i klassrum. Alla lärare kan, och måste, ständigt bli bättre. Inte för att de är dåliga utan för att samhället blir alltmer komplicerat, vilket ställer högre krav på eleverna och därmed även på lärarna. Dylan Wiliam ifrågasätter handuppräckning som svarsmodell och vill istället utveckla en aktiv klassrumskultur där samtliga elever deltar i diskussioner och samtal och där det är okej att ha fel. Han menar att om eleverna känner att de inte får säga fel i skolan, så börjar det handla mer om att briljera än att utvecklas som människa, och det skapar inte någon bra grund för lärande. Han vill också använda elevernas kunskaper och erfarenheter av att vara just elever, som konsultativt stöd för lärares vidareutveckling och fortbildning.

Lärandets idéhistoria

Dylan Wiliam om lärandets vitala verktyg

Finska

Jiddisch

Meänkieli

Romani

Samiska

Streama program om Utbildningsvetenskaplig forskning inom ämnet Pedagogiska frågor.