Enligt Pirjo Lahdenpreä, professor i pedagogik, Mälardalens högskola, pågår ett monokulturellt tänkande. Den monokulturella tankemodellen går ut på att betona likhet. Vi är i Sverige, och här är det bäst att vara svensk. Om man har växt upp i ett blandat område är det lätt att växla mellan olika identiteter. Men om man har ett monokulturellt perspektiv ser man människor med mångkulturell bakgrund som problem. Vi skapar problem när vi inte förstår att det i stället är en tillgång.

UR Samtiden - Specialpedagogik

Specialpedagogik i ett mångkulturellt Sverige

Barn med Aspergers syndrom eller autism och friska barn har glädje av varandra, säger Inger Nilsson, forskare specialpedagogik vid Stockholms universitet. De elever som är inkluderade nådde signifikant bättre resultat. Forskningen ger stöd för verklig inkludering, men varnar för falsk inkludering. Då låter man barnen gå på samma skola, men tar inte fullt ansvar för att de ska fungera bra ihop. Det finns många rapporter om elever som haft dåliga upplevelser under sin skoltid på grund av detta. Det är vanligt att målen för denna elevgrupp handlar om det som är deras symptom. Det handlar om att jobba med problem inom socialt samarbete/kommunikation i stället för akademiska färdigheter. Är man kunnig inom något område har andra lättare att acceptera att man inte är som andra.

Rätt hjälp till elever med asperger och autism

Bodil Andersson Rack, Lund, är logoped och läs- och skrivkonsult. De senaste 15 åren har hon arbetat nästan uteslutande med läs- och skrivfrågor. Skriftsystemet i sig ställer olika typer av krav på läsarna, och barn lär sig läsa olika fort på olika språk. Det beror på att olika språk helt enkelt är olika lättstavade. Finska och turkiska tillhör de mest lättstavade språken. Engelska är svårstavat och svenska ligger i mitten. De som är födda med dyslektiska förutsättningar får det lättare om de föds i Finland eller Turiket. Man kan se att elever som undervisas på sitt andraspråk mer sällan än andra får hjälp med sin dyslexi. En turkisktalande elev med dyslexi som flyttar till Sverige får troligen mer problem med den svårstavade svenskan än med turkiskan.

Dyslexi och andraspråk

Syntolkat

Poddar

Dokumentär

Kortfilm

Drama

Reseprogram

Svenskt teckenspråk

Föreläsningar

Vetenskap & teknik

Gen Z

Språk

Hej Sverige

Finska

Jiddisch

Meänkieli

Romani

Samiska

Carl E Olivestam, forskare neurodidaktik, prorektor och biträdande professor vid Strömstad Akademi. Som lärare bör jag känna till var den stora aktiviteten är någonstans i elevernas hjärnor. Eleven visar störst aktivitet i hjässloben, center för motorik och rytm, om materialet är oreflekterat. Lärare arbetar ofta i pannloben där arbetsminnet finns. Det går att träna upp. All bearbetning av information äger rum i arbetsminnet. I kritiska situationer går aktiviteten över till amygdala. Till exempel om läraren undervisar om den elektriska spisens uppbyggnad och konstruktion och eleven bränner sig på plattan. Då blir det bara amygdala som jobbar. Det enda eleven minns blir "det här var obehagligt, det ska jag undvika".

En skola för alla måste förstås inkludera även barn med funktionshinder. Men hur ska det gå till i praktiken? Skolporten, som sammanställer forskningsrön om skolan, anordnar en konferens på temat specialpedagogik.