Syntolkat

Dokumentär

Kortfilm

Drama

Vetenskap & teknik

Poddar

Svenskt teckenspråk

Hej Sverige

Reseprogram

Språk

Valet 2026 i klassrummet

För seniorer

Finska

Jiddisch

Meänkieli

Romani

Samiska

Tema: nyanlända elever. Vad har nyanlända för kunskaper med sig till skolan och hur kan de kunskaperna omsättas i nya kunskaper? De nyanlända elever som har Åsa Sebelius som lärare utvecklar sitt språk genom genrepedagogik. Eleverna får ämnneskunskapen med sig om de förstår i vilka sammanhang och strukturer språket finns. Enligt modellen som Åsa arbetar med kan språket vara argumenterande, berättande, återgivande eller instruerande. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Lärlabbet

Säsong 2. Teman: elevhälsa, MIK, nyanlända. Lärlabbet är ett inspirerande, fortbildande och yrkesutvecklande tv-program för dig som är lärare. Här möter vi pedagoger, och ledande experter inom pedagogik och didaktik, både i Sverige och runtom i världen.

Tema: nyanlända elever. På onsdagar kommer nyanlända barn och ungdomar till mottagningsenheten Välkomsten i Helsingborg. Det brukar bli fullt av liv och lite rörigt när alla samlas. Personalen tar reda på vilka olika språkgrupper alla tillhör och därefter påbörjas kartläggningen. Sedan en tid tillbaka har personalen använt sig av en modell som går i linje med de direktiv Skolverket kommer ut med i början av januari 2016. "Det bästa med att göra kartläggning här istället för på skolorna är likvärdigheten, vi erbjuder ju en samlad kompetens som kanske inte alla skolor har", säger Jenny Bladh, pedagogisk utvecklingskonsult på Välkomsten. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Mottagandet

Tema: nyanlända elever. Eftersom alla elever har olika bakgrund och förutsättningar att lära sig det svenska språket kan det för vissa ta väldigt lång tid att slussas in i det "normala". Därför är det viktigt att nyanlända elever parallellt med lektionerna i svenska får samma undervisning som de andra eleverna på skolan. Den här synen blev utgångspunkten för ett omtalat projekt i Navets språkklass i Örebro. "Det har fungerat positivt, både socialiserings - och resultatmässigt", menar läraren Suzanne Gynnhammar. Reportaget följs upp med samtal i studion med gäster.

Inkludering

Lärandet

Tema: nyanlända elever. Tack vare envishet och en stark vilja kunde de nyanlända lärarna till slut få praktikplatser på Mariedalsskolan i Vänersborg.  Nu när en termin har gått konstaterar rektor Christina Hjern att det har varit ett väldigt lyckat projekt. - Det är oerhört viktigt för dem att starta ett liv här och det är oerhört viktigt för oss med många nyanlända elever att få lärare med deras kompetens, säger hon. Med avstamp i reportaget samtalar inbjudna studiogäster kring vikten av samverkan.

Samverkan

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad innebär en digitaliserad skola i praktiken? Vad måste lärarna kunna och vilka möjligheter finns? Läraren Ylva Pettersson har varit drivande i Katedralskolan i Skaras digitalisering. Hon anser att det viktigaste är att man som lärare vågar släppa taget och lär sig att knyta färdighet till rätt digitalt verktyg. Idag kan Ylva konstatera att hennes elevers klassrum har utvidgats. Ett exempel på detta är att återkopplingen kan komma från människor de inte känner.

Digitalisering och demokrati

Tema: medie- och informationskunnighet. Vad är datalogiskt tänkande och hur kan det läras ut? Maria Franzén på Högåsskolan i Knivsta är bildläraren som lär eleverna att programmera minirobotar. Hon menar att eleverna tränar många olika förmågor som matematik, logiskt och kritiskt tänkande, tal, bild och samhällskunskap när de programmerar.

Datalogiskt tänkande

Tema: medie- och informationskunnighet. Vi besöker Murgårdsskolan i Sandviken som arbetar med källkritik i alla ämnen. Vet eleverna hur informationsvägarna fungerar på internet? Eftersom vi möts av så mycket information är det en demokratifråga att elever lär sig finna, värdera och analysera information kritiskt. En lärarpanel följer upp i studion.

Källkritik

Tema: medie- och informationskunnighet. Helena von Malortie är slöjd- och bildlärare på Mosaikskolan i Malmö. Där går nyanlända elever från årskurs 7 till 9. Hennes elever får presentera sina kreativa arbeten genom att dokumentera dem digitalt på Ipads. När filmerna visas för andra klasser blir eleverna väldigt stolta och extra motiverade att göra ett bra arbete. En lärarpanel följer upp med samtal i studion.

Eleven som producent

Tema: medie- och informationskunnighet. Varför är lärarens kompetens i medie- och informationskunnighet, MIK, så viktig? Lärlabbet tar upp det digitala perspektivet på lärarrollen och de möjligheter som IT ger. Hur, när och i vilka syften väljer lärare digitala verktyg? Det finns en uppsjö av verktyg att välja mellan när en lärare designar sin undervisning. Vilka krav ställer det på lärarna? Lärlabbet besöker Tobias Ruthenberg på Lärarhögskolan i Borås som undervisar lärare och bibliotekarier i MIK. Skolan satsar även på att integrera MIK-undervisning i grundutbildningen för lärarstudenter.

Digital didaktik

Tema: estetik och lärande. I skolan har de estetiska ämnena samma självständiga roll som andra ämnen. Men de stöder också annat lärande och tränar barnen i betydelsefulla framtidskompetenser som kreativitet, analysförmåga, skapande, förmåga att förstå, tolka, uttrycka och kommunicera. Lärlabbet besöker Hortlaxskolan i Piteå där eleverna i årskurs 7-9 fördjupar sig i både manuella och digitala tekniker med bildläraren Stefan Holmgren. Till skillnad från på många andra håll har man också kvar kurser i fritt skapande. Bild är kommunikation, och målet med lärprocessen är att väcka elevernas fantasi och kreativa potential.

Estetikens kraft

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Svedala där alla kommunens förskolebarn får upptäcka sina röster och sin musikalitet med sångpedagogen Elinor Fryklund. Det handlar om att ge barnen tillgång till den egna rösten och om sång på barnens villkor. Sedan sångundervisningen infördes på förskolan har man som bonus fått se hur bland annat barnens språkliga utveckling tar stora kliv framåt, berättar förskolechefen Anette Lindh.

Estetiska lärprocesser

Tema: estetik och lärande. Vi besöker Sannarpsgymnasiet i Halmstad där dramapedagogen Malin Norlings elever går på särskolans individuella program. Funkisar kallar hon sina skådespelare, som alla har olika intellektuella och fysiska funktionsnedsättningar. Med dramapedagogiken som redskap undersöker de både sin egen identitet och samspelet med andra människor. Lärarpanelen följer upp med samtal i studion.

Estetik för alla

Tema: elevhälsa. Elevhälsan är en avgörande faktor för att eleverna ska nå kunskapsmålen. Det anser man på Ekbackens skola i Fellingsbro. Verksamhetsutvecklare Åsa Jönsson berättar om skolans vision för varje elev: rätt till maximal kunskapsutveckling, rätt att känna trygghet på skolan och rätt till skolro. För att lyckas arbetar lärarna tätt ihop med elevhälsan. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Elevhälsans betydelse

Tema: elevhälsa. Hur uppnår man ökad psykisk hälsa i skolans värld? På Rotskärsskolan i Älvkarleby ses eleverna som sakkunniga i arbetet med elevhälsa. De vet var bristerna och problemen finns och blir delaktiga i det förebyggande arbetet för bättre fysisk och psykisk skolmiljö. Skolchef GunnMari Nordström berättar om hur vuxna och elever arbetar tillsammans med att förebygga stress, kränkningar och psykisk ohälsa. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Ökad psykisk hälsa

Tema: elevhälsa. Vi besöker Friggaskolan i Östersund där man arbetar aktivt för att förekomma diagnoser och remisser. I kommunen har den gemensamma elevhälsan sökt olika sätt att förebygga koncentrations- och beteendesvårigheter i klassrummet. Skolpsykolog Niklas Fröst berättar hur kommunens skolpsykologer och pedagoger jobbar tillsammans. Eleverna får stöd att hitta strategier för sitt lärande. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Pedagogik och särskilt stöd

Tema: elevhälsa. Att stödja barn som upplever olika slags utsatthet är viktigt för att de ska klara skolans utbildningsmål. Men hur hittar man de utsatta barnen? I Fröslundaskolan i Eskilstuna, där cirka 95 procent av eleverna har bott i Sverige kortare än sex år, finns rutiner och strukturer för hjälpen. Men det räcker inte, säger rektor Jannice Kloibhofer. Det gäller att odla ett klimat där alla som jobbar på skolan tillsammans bryr sig.

Skolan som skyddsfaktor

Vad kan man göra för att skapa ett gott arbetsklimat? På Visättraskolan i Huddinge trivs personalen och arbetar kvar länge. Rektor Semira Vikström berättar om hur de lyckats så bra och om sitt mål att få all personal att dra åt samma håll. Det är viktigt att alla medarbetare känner sig engagerade och sedda, och att det finns en tillåtande anda där man hjälper varandra. Reportaget följs upp av samtal i studion.

Lärarens arbetsmiljö

Lusten att lära ökar om eleverna själva får påverka skolarbetet. Men hur går det till, och vad krävs för att eleverna ska ta en aktiv roll? Vi besöker Årstaskolan i Stockholm, där språkläraren Lotta Bohlin jobbar med elevaktiv undervisning. Grundstenarna i hennes undervisning är en god relation till eleverna och tydliga ramar för undervisningen. Det är viktigt att eleverna känner att det finns utrymme för dem. Studion gästas av Jimmie Nordberg, lärare i årskurs 4, och Ellinor Lundsten, lärare i årskurs 3. Övriga medverkande: Anne-Marie Körling, lärare och författare, och Sofia Kruth, lärare.

Elevaktiv undervisning

Hur jobbar skolor med klass- och elevråd, för elevinflytande över den fysiska skolmiljön och värdegrundsarbetet? Vi besöker Skattkärsskolan där klassråd hålls med 50 fjärdeklassare en gång i veckan. I panelen: Anna Löflund (åk 7-9) och Magnus Larsson (åk 6-9), Klågerupskolan. Gäst: Julia Lindh förbundsordförande för SVEA.

Elevinflytande

Hur jobbar man för elevers inflytande över det egna livet och över sin fortsatta utbildning? Vi besöker Högastensskolan i Helsingborg och träffar elever som går V.I.P-profilen, världen i perspektiv. De arbetar för förändring och arrangerar evenemang, samlar in pengar till välgörande ändamål och uppmärksammar olika samhällsfrågor, allt på eget initiativ. Med sig har de läraren Karin Nolin, som startat profilen. Hon ger praktiska råd och hjälper eleverna att komma vidare med det de vill påverka.

Eleven i samhället

Tema: Verktyg för tolerans. Hur ska pedagoger hantera konflikter och hetsiga diskussioner om känsliga ämnen? Lärarna Martin Löfgren och Per Ahlkvist har valt att flyttat klassdiskussioner om värdegrundsfrågorna till ett online-forum. På forumet finns olika policys, alla elever får ha en fri åsikt men måste kunna belägga sina påståenden med fakta. Martin och Per menar att forumet är ett sätt att långsiktigt och kontinuerlig arbeta med värdegrundsfrågor.

Förståelse och empati

Tema: Verktyg för tolerans. Hur ska pedagoger jobba för att motverka diskriminering? På Videdalsskolan i Malmö jobbar lärare och elever tillsammans för att årligen uppdatera skolans likabehandlingsplan. Arbetet väcker många frågor om normer och hur man ska motverka diskriminering på grund av kön, etnicitet, sexualitet eller religion.

Samarbete för tolerans

Tema: Verktyg för tolerans. Lärare förväntas främja förståelsen mellan människor och motverka främlingsfientlighet. Samtidigt ska alla elever få uttrycka sina ideologiska övertygelser, oavsett om de går emot demokrati och de grundläggande mänskliga rättigheterna. Hur ska lärare hantera främlingsfientlighet och intolerans i klassrummet? Hur ska elever med antidemokratiska åsikter bemötas?

Att bemöta intolerans

Tema: Läs- och skrivutveckling. Var och hur utvecklas språket? Hur främjas skrivande i skolan? Svenskläraren Malin Larsson menar att ungdomars språkutveckling är i ständig utveckling och att utvecklingen sker parallellt på olika plan. Därför bör svenskundervisningen varieras så att eleverna får träna upp olika förmågor samtidigt.

Utveckla skrivandet

Tema: Läs- och skrivutveckling. Andelen passiva läsare ökar bland Sveriges elever. Detta innebär att eleverna har svårt att tolka och reflektera över texter de läser. En effektiv metod för att utveckla läsförståelse är textsamtal. Följ med till Obbola skola där lärarna i allt större utsträckning använder textsamtal för att utveckla elevernas läsförståelse.

Samtala om texter

Tema: Läs- och skrivutveckling. I sin vardag möter ungdomar dagligen olika typer av texter genom tv-serier, datorspel, sms, bloggar och sociala medier. Skulle skolan kunna använda sig av de texter som eleverna möter på sin fritid i undervisningen?

Text är mer än skrift

Tema: Genus. Är kön en viktig faktor i skolan? Är undervisning könsneutral och finns skillnader i elevers skolprestationer baserade på kön? Här undersöker vi om lärarnas och samhällets föreställningar om kön påverka det svenska skolväsendet. Pedagogikforskare och gymnasielärare diskuterar kön, undervisning och normer.

Skolämnen och genus

Tema: Genus. Skolan ska teoretiskt bidra till att eleverna blir jämställda samhällsmedborgare som inte agerar utifrån stereotypa genuskonstruktioner. Trots detta kan tydliga könsstrukturer urskiljas i hur elever väljer gymnasie- och universitetsutbildning. Hur förmedlar skolan och lärarna genus i praktiken?

Lärlabbet

Lärandet

Om programmet

Pedagogiskt syfte

Lärlabbet

Lärandet

Om programmet

Pedagogiskt material

Pedagogiskt syfte