Syntolkat

Dokumentär

Kortfilm

Drama

Vetenskap & teknik

Poddar

Hej Sverige

Svenskt teckenspråk

Språk

Reseprogram

Finska

Jiddisch

Meänkieli

Romani

Samiska

Svenska elever ska bli bättre på digital källkritik. De nya reviderade läroplanerna som gäller från och med hösten 2018 betonar digital kompetens och kritiskt tänkande. Samtidigt pekar vissa på den stora utmaningen i att få dagens unga att tro på någonting överhuvudtaget. Om det inte finns en grundläggande tillit till kunskapsinstitutioner i samhället så blir källkritisk metod svår att hantera, säger Olof Sundin, professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet.

Skolministeriet

Det aktuella samhällsprogrammet om skolan. Säsong 12.

Kinesiska ska bli ett lika självklart språk i skolan som tyska, franska och spanska. Så lät den tidigare utbildningsministern Jan Björklunds uttalade vision för några år sedan. Den dåvarande regeringen gjorde också flera satsningar för att stärka kinesiska som skolämne. Men något större lyft för kinesiskan har det inte blivit. Bara 1% av grundskolorna har kinesiska som språkval idag och de behöriga lärarna är få. Varför går det så trögt för kinesiskan i skolan?

Kinesiska - framtidsspråket som tappade fart

"Jag lägger till dig på min Facebook så att vi kan hålla kontakten." Så säger skolkuratorn Issis Melin till en 14-årig elev som ska åka utomlands med sin pappa över lovet. Att Issis följer sin magkänsla och lägger till flickan som vän, trots att hon brukar hålla isär jobb och privatliv, ska få en avgörande betydelse för det som sedan händer. Vad gör man när en elev inte kommer tillbaka efter lovet och man känner att något inte står rätt till? Och vilken skillnad kan skolpersonal göra när de misstänker att en minderårig elev kan vara på väg att giftas bort?

Misstänkt tvångsgifte - skolkuratorn som grep in

Lisa Palm jobbade tidigare som kock. Linnea Nestius Svensson är i botten civilingenjör från livsmedelsbranschen. Båda är nyblivna lärare och har sökt sig till skolan. Och där är de väl behövda. 227 000 nya lärare och förskollärare behöver utbildas de kommande 15 åren, enligt Skolverket. Vid sidan om den traditionella lärarutbildningen satsas det därför stort på att omskola personer som från början valt en annan väg, som Lisa och Linnea. Vad var det som lockade dem till läraryrket? Och vad tänker de om sitt nya jobb?

Vi sadlade om och blev lärare

I takt med att förskolans pedagogiska uppdrag betonas allt mer ifrågasätts barnskötarnas roll. Säffle kommun är en av många kommuner i landet som har haft målet att alla som jobbar i förskolan ska vara förskollärare. Barnskötare har inte kunnat få fasta tjänster och när barngrupper har krympt så har det varit barnskötarna som fått gå. Men stor brist på förskollärare har nu tvingat kommunpolitikerna att tänka om. Nu finns istället planer på att utbilda barnskötare i kommunen. På flera andra håll i landet sker en liknande omsvängning. Är barnskötarna bara en nödvändig utfyllnad när det råder brist på förskollärare? Eller borde de betraktas som en välbehövlig profession i sin egen rätt?

Barnskötare - ett yrke på undantag?

Isabel är 14 och har skickats hit för att hon hamnade i bråk med en annan tjej på sin skola. Alex, 15, är här för andra gången. Till Skolakuten kommer högstadieelever i Stockholm som blivit tillfälligt avstängda från sina vanliga skolor. Efterfrågan från skolor om att få skicka elever till Skolakuten ökar och verksamheten växer. Vilka är de elever som hamnar här och vad kan Skolakuten göra för dem?

"I min andra skola är det kaos"

Hur fångar jag 25 elevers uppmärksamhet? Syns jag om jag står så här? Hörs jag? "Alla de små bitarna, det får man ju inte lära sig", säger Lejla Klinac om lärarutbildningen i Malmö. Även Tobias Ahlström som pluggar till lärare i Stockholm hade hoppats på en tydligare koppling till klassrummets verklighet. Den här kritiken mot lärarutbildningen är återkommande. Bör utbildningen bli mer praktiskt inriktad med större tonvikt på konflikthantering och klassrumsledarskap? Och kan datorsimulerade klassrumssituationer vara ett sätt att prova olika ledarskapsstrategier?

Blivande lärare saknar praktiska verktyg

I en lokal i Göteborg har ett 30-tal lärare samlats en kväll i februari. De är här för att lära sig hur man programmerar. Och det är hög tid att de lär sig det. Redan i höst är det nämligen de som ska lära ut programmering till sina elever. Som en del i ambitionen att stärka svenska elevers digitala kompetens ska programmering nu in på schemat som en del av bland annat matematiken. Men många lärare saknar kompetens i programmering och en del varnar dessutom för att den ordinarie matematikundervisningen kommer att bli lidande när programmeringen tar värdefull undervisningstid. Vad är det egentligen som ska hända i höst och hur är det tänkt att det ska fungera? Reporter: Lasse Edfast.

Hur ska det gå med programmeringen?

Sedan de första männen sökte sig till förskolan på 70-talet har andelen manlig personal varit konstant låg. De flesta verkar överens om att männen i förskolan behöver bli fler. Men vad är det man hoppas att männen ska tillföra? Förskolan ska motverka traditionella könsroller. Vad spelar då personalens kön för roll? Simon Johansson, Tobias Skogsberg och Urban Eriksson jobbar alla på förskolor i Luleå och har haft anledning att begrunda de här frågorna. Det har också maskulinitetsforskaren Lars Jalmert och docenten i förskoledidaktik Christian Eidevald.

Vad ska förskolan med män till?

Omkring 3000 barn bor med sina mammor på skyddade boenden runt om i landet varje år. Möjligheten för dem att fortsätta gå i skolan under tiden ser väldigt olika ut beroende på var i landet de bor. Till Kriscentrum för kvinnor i Göteborg kommer kvinnor som utsatts för psykiskt, fysiskt eller sexuellt våld. De barn som bor här med sina mammor kan bli utan skola i flera månader, eftersom det inte finns något utarbetat system för att lösa deras skolgång. I Stockholm finns istället ett särskilt lärarteam som besöker boendena och ger eleverna enskild undervisning där.

Osäker skolgång för barn i skyddade boenden

Frankrikes utbildningsminister har vunnit popularitet med sin skepsis mot digital teknik i skolan. Nu vill han förstärka förbudet mot mobiler under skoltid. Towa Hedelin och Anna von Gross är gymnasieelever på Svenska skolan i Paris, där mobilförbud redan tillämpas. De tycker att det blir lättare att koncentrera sig på skolarbetet utan mobiler. Rektorn på skolan, Karin Gadelii, menar att motståndet mot mobiler i skolan är särskilt starkt i Frankrike eftersom mobilanvändandet utmanar det traditionella franska sättet att umgås.

Mobilförbud och digitaliseringsmotstånd i Frankrike

Hittelön, flyttbidrag eller betalt redan när du pluggar - med erbjudanden som de här försöker kommuner runtom i landet överträffa varandra för att locka till sig de eftertraktade lärarna. I tider av lärarbrist blir den här kampen mellan kommuner något av ett nollsummespel. Vad leder det till? Vi besöker Kiruna för att höra hur det går med "Sveriges vassaste rekryteringsplan". En kampanj de dragit igång, i hopp om att få fler att vilja jobba i Sveriges nordligaste kommun.

Dragkampen om lärarna

Det fria skolvalet riskerar att förstärka segregationen. Vad kan man ändra på i dagens system för att minska den effekten? Forskaren Jonas Vlachos vill hellre se lottning som urvalsprincip till populära skolor, än kötid som är det vanliga idag. Skolutvecklaren Åsa Melander menar att man istället borde fokusera på att lyfta de skolor som idag blir bortvalda i skolvalet, så att de inte längre behöver väljas bort. Björn Kullgard är rektor på Franska skolan, en av de mer populära friskolorna i Stockholm. Han ifrågasätter att det är skolans ansvar att lösa ett samhällsproblem som segregation.

Hur ska vi ha det med skolvalet och urvalet?

På Malmsjö skola i Botkyrka är Mats Dahl den tredje rektorn på tre terminer. Honom har kommunen hyrt in från en rektorsförmedling. På Viaskolan i Nynäshamn arbetar Jan Silfwerbrand från samma uthyrningsföretag, i väntan på att kommunen rekryterar en ordinarie rektor. Att det råder lärarbrist i Sverige har det rapporterats om. Mindre känt är att många kommuner har svårt att rekrytera rektorer. Rektorsrollen har blivit alltför administrativ och tung, menar vissa. Attraktiva förstelärartjänster lockar mer än rektorsuppdraget för den som vill leda den pedagogiska utvecklingen på en skola. Vad händer på en skola där ingen rektor vill stanna kvar?

Rektorssnurren

Madeleine är 17 år och går årskurs nio för andra gången. Hon är en av många elever med svag teoretisk begåvning. De här eleverna räknas som normalbegåvade men har svårt för abstrakt tänkande. De kan därför ha problem med att nå kunskapskraven i teoretiska ämnen. Svårigheterna för den här gruppen talas det ganska tyst om, trots att var tionde elev räknas hit. Elisabeth Fernell är överläkare i barnneurologi och professor vid Gillbergcentrum i Göteborg. Hon menar att kraven för ett godkänt betyg bör anpassas så att alla elever med en normalbegåvning har chans att klara dem. Men Skolverket menar att de flesta elever redan nu kan klara kunskapskraven - om de bara får rätt stöd.

Kan alla klara kunskapskraven?

Lärare i socioekonomiskt utsatta områden har generellt mindre erfarenhet och behörighet än i andra skolor. Trots att budskapet i skoldebatten är att de bästa lärarna behövs på de skolor som har tuffast utmaningar. I Stockholm har man startat ett pilotprojekt på två skolor i utsatta områden där lärarna får ett lönetillägg på 6000 kronor. Men är lönen den viktigaste faktorn för att vilja jobba, och stanna, på en skola?

De segregerade lärarna

I september 2016 blev det en världsnyhet att rektorn på en gymnasieskola i danska Århus delade upp skolans elever i klasser efter etnicitet. Syftet med uppdelningen var att den krympande gruppen elever med dansk kulturell bakgrund skulle vilja stanna kvar om de placerades i klasser där de slapp vara i minoritet. "Apartheidklasser" kallades tilltaget i danska tidningar och rektorn Yago Bundgaard hamnade i mediernas strålkastarljus. Nyheten blev startskottet på en diskussion i Danmark om de hårt segregerade skolor som den danska utbildningsministern har kallat för "ghettogymnasier". Vi besöker Langkaer gymnasium för att ta reda på vad det var som hände 2016 och vad som har hänt sedan dess.

Danmark och "danskklasserna"

Undervisningen i skolan förväntas vara partipolitiskt neutral och det finns ett helt regelverk kring hur skolor ska göra när de bjuder in politiker till skolan. Vad händer då när läraren själv är politiker? Matilda Granberg Stålbert (KD), Kristina Bergman Alme (L) och Jenny Broman (V) är alla lokalpolitiker i Göteborg och dessutom lärare. Hur håller de sig neutrala i politiska klassrumsdiskussioner och vad möter de för reaktioner från sina elever?

Lärare och politiker

Det kan fortfarande vara svårt att prata om psykisk ohälsa. Men kanske är den unga generationen på väg att ändra på det. Unga idag mår enligt rapporter sämre än tidigare generationer, men det är också unga som allt oftare väljer att prata öppet om det på Youtube och i poddar. Gymnasieeleven Sandra Trillkott i Västerås bestämde sig för att sprida de kunskaper om psykisk ohälsa som hon själv saknade när hon började må dåligt i tonåren. Nu föreläser hon för både elever och lärare. Ida Höckestrand och Sofie Hallberg startade Ångestpodden för att de själva hade saknat en podd där det pratades om sådant som är jobbigt. Idag är Ångestpodden en av de mest populära poddarna om psykisk ohälsa.

De bryter stigmat kring psykisk ohälsa

Vad hände sedan i historien om högstadieeleven som misstänktes vara på väg att giftas bort och skolkuratorn som engagerade sig i hennes fall? Och vad händer nu när skolor inte längre får hyra in rektorer, enligt ett beslut från Skolinspektionen? Vi följer upp några tidigare program.

Rättegång om tvångsgifte och hyrrektor-stopp

Ett lärarlönelyft, en skolkommission och en massa statsbidrag - vilken skillnad har de senaste fyra årens politik gjort för skolan? Med hjälp av bland andra skoldebattören Per Kornhall, Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand och DN:s politiska reporter Karin Eriksson utvärderar vi den mandatperiod som nu går mot sitt slut. Och vi konstaterar att den breda politiska samling om skolan som många efterlyser, fortfarande lyser med sin frånvaro.

Fyra år med Fridolin

Hur bra är politikerna på att fånga upp skolans verkliga behov? Vilka politiska förslag kan göra skillnad för att komma till rätta med lärarbrist och skolsegregation? Vi diskuterar valrörelsen ur ett skolperspektiv i ett studiosamtal med skolutvecklaren Åsa Melander, ledarskribenten Vesna Prekopic och rektorn Hamid Zafar.

Studiosamtal om skolan i valet

Irma fick sin hemadress uthängd på nätet på grund av sitt engagemang i Fi:s ungdomsförbund Unga feminister. Elias håller låg profil i sin skola, eftersom hans engagemang i SD:s ungdomsförbund Ungsvenskarna kan väcka starka reaktioner. De allra yngsta politikerna är fortfarande skolelever och ibland får de inte ens rösta själva. Men hat och hot på grund av engagemanget har många av dem redan erfarenhet av. Vilket pris måste en ung människa vara beredd att betala för sitt politiska engagemang idag?

Hat och hot möter unga politiskt engagerade

Könsuppdelade idrottslektioner väcker starka reaktioner. Efter avslöjandet 2016 om att Skolinspektionen godkänt könsuppdelad idrott på en muslimsk friskola i Stockholm, lovade dåvarande utbildningsministern Gustav Fridolin en översyn av regelverket. Nu i somras trädde nya regler i kraft. Men något strikt förbud mot könsuppdelning är det inte fråga om. Så vad är det egentligen som gäller nu?

Stopp för könsuppdelad idrott?

En måndag i mars 2017 uppstår ett våldsamt upplopp på Alléskolan i Hallsberg. Ett gäng maskerade ungdomar kastar stenar och glasflaskor mot polisen som tillkallas. Upploppet är över på en dryg timme och polisen lyckas gripa ett tiotal personer. Men när polisen ska förhöra skolpersonalen efteråt är flera av dem så rädda för upploppsmakarna att de inte vågar berätta om vad de sett. Har skolpersonal en ännu större skyldighet än andra att ställa upp och vittna, även om de fruktar för sin egen säkerhet?

Skolupploppet i Hallsberg

Frågan hur man ska locka fler till läraryrket och få lärare att vilja stanna, är flitigt diskuterad. Ofta hamnar lönen i fokus. Men från lärarhåll lyfts lika ofta arbetsmiljön fram som en viktig faktor. Och arbetsmiljön påverkas starkt av hur styrd arbetstiden är. Vi besöker två skolor i Linköping som valt helt olika förhållningssätt. På Elsa Brändströms skola har lärarna full förtroendearbetstid, medan man på Harvestadsskolorna har 40 timmar arbetsplatsförlagd tid varje vecka. Vilket system fungerar bäst enligt lärarna själva?

Makten över arbetstiden

Lucy Crehan, lärare från Storbritannien, var nyfiken på vad som ligger bakom vissa länders framgångar i PISA-mätningarna. Hon har besökt fem länder vars skolsystem presterar på topp. Vi träffar henne på Bokmässan för ett samtal om boken Cleverlands, där hon sammanfattar lärdomarna från länderna. Och så hör vi författaren Björn Ranelid och Yolanda Bohm, författare, spoken word-artist och transaktivist, i ett samtal om hur man kan inspirera elever att hitta sitt eget språk.

Författarsamtal om PISA-lärdomar och språk

Pojkar har generellt sett lägre betyg än flickor. Skillnaden brukar förklaras med att en "antipluggkultur" håller pojkarna tillbaka. Vad är antipluggkultur och vad kan man göra åt den? Vi besöker två skolor som på olika sätt jobbar med att höja pojkarnas resultat. På Järvenskolan Tallås i Katrineholm jobbar man normkritiskt, medan Karsby international school i Norsborg fokuserar på vuxennärvaro och studieteknik. Fredrik Zimmerman har forskat i vad som kännetecknar skolor som i stället lyckats skapa en "pluggkultur".

Pojkarna och antipluggkulturen

Jämställdhet mellan män och kvinnor, alla människors lika värde och solidaritet med svaga och utsatta. Det är några av de värden som skolan enligt styrdokumenten ska förmedla till eleverna. Samtidigt förväntas elever kunna använda sig av kritiskt tänkande och självständigt formulera ståndpunkter. Hur går det här ihop? Kan man tänka fritt om man samtidigt måste tänka rätt? Och hur långt kan man som lärare gå i värdegrundens namn utan att ta partipolitisk ställning?

Vad ska skolan med värdegrund till?

Att skolan bör förstaligas är ett krav som hörs från olika håll inom skolvärlden och politiken. I riksdagen finns tre partier som vill förstatliga skolan, och det ena av de två lärarfacken har förstatligande högst upp på agendan. Vi tittar närmare på det här återkommande kravet. Vad är det man vill att staten tar över? Vilka problem hoppas man kunna lösa? Och varför är frågan om ett återförstatligande - snart 30 år efter att skolan kommunaliserades - fortfarande så viktig för en stor del av lärarkåren?

Förstatliga skolan - varför då?

De senaste åren har nyhetsrubriker larmat om hur hot och våld i skolan blivit vanligare. Och anmälningarna till Arbetsmiljöverket om hot och våld i skolan har mycket riktigt blivit fler. Men vad ligger bakom siffrorna? Forskaren Antoinette Hetzler har gått igenom över 3000 anmälningar om arbetsskada som kommit in till Arbetsmiljöverket sedan 2012. Och hon ser en delvis annan bild än den som syns i nyhetsrapporteringen.

Har svenska elever blivit våldsammare?

På internatskolan Midland School i Kalifornien konfiskeras elevernas mobiltelefoner vid terminsstart. Dessutom övervakas vad eleverna gör på nätet. Den som till exempel kollar Instagram på otillåten tid riskerar att råka ut för straffarbete. Och för att kunna duscha varmt på kvällen måste eleverna elda med ved som de själva huggit upp. Många av de föräldrar som skickar sina barn hit arbetar i techbranschen på företag som Google och Apple. Vi besöker Midland School för att förstå vad det är som lockar med skolans filosofi.

Skolan som går mot digitaliseringsströmmen

När papperskorgar började brinna på Hammarskolan i Surahammar blev skolvaktmästaren Jan-Erik Hellbom orolig. Det var som en trend som spred sig bland eleverna, berättar han. Eldandet eskalerade och under loppet av ett läsår brann det 13 gånger på skolan. Då kändes det lite coolt, plötsligt visste alla vilka vi var, säger en av eleverna som tände på. Antalet anlagda bränder på skolor i Sverige ökar. Vilka är det som eldar och varför gör de det?

Det brinner i skolan

Från och med sommaren 2019 kommer det att krävas lärarlegitimation för den som ansvarar för undervisningen på fritids. Legitimationskravet och namnbytet från det som tidigare hette fritidspedagog till det nya "lärare i fritidshem", är bara två av flera förändringar som fritids har gått igenom de senaste åren. Det här är förändringar som många hoppas ska ge verksamheten en efterlängtad statushöjning. Men kritiker varnar för att fritidshemmens särart riskerar att gå förlorad i jakten på erkännande och status.

Fritids och jakten på status

Vem kan man lita på?

Amin och Meijsam är två av de ensamkommande ungdomar som kom till Sverige under 2015. Det är en grupp vars öde blivit något av en medial följetong. Frågan om ifall de ska få stanna eller inte har varit politiskt laddad. Sedan regeringen i december 2017 föreslog den nya gymnasielagen har de politiska och juridiska turerna varit många. Vad gäller i nuläget för Amin, Meijsam och de cirka 11 000 andra ungdomar som berörs av lagen?

Följetongen om de ensamkommande och gymnasiet

Mija, David och Helle är tre av tolv elevassistenter på Sätoftaskolan i Höör. Elevassistenter är en yrkesgrupp som blivit mycket vanligare i skolan på senare tid. Det är en brokig skara där utbildningsbakgrunden varierar. Vilken funktion fyller elevassistenterna i skolan idag? Och varför blir de fler?

Elevassistenterna - en växande grupp i skolan

Har försöket med ett lönepåslag på 6000 kronor för lärare i ytterstadsskolor haft någon effekt mot lärarsegregationen? Varför är det så svårt att få fram fler språklärare? Och hur går det med rekryteringen av barnskötare i Säffle kommun? I säsongens sista Skolministeriet följer vi upp några program som sänts under 2018.

Skolministeriet

Vem kan man lita på?

Om programmet

Pedagogiskt syfte

Skolministeriet

Vem kan man lita på?

Om programmet

Pedagogiskt material

Pedagogiskt syfte