Syntolkat

Dokumentär

Kortfilm

Drama

Vetenskap & teknik

Poddar

Svenskt teckenspråk

Hej Sverige

Reseprogram

Språk

Valet 2026 i klassrummet

Finska

Jiddisch

Meänkieli

Romani

Samiska

Trollhättan är en av landets mest segregerade kommuner. Det märks inte minst i skolorna. Trots olika kompensatoriska insatser har man inte lyckats komma till rätta med problemen i de skolor som är hårdast segregerade. Därför har de lokala politikerna nu enats över blockgränsen om att utreda hur man kan få en mer blandad elevsammansättning på skolorna. Men vilka möjligheter har egentligen en kommun att motverka skolsegregation inom rådande skolvalssystem?

Skolministeriet

Skolministeriet granskar och belyser aktuella och viktiga skolfrågor genom levande reportage, egna undersökningar och fördjupande samtal. Säsong 13.

I bred politisk enighet valde Nyköpings kommun 2014 att slå ihop sina fyra högstadieskolor till en enda storskola med 1300 elever. Med färre skolor att välja mellan skulle elever med olika bakgrund mötas i samma klassrum. Så var det tänkt. Men kommunens ambition att råda bot på skolsegregationen utmanas av den fria etableringsrätten för friskolor. Och från kommunpolitiskt håll är man inte längre eniga om att Nyköpingsmodellen är en bra idé.

Hur går det för Nyköpingsmodellen?

Sverigedemokraterna gick framåt i valet 2018 och i några kommuner har partiet för första gången tagit makten. En av de kommunerna är skånska Hörby, och bland det första man gjorde där var att halvera anslaget till modersmålsundervisningen. Kommunstyrelsens ordförande Cecilia Bladh in Zito (SD) säger att nedskärningen handlar om en besparing och inte om ideologi. Men modersmålsundervisning är en återkommande käpphäst för Sverigedemokraterna. Vad handlar deras motstånd mot modersmål om?

Hörby, SD och modersmålsundervisningen

Statens institutionsstyrelse, SIS, har 23 låsta ungdomshem runtom i landet med totalt 700 platser. Här placeras ungdomar som fått beslut om tvångsvård, oftast på grund av kriminalitet eller drogmissbruk. De barn och ungdomar som bor på SIS-hemmen har rätt att gå i skolan medan de sitter inlåsta. Efter att en ny skrivning tillkom i skollagen 2015 ska skolverksamheten som SIS-hemmen erbjuder motsvara den vanliga grund- eller gymnasieskolan. Kan SIS-skolorna leva upp till det kravet?

Skola för inlåsta

Vilket handlingsutrymme har en minister när stora delar av hennes politikområde är bundet i ett blocköverskridande avtal? Vi träffar utbildningsminister Anna Ekström för ett samtal om vad som väntar skolan under de kommande åren, och om vilka möjligheter Januariavtalet mellan S, MP, L och C ger henne att driva en skolpolitik som hon tror på.

Vad vill Anna Ekström med skolan?

Får barn bestämma allting själva här i Sverige? Måste jag ändra på något i min föräldraroll? Tänk om socialen tar mitt barn? Farhågorna och funderingarna är många hos de föräldrar som går en studiecirkel för nyanlända föräldrar i Uddevalla. Här ges föräldrarna chansen att diskutera möjligheter och svårigheter med föräldraskap i exil. Vad behöver nyanlända föräldrar veta om skolan i Sverige? Och vad behöver skolan veta om dem?

Vad tänker nyanlända föräldrar om skolan i Sverige?

På bara några månader har Greta Thunbergs skolstrejk för klimatet spridits världen över. Tiotusentals ungdomar har gått ut på gatorna med kravet att något görs åt klimatförändringarna. Och under parollen Teachers for Future ger lärare nu de strejkande eleverna sitt stöd. Men varför just en skolstrejk? Och var kommer idén ifrån? En del av svaret hittar vi i Dalslands skogar.

Skolstrejken som blev en världsrörelse

Matteläraren Lukman Resho från Syrien jobbar på en gymnasieskola i Örebro. Men hans tjänst är ett subventionerat nystartsjobb som snart tar slut. Ett riktigt lärarjobb har han svårt att få, trots att han har gått snabbspåret för nyanlända lärare. Med snabbspåret som lanserades 2016 skulle nyanlända lärare få en kortare väg till lärarjobb i Sverige. Men någon snabb väg in i yrket har snabbspåret inte blivit för de flesta. Vad är det som står i vägen för snabbspårslärarna?

Snabbspåret ingen spikrak väg till lärarjobb

Idén om lärstilar slog igenom i Sverige i slutet av 1990-talet. Enligt lärstilsteorin kan elever delas in i olika kategorier efter det sätt som de bäst lär sig på. En visuell elev lär sig bäst genom att se och läsa, medan en auditiv elev lär sig bäst genom att lyssna. Idag är idén om lärstilar utskälld och på skolor där man tidigare skyltat med lärstilspedagogik har spåren sopats bort. Hur går det till när en pedagogisk idé på kort tid får stort genomslag i skolan för att efter några år vara nästintill bortglömd?

Lärstilarnas uppgång och fall

Gymnasieeleverna på Tegelbruksskolan i skånska Klippan får regelbundet lämna drogtester i form av urinprov. Den elev som inte vill ställa upp kan räkna med att vårdnadshavarna kontaktas. Den här sortens generella drogtester förekommer på flera gymnasieskolor runt om i landet. Men metoden är ifrågasatt. För att det ska vara lagligt att göra så här krävs frivillighet från elevernas sida. Men hur frivilligt kan det bli om det är förenat med konsekvenser för den elev som vägrar lämna prov?

Är det lagligt att drogtesta elever?

En av de 73 punkterna i januariöverenskommelsen mellan S, MP, L och C säger att barn till nyanlända ska gå i obligatorisk språkförskola från tre års ålder. Inspirationen kommer från Danmark där ett liknande system har funnits i flera år. I Danmark väcker förskoletvånget blandade känslor, både bland föräldrar och språkpedagoger.

Dansk obligatorisk förskola inspirerar Sverige

Har skolsituationen blivit bättre för barn på skyddade boenden i Göteborg? Och vilka insikter tar Stockholms nya socialborgarråd Jan Jönsson med sig från tiden som rektor i ett socialt utsatt område? Vi följer upp två tidigare reportage.

Skola för gömda och rektorn som blev borgarråd

Läraren Kurt Rosenlund har arbetat på Södermalmsskolan i Stockholm i över fyrtio år. Han var med när skolan 1980 införde åldersblandade klasser, som en av de första i landet. Kurt och hans kollegor fick ta emot många studiebesök genom åren. Trenden att organisera sina elever i ett-treor och fyr-sexor höll i sig i drygt två decennier. Enligt forskaren Monika Vinterek gick 4 av 10 svenska tredjeklassare i en åldersblandad klass vid millennieskiftet. Nu ser det inte ut så längre. Vad var det som hände?

När åldersblandat var på modet

Hos en del väcker matematiken ren och skär ångest. Fenomenet kallas matteångest och ställer till besvär i livet även utanför skolan. Psykologiforskaren Marcus Lindskog har genom att mäta nummersinnet hos väldigt små barn kunnat visa att grunden för matteångest läggs tidigt i livet. Anna Palmer som utbildar förskollärare berättar om hur man jobbar med lärarstudenternas egna negativa känslor inför matte, för att undvika att de förs vidare till barnen.

Vad är matteångest?

För fyra år sedan besökte Skolinspektionen Dalhemsskolan i Helsingborg och konstaterade att eleverna hade tagit makten. Det fanns inte heller någon studiero berättar rektorn Anette Swenninger. Sedan dess har skolan ställt om sitt arbetssätt. Anmälningar om hot och våld i skolan ökar och i den politiska debatten hörs förslag om ändrade regler och hårdare tag. Men vilken förändring kan en skola få till på egen hand? Vi besöker två skolor som bestämt sig för att vända en negativ utveckling.

Att återställa ordningen

Under parollen Lärarmarschen har tusentals lärare samlats på gator och torg runt om i landet. De vänder sig mot nedskärningar och sparkrav i skolan. Den här sortens lärarprotester har varit en ovanlig syn i Sverige de senaste decennierna. För trots att lärare ofta larmar om en allt tyngre arbetsbörda så har den svenska lärarkåren varken strejkat eller demonstrerat i någon större omfattning sedan 1989. Hur kommer det sig att lärarna har hållit sig så lugna? Och vad är det som får dem att kliva upp på barrikaderna just nu?

Lärarna protesterar

Efter skolavslutningen i nian riskerar en del ungdomar att glida in i gängkriminalitet och organiserad brottslighet. - Det handlar inte om att röka braj och sno kexchoklad, säger polisen Daniel Neck, utan om att förvara och transportera vapen och sälja och förvara narkotika. Vad har skolan att sätta emot de snabba pengar som gängen erbjuder? På Ryaskolan i stadsdelen Biskopsgården i Göteborg försöker man få eleverna att göra sig andra bilder av framtiden

Brottsförebyggande skola

Det är oklart hur Hörby ska kunna genomföra den besparing på modersmålsundervisning som klubbades igenom hösten 2018. I en ny policy skärper kommunen kraven på vilka elever som ska erbjudas modersmål. Men modersmålsläraren Farid Shar ställer sig frågande till policyns innehåll. En statlig utredning föreslår att modersmålsundervisningen ska regleras i skolans timplan. Utredaren Nihad Bunar menar att om inget görs för att stärka modersmålsundervisningens ställning så riskerar ämnet att vara hotat på sikt.

Fortsatt ovisst om modersmål i Hörby

Inför riksdagsvalet 2018 bjöd partierna över varandra i löften om att satsa på lärarassistenter. Det skulle råda bot på allt från lärarbrist till kunskapsluckor hos eleverna. Nu anslår Regeringen nästan en halv miljard kronor i statsbidrag som ska gå till att anställa lärarassistenter. Men vad är det tänkt att den här nya yrkesgruppen ska göra i skolan? Och vad talar för att lärarassistenter kommer att innebära en avlastning för lärarna?

Vad ska lärarassistenterna göra?

Förväntningarna på vad skolan ska hinna lära ut till eleverna är höga. Samhällsutmaningar av olika slag möts av krav på att skolan borde göra mer. Det kan gälla allt från stresshantering till källkritik och jämställdhet. Men i tider av lärarbrist och rapporter om stress och press hos både lärare och elever, höjs nu röster som menar att vi behöver tänka om. Istället för att fråga oss vad skolan kan göra mer, bör vi fundera på vad som skulle kunna plockas bort från skolans uppdrag.

Vad ska bort från skolan?

På alliansregeringens tid var entreprenörskap ordet för dagen. Att starta eget skulle bli lika naturligt som att ta ett jobb. Skolan ansågs spela en nyckelroll för att få fram de nya entreprenörerna och 2011 skrevs entreprenörskap in i skolans läroplaner. Vad blev det av den här satsningen? Vem pratar om entreprenörskap i skolan idag?

Skolan och entreprenörskapet

Barn som är placerade i familjehem har sämre chanser att lyckas i skolan än andra barn. Så har det sett ut länge. Man har utgått från att de här barnens öde är förutbestämt på något sätt. Det säger forskaren och psykologen Rikard Tordön. Men med rätt sorts stöd och insatser går det att förbättra förutsättningarna. 14-åriga Melissa har bott i familjehem från fem års ålder. Från andra klass har ett team från Skolfam - Skolsatsning i familjehemsvården - haft koll på hur det går för henne i skolan.

Måste barn i familjehem misslyckas i skolan?

Sedan hösten 2018 ska alla skolor undervisa i programmering. Inför omställningen fanns en oro att skolorna inte skulle hinna med att fortbilda sina lärare. Det fanns också en osäkerhet kring hur undervisningen i programmering egentligen skulle gå till. Så hur ser det ut ett år efter införandet av programmering på schemat? Vad är det eleverna får? Och har lärarna hunnit lära sig det de ska lära ut?

Hur går det med programmeringen?

Trollhättan och segregationen

Hur trendkänslig är skolan i Sverige? Hur väl rimmar oprövade metoder med bestämmelsen om att skolan ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet? Och vilka krav är det rimligt att ställa på pedagogisk forskning? Vi bjöd in Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson, professorn i pedagogik Silwa Claesson och Knut Sundell, sakkunnig på Statens beredning för medicinsk och social utvärdering, SBU, till ett studiosamtal om skolan och trenderna.

Den trendkänsliga skolan

En rapport från Statens medieråd om ungas sjunkande läsning har väckt starka reaktioner. Men myndighetens omvärldsanalytiker Ulf Dahlquist tycker att reaktionerna har varit alltför alarmistiska. Tydligt är ändå att unga läser allt mindre böcker och tidningar. Vad kan man göra för att få dem att läsa mer? Och vad är det vi vill att de ska läsa? Vi pratar med svenskläraren Jenny Edvardsson om vikten av att skapa läsvanor. Och vi träffar författaren Linda Skugge som skriver böcker för den grupp unga läsare som kallas tweenies.

Vuxenvärlden oroar sig för ungas läsvanor

En kritikstorm mot Barn- och elevombudet har rasat under året. Lärare vågar inte längre ingripa mot stökiga elever har det sagts. Och man varnar för att en anmälningskultur brer ut sig i skolan. Vad handlar det här om? Vi träffar forskaren i utbildningsrätt Maria Refors Legge som reder ut vad en lärare får, och inte får göra mot en elev. Och så pratar vi med Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand, ordförande för Sveriges Elevkårer Ebba Kock, och Barn- och elevombudet Caroline Dyrefors Grufman.

Bråket om BEO

På waldorfförskolan Karlavagnen i Visby finns inga digitala prylar. Inom waldorfpedagogiken har man alltid arbetat skärmfritt och vill gärna fortsätta med det. Men sedan den 1 juli 2019 finns det ett nytt krav för waldorfpedagogerna Thomas Lundström och Jonna Bengtsson att förhålla sig till. Den nya reviderade läroplanen kräver nämligen att alla förskolor i Sverige använder sig av digitala verktyg i undervisningen. Hur ska man som förskola hantera det nya digitaliseringskravet om man inte tror att digitala verktyg är nyttiga för små barn?

De ofrivilliga digitalpedagogerna

Några år efter gymnasiet bestämde sig Waris för att åka på semester till sitt ursprungsland Somalia. Det hon inte visste då var att hon skulle bli kvar i två år. Att barn och unga skickas på så kallade uppfostringsresor till föräldrarnas ursprungsland för att uppfostras enligt kulturen där har blivit vanligare. Hur går en sådan uppfostringsresa till? Och vad är det som får föräldrar att skicka iväg sina barn?

Uppfostringsresor

När en gymnasieskola i Nyköping började att servera helvegetarisk mat på onsdagar hösten 2013, ledde det till protester i form av hamburgergrillning utanför skolan. Sedan dess har vegetarisk mat blivit vanligare, men förändringar i skolmaten väcker alltjämt starka känslor i de breda folkdjupen. Trots att Sverige är ett av få länder i världen där elever serveras varm mat avgiftsfritt, så kännetecknas vår inställning till skolmaten av individuella krav och allmänt missnöje. Varför är det så?

Varför är vi inte nöjda med skolmaten?

Andelen barn som medicineras för adhd varierar stort mellan olika delar av landet. I Nynäshamn är det 13,3 procent av pojkarna som får adhd-medicin, vilket kan jämföras med bara 1,8 procent i Emmaboda. Vad beror de här skillnaderna på? Och vilken roll spelar skolan? Vi besöker Nynäshamn och Emmaboda för att höra vad skolpersonal där tänker om skillnaderna. Dessutom hör vi barn- och ungdomspsykiatern Sven Román och Socialstyrelsens utredare Peter Salmi.

Skolan och adhd-diagnoserna

Efter år av stök och låga resultat valde Malmö stad att stänga ner Rosengårdsskolans högstadium våren 2013. Skolans 130 elever spreds då ut på andra skolor runtom i Malmö. Men från och med hösten 2019 har Rosengårdsskolan ett högstadium igen, om än i mindre skala. Varför väljer man att öppna på nytt? Och vad talar för att det ska gå bättre den här gången?

Rosengårdsskolan öppnar högstadiet igen

I digitaliseringens tidevarv talas det allt oftare om robotisering - även i skolan. Men vilken funktion är det tänkt att robotarna ska fylla i klassrummen? - En mänsklig lärare har fördomar medan en robot kan vara mer objektiv. Det säger robotutvecklaren Fredrik Löfgren som tror att robotar kan komplettera lärarna och bidra till en bättre skola i framtiden. Men Sofia Serholt, som har studerat hur robotar interagerar med elever, ser stora såväl tekniska som etiska hinder innan robotar skulle kunna ersätta lärare - om vi ens vill att de ska göra det.

Vad har robotar för plats i skolan?

12-åriga Alisha valde själv att bära slöja efter att hon börjat läsa Koranen för ett år sedan. Hon tycker inte att någon annan borde få bestämma vad hon ska ha på sig eller inte. Men allt oftare hörs förslag om ett slöjförbud i skolan, både från politiker och opinionsbildare. Vad är det med slöjan som väcker så starka reaktioner? Och vem ska få bestämma vad en flicka får ha på sig på huvudet?

Skolan och slöjan

När Skolverket föreslog att antiken skulle plockas bort från historieämnet i grundskolan utlöstes en kritikstorm. Vansinnigt, bisarrt och befängt, löd reaktionerna. Myndigheten tvingades backa och antiken blir kvar. Men problemet med en begränsad lektionstid för ämnet historia kvarstår, och de flesta är överens om att allt inte hinns med. Så vad ska man göra? Går det att prioritera i ämnets innehåll på ett sätt som gör alla nöjda?

Antiken och historieämnets dilemma

Regeringen vill förbjuda nya friskolor med konfessionell inriktning och snart presenteras en utredning om hur det ska gå till. I Sverige är det få elever som går i konfessionella skolor jämfört med många andra europeiska länder, men kritiken mot skolorna är desto mer utbredd. Företrädare för konfessionella skolor menar dock att det behövs en miljö där elever med en religiös tro kan känna sig accepterade.

Snaran dras åt om de religiösa friskolorna

Rektorn Linnéa Lindquist på Hammarkullsskolan i Göteborg har tröttnat på att se hur friskolor sätter högre betyg på sina elever än vad de kommunala skolorna gör. När skolorna har ungefär samma elevunderlag så är skillnaderna orimliga menar hon och kallar de höga betygen för glädjebetyg. Hur utbrett är problemet med glädjebetyg och betygsinflation? Och vad kan man göra för att uppnå en likvärdighet i betygssättningen mellan skolor?

Vad ska man göra åt glädjebetygen?

Livskunskap var ett utskällt ämne som så småningom försvann. Men många menar att det behövs någon form av emotionellt och socialt lärande i skolan. OECD genomför just nu en studie bland elever i 10 olika länder om sociala och emotionella färdigheter. Och här i Sverige arbetar skolkuratorn Hilda Johnsson tillsammans med lärarna på sin skola för att få in det förebyggande elevhälsoarbetet på lektionerna.

Skolministeriet

Trollhättan och segregationen

Om programmet

Pedagogiskt syfte

Skolministeriet

Trollhättan och segregationen

Om programmet

Pedagogiskt material

Pedagogiskt syfte