Name: UR Samtiden - Vetenskapsfestivalen 2022 : Vad är kvantteknologi?
Uploaded: 2022-06-20T00:00:00.000Z
Duration: 20 min 15 s
Description: Begreppet "superposition" inom kvantfysiken innebär att en elektron faktiskt kan vara på två platser samtidigt. Anton Frisk Kockum, forskare i tillämpad kvantfysik, försöker här förklara fenomenet. Inspelat den 7 maj 2022 på Humanisten vid Göteborgs universitet.

Syntolkat

Dokumentär

Kortfilm

Drama

Vetenskap & teknik

Poddar

Hej Sverige

Svenskt teckenspråk

Språk

Reseprogram

Finska

Jiddisch

Meänkieli

Romani

Samiska

Begreppet "superposition" inom kvantfysiken innebär att en elektron faktiskt kan vara på två platser samtidigt. Anton Frisk Kockum, forskare i tillämpad kvantfysik, försöker här förklara fenomenet. Inspelat den 7 maj 2022 på Humanisten vid Göteborgs universitet.

UR Samtiden - Vetenskapsfestivalen 2022

Varje år sedan 1997 skapar Internationella Vetenskapsfestivalen Göteborg mötesplatser för kunskap, inspiration och nya perspektiv. Temat för i år är "Det okända". Inspelat den 6-8 maj 2022 på Humanisten vid Göteborgs universitet.

Människans påverkan på jordens klimat har accelererat dramatiskt sedan 1950-talet. Även om vi klarar koldioxidutmaningen, kommer världens omställning till ny balans ta hundratals år konstaterar Klas Grinell, föreståndare för Centrum för Europaforskning vid Göteborgs universitet (CERGU). Inspelat den 6 maj 2022 på Humanisten vid Göteborgs universitet.

Att navigera i okänd terräng i klimatomställningens tid

Ett samtal om de politiska svängningarna inom EU, men framför allt i Tyskland och Frankrike de senaste decennierna. Hur har det sett ut och vad kommer att hända? Medverkande: Rutger Lindahl, professor emeritus i statsvetenskap, Marie Demker, professor i statsvetenskap, och Olof Larsson, doktor i statskunskap. Samtalsledare är Ann-Kristin Jonasson, doktor i statskunskap. Inspelat den 6 maj 2022 på Humanisten vid Göteborgs universitet.

Hur förändrar maktskiften i Tyskland och Frankrike EU:s framtid

Satsningen på forskning och vetenskap är den tredje största posten i EU:s budget. EU är världsledande inom vetenskaplig forskning och utveckling, större än både USA och Kina. Ettore Costa, postdoktor vid institutionen för litteratur, idéhistoria och religion, beskriver läget. Inspelat den 6 maj 2022 på Humanisten vid Göteborgs universitet.

Hopp eller förtvivlan - om EU:s vetenskapspolitik

Kommer leran bete sig på samma sätt på Mars och i andra världar inom solsystemet som på jorden? Hur lite krävs det för att lera ska börja rinna som lava, sväva över ytan, höja sig som bröddeg eller rinna olika varje gång? Petr Brož, forskare i geodynamik vid institutet för geofysik vid tjeckiska vetenskapsakademin, förklarar hur leran påverkas av den omgivande miljön. Inspelat den 6 maj 2022 på Humanisten vid Göteborgs universitet.

Leka med lera på Mars

Det framtida behovet av elektricitet väntas öka, samtidigt som vi behöver minska våra utsläpp av växthusgaser för att tämja den globala uppvärmningen. I vilka elproduktionsteknologier behöver vi göra våra investeringar för att lösa detta problem? Caroline Granfeldt, doktorand vid institutionen för tillämpad matematik, berättar. Inspelat den 6 maj 2022 på Humanisten vid Göteborgs universitet.

Elbehov och klimat - att utnyttja energitillgången optimalt

Maskininlärning har revolutionerat många områden. Trots denna framgång anses neurala nätverk vara en svart låda. Deras extrema komplexitet gör det nästan omöjligt för oss att förstå hur de fattar beslut, och vilken information de baserar sina beslut på. Daniel Persson, professor i matematiska vetenskaper på Chalmers, förklarar vad neurala nätverk är och hur hans forskargrupp använder symmetri för att öppna den svarta lådan. Inspelat den 6 maj 2022 på Humanisten vid Göteborgs universitet.

Den dolda symmetrin bakom artificiell intelligens

Sedan 1980-talet har forskare utvecklat och studerat metamaterial. Det är moderna material som inte förekommer i naturen, och vars egenskaper bestäms av dess struktur snarare än deras kemiska sammansättning. Några av dessa innovativa material har designats matematiskt, med egenskaper som beskrivs med formler och inte mått. Irina Pettersson, docent i matematiska vetenskaper, visar exempel på hur formen på ett material kan styra dess egenskaper. Inspelat den 6 maj 2022 på Humanisten vid Göteborgs universitet.

Från ren matematik till nya material

Evolutionen i havet kan vara snabb eller långsam. Vissa arter kan formas genom anpassningar till miljöer som ligger bara några meter från varandra, medan andra knappt förändras alls genom tusentals år och hav mellan dem. Leon Green introducerare forskare från Centrum för marin evolutionsbiologi som berättar om sin forskning. Medverkar gör James Reeve, Chloé Robert och Martin Eriksson vid institutionen för marina vetenskaper. Inspelat den 7 maj 2022 på Humanisten vid Göteborgs universitet.

Strandsnäckor, ostron och arternas geografiska utbredning

Mycket gömmer sig i havets djup – och i generna hos olika marina organismer. Leon Green introducerar forskare från Centrum för marin evolutionsbiologi vid Göteborgs universitet som berättar om sin forskning. Medverkar gör Stefanie Ries, Ellika Faust och Björn Andersson, doktorander vid institutionen för marina vetenskaper vid Göteborgs universitet. Inspelat den 7 maj 2022 på Humanisten vid Göteborgs universitet.

Ålgräs, genetisk mångfald och mikroalger

Vad är kvantteknologi?

Kvantavkänningsteknologi används bland annat används för att mäta gravitationsvågor, tjockleken på is eller inom ultraljudsteknik. Witlef Wieczorek, docent vid institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap, berättar. Inspelat den 6-8 maj 2022 på Humanisten vid Göteborgs universitet.

Vad är kvantavkänning?

Det första e-mailet skickades den 29 oktober 1969 via ett nätverk mellan två högskolor i västra USA. Nu skapas nya nätverk av små supersnabba kvantdatorer, "The quantum internet", något som kan komma att revolutionera informationsteknologin. Raphaël Van Laer, forskarassistent vid institutionen för mikroteknologi och nanovetenskap, berättar. Inspelat den 7 maj 2022 på Humanisten vid Göteborgs universitet.

Kvantteknologins internet

I takt med att tekniken blir mer sofistikerad, blir det svårare att förstå hur AI tänker. Systemen beskrivs ibland som "svarta lådor" eftersom det är svårt att se hur datorn resonerar - även för AI-utvecklarna själva. Kan vi lita på en så hemlighetsfull teknologi? Hur kan AI bli mindre okänd och mer transparent? Alexander Berman, doktorand vid institutionen för filosofi, lingvistik och vetenskapsteori, berättar. Inspelat den 7 maj 2022 på Humanisten vid Göteborgs universitet.

Kan vi lita på AI?

Toppmoderna mätningar i den växelvis istäckta Södra oceanen kring Antarktis utförs med hjälp av autonoma instrument. På så sätt kan man förstå rollen som havet spelar i det globala klimatet, och hur detta kan komma att ändras i en allt varmare värld. Johan Edholm, civilingenjör i marina vetenskaper, berättar om ny mätteknik och nya mätresultat. Medverkar gör även Theo Spira och Estel Font, doktorander vid institutionen för marina vetenskaper. Inspelat den 7 maj 2022 på Humanisten vid Göteborgs universitet.

Polar gliders - hav, is robotar och klimat

Vetenskap uppfattas ofta som något krångligt och svårtillgängligt. Teori dras med samma dåliga rykte. Hur svårt måste det då inte vara att ägna sig åt vetenskapsteori? Dessbättre är inte vetenskapsteorin alls så krånglig som ryktet gör gällande. Ämnets centrala problemställningar kan summeras i en fyrfältare över det okända. Johan Söderberg, docent i vetenskapsteori vid Göteborgs universitet, förklarar. Inspelat den 7 maj 2022 på Humanisten vid Göteborgs universitet.

UR Samtiden - Vetenskapsfestivalen 2022

Vad är kvantteknologi?

Om programmet

Pedagogiskt syfte

UR Samtiden - Vetenskapsfestivalen 2022

Vad är kvantteknologi?

Om programmet

Pedagogiskt material

Pedagogiskt syfte

Avsnitt