Syntolkat

Dokumentär

Kortfilm

Drama

Vetenskap & teknik

Poddar

Hej Sverige

Svenskt teckenspråk

Språk

Reseprogram

Finska

Jiddisch

Meänkieli

Romani

Samiska

Autonoma vapensystem, vapen utrustade med artificiell intelligens, spås bli den tredje revolutionen på slagfältet efter krutet och atombomben. Så kallade mördarbotar är billiga att framställa och behöver varken mat eller sömn och lyder alltid order, vilket är några av skälen till den kapprustning som pågår. Samtidigt varnar tusentals forskare för utvecklingen. Vill vi verkligen leva i en värld där maskiner har makt att besluta över om människor ska leva eller dö?

Besserwisser

Säsong 2. En vetenskapspodd med spännande forskningsresultat i fokus. Programledarna Malin Olofsson och Marcus Hansson berättar om forskning som på ett eller annat sätt fascinerar dem med innehåll som spänner över flera forskningsområden, allt från humaniora till naturvetenskap. Vill du inte sitta svarslös när aktuella frågor diskuteras vid middagsbord eller i fikarum? Besserwisser ger dig den oväntade vinkeln eller spetskunskapen som du behöver för att kunna glänsa, och lyfter samtida svensk forskning.

Vad är äkta och vad är falskt? Frågan är högaktuell i en tid av manipulerade bilder och deepfakes, men den har ställts i många hundra år. I jakten på det autentiska besöker vi Nationalmuseum där det hänger en Rembrandt som har ansetts äkta under vissa perioder, och falsk under andra. Och så funderar vi på huruvida en AI-genererad Rembrandt är mer autentisk än de målningar som mästaren själv skapade.

Besserwisser : Äkta och falskt : referenslista

Äkta och falskt

När terapiboten Eliza utvecklades på 1960-talet förvånades forskarna över hur snabbt testpersonerna anförtrodde sig åt den. Numera klarar maskinerna "Turingtestet" och vi kan inte längre avgöra om vi kommunicerar med en dator eller en människa. Chattbottarna uppfattas dessutom som mer empatiska, de har alltid tid och är alltid vänliga. Hör varför Francisca Hoyer på AI Sweden ändå föredrar sina mänskliga vänner med alla deras fel och brister.

Chattbotten : referenslista

Chattbotten – din nya bästa vän

Att ställa frågor är en del av jobbet för poliser, journalister och läkare. Och då är det avgörande hur frågorna ställs, menar Gunilla Blomberg som utbildar poliser i förhörsteknik. Frågan är också grundbulten i en demokrati, när våra politikers beslut utvärderas. I våra dagar kan man dock fundera på om frågan har blivit för fri. Hör en filosof och en retoriker resonera om saken.

Frågans makt : referenslista

Frågans makt

Ett av skälen till att ekosystemen i våra tarmar är fattigare än förr är den mat vi äter: många kalorier, men lite fibrer. Här får vi höra historien om hur ultraprocessad mat - skräpmat, helt enkelt - utvecklades i USA efter andra världskriget. Vi besöker också Göteborgs universitet där forskarna har förstått att typ 2-diabetiker saknar en särskild tarmbakterie. Ett piller med bakterien kan göra att de som håller på att utveckla diabetes kanske inte behöver bli sjuka.

Besserwisser : Tarmbakterier, kosten och diabetes : referenslista

Tarmbakterier, kosten och diabetes

Det är något vi gör nästan varje dag, men aldrig pratar om. Och det är just städningens vardaglighet som har väckt professor Fanny Ambjörnssons nyfikenhet. I sin forskning har hon hittat kopplingar mellan städning, döden och klimatkrisen. Häng också med när Malin Olofsson skurar badrum tillsammans med Maria Thulemark som forskar samtidigt som hon städar. Och Maria har fått erfara att om någon är osynlig på jobbet så är det hotellstäderskan.

Besserwisser : Städning som terapi : referenslista

Städning som terapi

Går det att ta ner solen på jorden? År 1985 fattades beslutet att en fusionsreaktor skulle byggas. Den skulle ge helt ren energi utan radioaktivt avfall eller koldioxidutsläpp. Nu har det gått snart 40 år och ITER har drabbats av den ena motgången efter den andra. Kostnaderna har blivit astronomiska, men ingen fusions-el finns i sikte. Vi funderar på varför det aldrig blir som man tänkt sig – i alla fall inte i megaprojektens värld.

 Megaprojektens megaprojekt : fusion : referenslista

Megaprojektens megaprojekt: fusion

Katter är gulliga, mjuka och älskade. Men de är också duktiga jägare som dödar miljoner fåglar varje år – bara i Sverige. Samtidigt säger EU:s lagstiftning att varje enskild fågel ska skyddas. Hur går det ihop? Inte alls, anser Han Somsen, professor i juridik på Lunds universitet. Han berättar om sin egen kattresa och om hot och hat som han har utsatts för sedan han publicerade sin slutsats; vi kan inte låta katter gå ute hur som helst. Naturvårdsverket ger också sin syn på saken.

Katten – en massmördare : referenslista

Katten – en massmördare

Vem har inte problem med sömnen? 40 procent av svenskarna har det. Och har man riktigt svårt att sova är risken för depression mer än dubbelt så hög jämfört med om man sover gott. Därför vill läkaren och forskaren Sandra Tamm knäcka det som idag är en gåta: Varför leder sömnproblem till psykiatriska sjukdomar? Följ också med på en resa in i den norske konstnären Edvard Munchs mörka värld. Han hade inte bara svårt att sova utan också kraftig ångest.

Sömnbrist och depression : referenslista

Sömnbrist och depression

Tänk om vi kunde förverkliga en urgammal dröm: att förstå vad djuren säger. Artificiell intelligens gör att forskare lättare kan avkoda djurs kommunikation. Följ med till Max Planck-institutet i Frankfurt där pratsamma nakenråttor studeras. De har minst 25 olika slags ljud, som också kan kombineras på mängder av sätt. Men alla forskare är inte lika imponerade. Gör vi de här studierna för djurens skull eller för människans? Och kommer den här forskningen djuren till del?

Tala med djur : referenslista

Tala med djur

De superrika blir fler och fler, samtidigt som de förblir en ganska osynlig grupp. Men nu pågår flera forskningsprojekt där svenska miljardärer studeras. Vilka är de? Och vad rankar de högt? Hör om varför padelbanan är så viktig på elitskolan Lundsberg och om varför det ger högre status att vara en ”doer” än att läsa böcker. Hör också om hur de superrikas livsstil och värderingar påverkar alla i ett samhälle, oavsett vad plånboken har för märke.

Superrika och elitforskning : referenslista

Superrika och elitforskning

AI och framtidens slagfält

I Sverige tas ett politiskt initiativ i slutet av 1960-talet: Vi ska inte prata om ras eller hudfärg. Intentionen är välvillig: rasismen ska avskaffas. Men det leder till att vi saknar verktyg för att få syn på den diskriminering och strukturella rasism som finns i Sverige. Möt forskarna som tycker att vi borde prata mer om ras och har förslag på hur vi kan göra det.

Färgblindhet och rasism : referenslista

Färgblindhet och rasism

Många kustnära kommuner tar upp kampen mot stigande havsnivåer genom att satsa på murar och skydd. Men man kan också göra tvärtom och i stället backa tillbaka, för att ge plats för vattnet. Det är vad "planerad reträtt", en annorlunda form av klimatanpassning, går ut på. Det handlar också om insikten att framtiden är öppen, och om att de beslut vi tar idag styr hur de stigande haven påverkar oss på lång sikt.

Planerad reträtt : referenslista

Planerad reträtt

Vilka möjligheter skulle öppna sig om vi kunde göra som björnen, och gå i ide under några månader? Ett skandinaviskt forskarlag är dvalamysteriet på spåren, i hopp om att björnens superkraft ska gå att överföra till människan. Följ med programledarna Malin Olofsson och Marcus Hansson som tar oss från dvala till koma, via nedfrysning och upptining. Medverkar gör Ole Fröbert, professor inom experimentell farmakologi vid universitet i Århus samt adjungerad professor vid universitet i Örebro.

Drömmen om dvala : referenslista

Drömmen om dvala

Hur gör man för att komma tillrätta med statens övergrepp mot urfolk eller andra minoriteter? Ett sätt är att tillsätta en sanningskommission. Under våren 2023 pågick två sanningskommissioner i Sverige, en för det samiska folket och den andra för tornedalingar, kväner och lantalaiset. Sanningskommissionerna ska utreda övergrepp, men också ta fram handlingsplaner för att historien inte ska upprepa sig.

Varför behövs sanningskommissioner? : referenslista

Varför sanningskommissioner?

Tekniken för att hitta planeter utanför vårt solsystem, så kallade exoplaneter, blir allt bättre. Inom överskådlig framtid ska rymdteleskopet Plato skickas ut i rymden. Det är specialiserat på att hitta jordliknande planeter. Astronomen Carina Persson har förhoppningar om sådana upptäckter och därmed om förutsättningar för liv i universum. Rymdfilosofen Erik Persson efterfrågar en ideologisk diskussion om vad som är tillåtet att göra i rymden.

Besserwisser

AI och framtidens slagfält

Om programmet

Pedagogiskt syfte

Besserwisser

AI och framtidens slagfält

Om programmet

Pedagogiskt material

Pedagogiskt syfte

Säsong 3

Säsong 2

Säsong 1