Syntolkat

Dokumentär

Kortfilm

Drama

Föreläsningar

Vetenskap & teknik

Poddar

Svenskt teckenspråk

Hej Sverige

Reseprogram

Språk

Gen Z

Valet 2026

Finska

Jiddisch

Meänkieli

Romani

Samiska

De första civilisationerna brukar kallas för flodkulturer för att de växte fram vid floder. För ungefär 7000 år sen blev människor bofasta, började odla och byggde världens första städer. Den mest kända flodkulturen är Egypten med pyramiderna vid Nilen. En annan är Mesopotamien vid floderna Eufrat och Tigris. Vi går igenom vad som kännetecknar en flodkultur, vilka de var och hur dessa samhällen utvecklades. Du får dessutom lära dig att tyda hieroglyfer och träffa 3000 år gamla fiskar.

Plugga historia - arabiska

Om historiska händelser och skeenden för dig som pluggar på högstadiet. Varje avsnitt avslutas med en tydlig sammanfattning, för att underlätta för elever som studerar på egen hand. Programledare är historikern Andreas Marklund.

Serien syftar till att ge studiestöd i ämnet historia på högstadiet för modersmålstalare på arabiska och fungerar som såväl introduktion som sammanfattning av olika kursmoment. Syftet är att komplettera undervisningssituationen med bilder, sammanhang och konkreta exempel.

Flodkulturerna

Den grekiska antiken är en period mellan 700 och 300 f.Kr. Där skapas det som brukar beskrivas som den första demokratin. Vi går igenom de viktigaste faktorerna som formar vår bild av den grekiska antiken, till exempel ett gemensamt språk och en gemensam religion, men också litteraturen, teatern och idrotten. Vi berättar även om Alexander den store och hellenismen.

Antikens Grekland

Med välorganiserad militär och taktisk politik lyckades den lilla staden Rom växa till ett gigantiskt imperium. Men minst lika viktiga var vägar, vattenledningar och kloaker. Rom byggdes inte på en dag men här kan du lära dig grunderna om romarrikets uppgång och fall på en dryg kvart. Dessutom får du träffa en frusen romersk soldat som får ett paket med varma strumpor.

Romarriket

Tiden mellan ca år 500 och 1500 brukar kallas för medeltiden. Det är alltså tiden mellan antiken och då Columbus seglar till Amerika. Under den här tiden finns både riddare, nya spännande sjukdomar och totalt kaos råder i hela Europa. Kulturen blomstrar också och grunden till universiteten läggs. Vi får lära oss om några av de viktigaste delarna av den 1000 år långa perioden.

Medeltiden

På kort tid går Frankrike från diktatur med en enväldig kung till en republik med folkstyre och mänskliga rättigheter. Kungen avsätts och avrättas, obligatorisk skolgång införs och staten ska se till att alla invånare får mat. Men vägen dit är blodig. 40 000 människor avrättas. Men varför blev det revolution? Och varför just i Frankrike? Och varför var de tvungna att döda så många?

Franska revolutionen

Den amerikanska revolutionen blir grunden till ett nytt land: USA. Det är 13 brittiska kolonier i Nordamerika som protesterar mot orättvisor och blir de första kolonierna som frigör sig från en europeisk stormakt. Revolutionen ger många svar på varför USA ser ut som det gör idag, till exempel varför de tycker det är självklart att alla ska få bära vapen. Men hur kunde kolonierna vinna mot en så övermäktig fiende som Storbritannien?

Amerikanska revolutionen

Under 1700-talet börjar det uppfinnas nya maskiner som drivs av vatten och ånga. De är starkare än både människor och djur. Plötsligt kan det produceras mängder av nya varor i fabriker. Städer växer fram och folk flyttar in från landsbygden. Vi går från bondesamhälle till industrisamhälle. Järnvägar byggs och binder samman städer och länder och ångdrivna fartyg kan nu frakta råvaror och produkter över hela världen. Arbetet i fabrikerna var hårt och farligt och barnarbete var vanligt.

Industriella revolutionen

Christofer Columbus resa till Amerika 1492 blev starten för europeiska länders brutala erövring av stora delar av världen. I jakten på guld och rikedomar utplånades hela folkgrupper medan andra förslavades. Varför kunde Europa bli så dominerande? Och hur har kolonialismen påverkat världen, då och idag?

Kolonialismen

Under 1800-talet tar Europas länder kontroll över stora områden i världen. De utvinner naturresurser och utnyttjar människor i de erövrade områdena. Den tiden kallas imperialismen. Det ger europeiska länder stora vinster och många nya kunskaper samtidigt som det skapar stort lidande för många människor i de områden som erövras. Här är en genomgång av den europeiska imperialismen från tidigt 1800-talet till början av 1900-talet - och dess konsekvenser för världen.

Imperialismen

Första världskriget pågick mellan 1914 och 1918 och berörde hela världen. Efter kriget såg Europas karta helt annorlunda ut, med många nya länder samtidigt som andra försvunnit. Första världskriget brukar kallas det första moderna kriget eftersom det var så många nya vapen som användes. Det gjorde också att väldigt många människor dog. Samtidigt bidrog kriget faktiskt till krav på allmän rösträtt och gav nya villkor för europeiska kvinnor.

Första världskriget

Mellankrigstiden infaller 1918-1939 mellan mellan två världskrig, det första  och det andra. Det är en tid då mycket förändras i Europa. Vissa länder går mot demokrati, som Sverige. Andra mot diktatur, som Tyskland. Men varför var det så olika utveckling i de olika länderna? Många händelser under mellankrigstiden gör att vi idag kan se hur det andra världskriget oundvikligen närmar sig.

Mellankrigstiden

Andra världskriget pågick 1939 till 1945 och var den största konflikten i världshistorien och även den dödligaste. Några få diktaturer lyckades ta över stor del av världen på bara några år. I Tyskland organiserade dessutom nazisterna Förintelsen: ett systematiskt mördande med målet att utrota hela folkgrupper. Sverige var neutralt och deltog inte i kriget men tillät Tyskland att transportera soldater genom landet.

Andra världskriget

Kalla kriget är konflikten mellan supermakterna USA och Sovjetunionen som började 1945 och slutade i början av 1990-talet. Båda sidor hade stark militär och många kärnvapen. Kalla kriget påverkade hela världen och Europa var delat i öst och väst. Många länder i väst var medlemmar i försvarsalliansen Nato och öststaterna i Warszawapakten. Sverige var alliansfritt. Runt om i världen pågick konflikter och krig som var en direkt följd av kalla kriget. Perioden slutade med att Berlinmuren föll och Sovjetunionen upplöstes.

Kalla kriget

Avkoloniseringen ledde till att många före detta kolonier blev självständiga länder mellan åren 1945 och 1975. Under lång tid hade en stor del av världen styrts av europeiska länder, kolonialmakter. En viktig orsak till avkoloniseringen var att de gamla kolonialmakterna var fattiga efter andra världskriget. En annan orsak var att FN bildats och beslutat att alla stater har rätt till självstyre. Men kolonialmakterna ville inte släppa sina kolonier frivilligt och det ledde till flera långa krig.

Avkoloniseringen

Efter Sovjetunionens fall och kalla krigets slut trodde många att det skulle bli färre krig och konflikter i världen, men så blev det inte. 1989 började antalet demokratier i världen öka, men runt år 2000 vände det och demokratierna blev färre igen. Här beskrivs hur några av dagens konflikter har uppstått och hur de hänger ihop med historien. Dessutom förklaras varför många på 1990-talet trodde att det skulle bli fred på jorden.

Plugga historia - arabiska

Flodkulturerna

Om programmet

Pedagogiskt syfte

Lärarhandledning

Flodkulturerna

Antikens Grekland

Romarriket

Medeltiden

Franska revolutionen

Amerikanska revolutionen

Industriella revolutionen

Kolonialismen

Imperialismen

Första världskriget

Mellankrigstiden

Andra världskriget

Kalla kriget

Avkoloniseringen

Nutidshistoria

Plugga historia - arabiska

Flodkulturerna

Om programmet

Pedagogiskt materialPedagogiskt syfteLärarhandledningArbetsmaterial

Pedagogiskt syfte

Lärarhandledning

Avsnitt

Flodkulturerna

Antikens Grekland

Romarriket

Medeltiden

Franska revolutionen

Amerikanska revolutionen

Industriella revolutionen

Kolonialismen

Imperialismen

Första världskriget

Mellankrigstiden

Andra världskriget

Kalla kriget

Avkoloniseringen

Nutidshistoria