Hot mot medierna har länge varit en del av Donald Trumps retorik. Under valrörelsen 2024 trappade han upp sina attacker; han hotade med att dra in sändningstillstånd, stämde mediebolag och menade att journalister som inte avslöjar sina källor borde fängslas. Nu är han vald till USA:s president och frågan är hur stor makt han har att omsätta sina hot till verklighet. Och hur kan det i så fall påverka pressfriheten och i förlängningen demokratin?

Falska nyheter - USA under Trump

Hotet mot pressfriheten

När presidentkandidaten Donald Trump sköts under ett tal i Butler sommaren 2024 var världens samlade pressuppbåd på plats. Bilden på Trump, med blod rinnande vid örat, omgiven av livvakter och med en höjd näve blev snabbt ikonisk. Den gav upphov till flera konspirationsteorier, till exempel att skjutningen var iscensatt av republikanerna själva. Vilken makt har bilder för hur vi förstår och tolkar nyheter? Och på vilket sätt påverkas vi av AI-genererade och uppenbart falska bilder?

Bildens makt och skotten mot Trump

När presidentkandidaterna möttes i en debatt räknade journalister och faktagranskare antalet lögner och halvsanningar och listade påståenden som var vilseledande. Samtidigt växer misstron mot både medier och politiker. Postsanning (post-truth) innebär att vi tror på det som stämmer överens med vad vi tycker och tänker snarare än på det som fakta bevisar. Hur påverkar det oss när politiker inte håller sig till sanningen, och vad vill de uppnå? Vad betyder det för demokratin när vi litar på känslor och åsikter snarare än på fakta?

Lögnerna och jakten på fakta

Presidentkandidaten Donald Trump varnade för att valet 2024 var riggat. Han upprepar också påståendena om att han egentligen vann valet 2020, men att ogiltiga valsedlar och manipulerade rösträkningsmaskiner bestal honom på segern. I förra valet ledde myten om valfusk fram till att missnöjda Trumpanhängare stormade regeringsbyggnaden Kapitolium. En person sköts till döds och flera skadades. Finns det någon sanning i påståendena om valfusk? Och vilken roll spelar de amerikanska medierna?

Amerikanska medier och myten valfusk

Det amerikanska presidentvalet har kallats Tiktok-valet. När allt fler människor får sina nyheter från sociala medier blir det allt viktigare för kandidaterna att vända sig till influencers för att nå ut till väljarna. Men vilka risker finns det när influencers med miljontals följare blir del av politiska kampanjer? Och är det ok att de får betalt för att sprida politiska budskap? Vi undersöker skärningspunkten mellan influencers och journalister och vad man kan tänka på när man ser politiskt innehåll på sociala medier.

Influencers och kampen om väljarna

Poddar

Dokumentär

Kortfilm

Förintelsen

Reseprogram

Föreläsningar

Svenskt teckenspråk

Vetenskap & teknik

Gen Z

Väck läslusten

Orka plugga

Drama

Språk

Nationella minoriteter

Syntolkat

Finska

Jiddisch

Meänkieli

Romani

Samiska

Det amerikanska presidentvalet är ett av de viktigaste valen under supervalåret 2024. USA:s president påverkar politiken, konflikterna och ekonomin på global nivå. Men hur ska vi tolka all information som sprids om valet, kandidaterna och deras påståenden? Vi följer rapporteringen om USA-valet och svarar bland annat på frågor som: Vilka källor kan jag lita på och varför? Och vilken påverkan har desinformation och propaganda på demokratin?

Syftet är att hjälpa unga att avkoda nyhetsrapportering och informationsspridning, förbättra sina kunskaper i källkritik och utveckla sin källtillit.

Falska nyheter följer rapporteringen om USA-valet 2024 och går till botten med desinformation och påverkan. Målgrupp är gymnasiet.

Falska nyheter - USA under Trump

Bildens makt och skotten mot Trump

Om programmet

Pedagogiskt syfte

Hotet mot pressfriheten