Syntolkat

Dokumentär

Kortfilm

Drama

Föreläsningar

Vetenskap & teknik

Poddar

Svenskt teckenspråk

Hej Sverige

Reseprogram

Språk

Gen Z

Valet 2026

Kärlek

Peter Norman tog silver i OS i Mexico City 1968. Men det som gör honom till en del av idrottshistorien är hans stöd till Tommie Smiths och John Carlos protest mot rasförtrycket i USA. Norman blev efter händelsen utfryst hemma i Australien och portades från kommande OS, men hans vänskap med Smith och Carlos levde vidare. Decennier senare fick han upprättelse – och hans agerande har erkänts som ett uttryck för civilkurage.

Bildningsbyrån - tänka mot strömmen

Peter Norman och OS-protesten 1968

Den första december 1955 satte sig Rosa Parks på bussen hem från jobbet. När hon vägrade lämna plats åt en vit man tillkallades polis och hon greps. Rosa Parks framställs ofta som en trött kvinna som av en slump satte sig till motvärn. Hennes berömda protest 1955 var dock kulmen på ett långt politiskt engagemang. Vi får följa hennes väg från en barndom präglad av rädsla och segregation till ett livslångt arbete för rättvisa. Hennes mod blev startskottet för en massrörelse som förändrade USA.

Rosa Parks rebelliska liv och gnistan som förändrade USA

I Hallormsstaður finns en gammal resetoalett som enligt sägnen har kopplingar till Beatles-medlemmen Ringo Starr. Toaletten har förvarats på platsen i över fyrtio år. Vi försöker ta reda på sanningen bakom detta udda föremål – och får samtidigt en inblick i musikfestivalen som bandet Stuðmenn anordnade i Atlavík sommaren 1984.

Isländska föremål berättar

Resetoaletten

David Bowie föddes i efterkrigstidens London 1947 och blev en av rock- och popvärldens mest förunderliga artister. Han såg tidigt hur digital teknik kunde förändra musik och konst. Under 1990-talet startade han en egen webbsida där han uppmuntrade publiken att experimentera med hans verk. Den 10 januari 2016 dog Bowie, men hans ständiga nyfikenhet och vilja att tänja på gränser lever kvar än idag.

David Bowie – en digital pionjär och gränsöverskridare

Kalla kriget är konflikten mellan supermakterna USA och Sovjetunionen som började 1945 och slutade i början av 1990-talet. Båda sidor hade stark militär och många kärnvapen. Kalla kriget påverkade hela världen och Europa var delat i öst och väst. Många länder i väst var medlemmar i försvarsalliansen Nato och öststaterna i Warszawapakten. Sverige var alliansfritt. Runt om i världen pågick konflikter och krig som var en direkt följd av kalla kriget. Perioden slutade med att Berlinmuren föll och Sovjetunionen upplöstes.

Plugga historia - arabiska

Kalla kriget

Avkoloniseringen ledde till att många före detta kolonier blev självständiga länder mellan åren 1945 och 1975. Under lång tid hade en stor del av världen styrts av europeiska länder, kolonialmakter. En viktig orsak till avkoloniseringen var att de gamla kolonialmakterna var fattiga efter andra världskriget. En annan orsak var att FN bildats och beslutat att alla stater har rätt till självstyre. Men kolonialmakterna ville inte släppa sina kolonier frivilligt och det ledde till flera långa krig.

Avkoloniseringen

En kväll år 1983 hade en man hela världens öde i sina händer. Ända sedan vi människor uppfann kärnvapen har vi flera gånger varit nära att utplåna oss själva. Och det har nog aldrig varit så nära som under 1983. På 1980-talet tävlade USA och Sovjet i idrott, vetenskap och teknik, men också om vem som hade flest kärnvapen. Hur nära var jorden egentligen att gå under i kärnvapenkrig i början av 1980-talet? Och vem var mannen som stoppade det?

Historia förklarad

Kärnvapenhotet under kalla kriget

I ett halvt sekel levde Sydafrikas befolkning under apartheidregimens förtryckande raslagar. Hur var det att leva under apartheid? Och hur ser det ut idag? I det här avsnittet förklarar vi hur livet kunde se ut under apartheid.

Apartheid

Venndiagram : Plugga historia

Tidsaxel : Plugga historia

Världskarta : Plugga historia

Quiz

Plugga historia

Visionen om folkhemmet var att Sverige skulle bli ett land där alla var inkluderade och levde jämlikt. Så blev det dock inte för dem som tillhörde de så kallade undantagsgrupperna. Emma träffar Jens Rydström, professor i genusvetenskap, som berättar om hur hbtqi-personer fängslats och spärrats in genom historien. Och socionomen Suzann Larsdotter tar med Emma på en tidsresa där samma grupp sakta men säkert får det bättre. Özz koncentrerar sig på att förklara hur Sveriges syn på demokrati och välfärd förändras, från det vi fick allmän och lika rösträtt fram tills idag.

En annan sida av historien

Demokrati och välfärd

Under kalla kriget tävlade supermakterna Sovjetunionen och USA om att bli störst och mäktigast, både på jorden och i rymden. Men medan stormakterna kapprustade hade ländernas ungdomar ett annat fokus. Kim Salomon, professor emeritus i historia, berättar om hur unga amerikaner engagerade sig för att undvika ännu ett världskrig. Och Ekaterina Kalenina, professor i kultur- och kommunikationsstudier, berättar om den sovjetiska subkulturen "stilyaga" som provocerade alla auktoriteter och ansågs vara en fara för den sovjetiska ideologin. Özz går igenom kalla kriget från start till slut.

Varför blev det ett kallt krig? Vad betyder det egentligen? Och hur tog det slut? Özz Nûjen förklarar.

Snabbkoll på historien

Özz Nûjen berättar om hur Sveriges syn på demokrati och välfärd har förändrats från det vi fick allmän och lika rösträtt fram tills idag.

Del 2 av 10. Fabella går med sin pappa till frisören. De vuxna pratar om när de var unga på åttiotalet och när syntare och hårdrockare bråkade. Plötsligt skickar Minnet iväg Fabella på en tidsresa till 1984. Där träffar hon Annika som är hårdrockare och vill starta ett band. Annika möter motstånd från vuxenvärlden och under en tv-sänd debatt hjälper Fabella henne att genomföra en kupp som banar väg för hårdrocksbandet Devil´s Den.

Hälsning till framtiden och Jakten på den glömda historien

Jakten på den glömda historien

Fabellas färd till 1984

Del 3 av 10. Fabella berättar en läskig historia för sin bästis Eli. Är historien sann eller är det bara en vandringssägen? Minnet skickar Fabella på en tidsresa till Västerås 1974 där det har kommit italienare till staden för att arbeta. Fabella träffar Enzo vars mamma försöker starta en pizzeria. Men svenskarna är misstänksamma. Falska rykten sprids om att det skulle finnas råttkött i pizzorna. Om man kan sprida elaka rykten kanske man likaväl kan sprida goda? Enzo och Fabella gör ett försök.

Fabellas färd till 1974

Del 5 av 10. Fabella är hos sin farfar. Minnet skickar Fabella på en tidsresa till Stockholm 1957. Där träffar hon bagarsonen Sixten som är feriebarn på en bondgård eftersom föräldrarna arbetar hela sommaren. Sixten känner sig vilsen i lantlivet med hårt gårdsarbete och fotboll på fritiden. Är inte Sixten lite lik Fabellas farfar som barn? Påminner inte Sixtens feriesyster Gunilla om farmor? Men Gunilla verkar mer intresserad av grannpojken Bengt som är jättebra på fotboll. Plötsligt står hela Fabellas existens på spel.

Fabellas färd till 1957

Del 8 av 10. Fabella och Eli målar plakat till en klimatdemonstration. En farbror kommenterar surt att ungas miljöengagemang är påhitt för att slippa skolan. En förbipasserande kvinna tar Fabella och Eli i försvar och upplyser mannen om att unga alltid har engagerat sig i sin framtid. Minnet skickar Fabella på en tidsresa till Borås 1980 där det är folkomröstning i Sverige om kärnkraft. Fabella träffar Solveig som är den enda i sin klass som är emot kärnkraft.

Fabellas färd till 1980

Del 6 av 10. Fabella och Eli möter en kvinna som vet mycket om månen och rymden. Fabella skickas av Minnet på en tidsresa till Kiruna 1969. Där tittar Lotta på tv-sändningen av när människor för första gången landar på månen. I Kiruna arbetar nästan alla pappor i järngruvan och mammorna är hemmafruar. Gruvarbetet är farligt och många dör i olyckor. Det leder till att arbetarna börjar strejka. Lotta drömmer om att bli rymdingenjör men Lottas mamma tycker inte att det är ett yrke för en tjej.

Fabellas färd till 1969

Hitlers arv lever vidare även efter Tredje rikets fall. Under kalla kriget återanvändes nazistiska och fascistiska experter av västs stormakter i jakten på inflytande och säkerhet. Från Operation Paperclip till Franska främlingslegionen, från NATO:s ledarskap till underrättelsetjänster och företag. Nätverk och idéer som föddes i diktaturer har präglat världens maktstrukturer långt in i modern tid.

Nazisternas globala spridning

Nazisternas nya befattningar

Kan en hel porslinsservis överleva en flygplanskrasch? År 1950 störtade flygplanet Geysir på Vatnajökull. Men mitt i allt det dramatiska finns en nästan komisk detalj: en stor middagsservis klarade sig helt oskadad. Hur är det möjligt?

Flygplanskraschen och porslinet

Vad gör en gammal telefon märkt med "White house" i ett hem i Kópavogur? Enligt historien följde denna unika samlarpryl med en amerikansk president till Island. Med hjälp av dokument, vittnesmål och expertis söker vi svar på frågan: kan denna telefon faktiskt ha koppling till Vita huset?

Presidentens telefon

Tredje rikets fall 1945 blev inte slutet på nazismens arv – utan startskottet för dess förvandling. Tusentals nazistiska och fascistiska eliter, forskare och innovatörer integrerades i nya maktstrukturer världen över. Genom dem bildades grunden för teknisk, militär och politisk utveckling som än idag präglar vår samtid.

Vetenskap och expertis blir grunden för en global diaspora när tusentals nazistiska och japanska forskare och tekniker rekryteras av segermakterna. De blir motorn i efterkrigstidens vetenskapliga och tekniska framsteg – med gränslös påverkan på allt från rymdkapplöpningen till medicin och industri.

Efterkrigstiden

Peter Norman och OS-protesten 1968

Rosa Parks rebelliska liv och gnistan som förändrade USA

Resetoaletten

David Bowie – en digital pionjär och gränsöverskridare

Kalla kriget

Avkoloniseringen

Kärnvapenhotet under kalla kriget

Apartheid

Kalla kriget

Avkoloniseringen

Demokrati och välfärd

Kalla kriget

Kalla kriget

Demokrati och välfärd

Fabellas färd till 1984

Fabellas färd till 1974

Fabellas färd till 1957

Fabellas färd till 1980

Fabellas färd till 1969

Nazisternas nya befattningar

Flygplanskraschen och porslinet

Presidentens telefon

Nazisternas globala spridning

Teknik i framkant