Syntolkat

Dokumentär

Kortfilm

Drama

Föreläsningar

Vetenskap & teknik

Poddar

Svenskt teckenspråk

Hej Sverige

Reseprogram

Språk

Gen Z

Valet 2026

Kärlek

I alla tider har samhällsförändring börjat med att människor vågat drömma, orkat kämpa, och velat förändra. Men vad förändrar ett samhälle mer genomgripande och långsiktigt? Och kan man som enskild person göra skillnad? Här berättas bland annat om rösträttskämpen Selma Lagerlöfs nytänkande, uppfinnaren Alfred Nobels kamp för att skapa en bättre framtid, Raoul Wallenbergs civilkurage som världsmedborgare och demonstrerande arbetare i Ådalen som ville ha tryggare anställningar. Berättelserna handlar om dåtid, men lika mycket om nutid. Det är människor och händelser som på ett eller annat sätt varit med och förändrat samhället för alltid.

Människor för ändring

Det finns berättelser som ingen har frågat om och platser få brytt sig om att skildra. Vi tittar närmare på Sveriges förflutna för att försöka förstå den tid vi lever i idag. En nation brukar benämnas som ett kollektiv av människor som förenas genom landgränser, språk, religion, härstamning, kultur, traditioner och historia. Genom att bredda bilden av vilka som ingår i kollektivet Sverige kan vi få en förståelse för att det hela tiden har gjorts val när historia har nedtecknats.

Nationen

Vem skriver vår historia? Beroende på, exempelvis, nationalitet, kön eller källor kan samma händelse beskrivas på många olika sätt. En arkeologisk utgrävning, ny forskning eller en annan tidsanda kan också göra att historieskrivningen revideras. Programledarduon Emma Molin och Özz Nûjen hjälper oss att belysa fler än ett perspektiv. I varje avsnitt utgår vi från en historisk epok och berättar en mindre känd del av den. Det finns också en kort faktaversion av varje avsnitt - serien Snabbkoll på historien.

En annan sida av historien

Vi funderar över singellivet och varför ensamhet alltid ställs i relation till tvåsamhet.  Vi lyssnar efter goda råd till längtande hjärtan i frågespalterna. Vi synar hur ungdomsprogrammet Bullen bröt ny mark för 1980-talets tonårspojkar, och hur romaner som På drift och Bridget Jones dagbok skildrar livet som solokvist för kvinnor - och män. Och så frågar vi oss varför realityprogrammen så ofta har ett hastigt bröllop som mål.

Fejk

Singellivet

Kyrkan hade en ohotad position både hos enskilda människor och i samhället fram till att vetenskapen börjar ta plats på 1600-talet. Özz träffar historieläraren Mattias Axelsson för att ta reda på vad som händer när det man tidigare litat blint på inte längre är den enda sanningen. Emma går igenom hur vetenskapliga framsteg ger nya tankar om livet och verkligheten, och hur det påverkar folket.

Vetenskap och religion

Ön Saint-Barthélemy i Karibien var en svensk koloni mellan 1784 och 1878. Kolonin är ett exempel på Sveriges delaktighet i den transatlantiska slavhandeln. Journalisten Judith Kiros reser till Saint-Barthélemy för att se spåren efter Sveriges koloniala historia. Samtidigt diskuterar Kitimbwa Sabuni, talesperson för Afrosvenskarnas riksförbund, och forskaren Ylva Habel den svenska slavhandeln. Vilka var motiven för transatlantisk slavhandel? Och hur kan vi förhålla oss till den delen av historien idag?

Svensk slavhandel

Vad händer i ett samhälle där alla inte kan garanteras en rättvis rättegång? Under 1600-talets häxprocesser dömdes människor till döden, trots att bevis saknades. Idag är vi inte rädda för häxor, men fruktar terrorism och gör allt för att samhället ska kännas tryggare. Men vad händer i ett samhälle som är fyllt av rädslor och varför är rättssäkerhet viktigt?

Häxorna - rättssäkerhet

Fördjupande program om de händelser och skeenden som tas upp i serien Historia förklarad. Tillsammans med en programledare samtalar några av Sveriges främsta experter inom respektive område om historiebruk, källor och hur historiska händelser påverkar oss även idag.

Historia fördjupat

Samtidigt som industrialiseringen blomstrade med nya industrier, nya tekniska uppfinningar och maskiner så var barnarbetet som mest utbrett. Emma träffar Bengt Sandin, docent i historia, och får höra allt om hur barn arbetade långa dagar med farliga arbetsuppgifter och hur de ofta kom hem till ett trångt och smutsigt hem utan tid för lek. Özz berättar om hur den industriella revolutionen tog fart och hur den ledde till att socialismen så småningom växte sig stark i samhället.

Industrialiseringen

Under första världskriget led Sverige av hungersnöd och arbetarklassen svalt. 1917 inledde Sveriges arbetarklasskvinnor våldsamma hungerkravaller som låg på gränsen till revolution. Dessvärre nämns sällan arbetarkvinnornas hungerupplopp i beskrivningar av Sveriges demokratiprocess. Folkmusikern Sara Parkman besöker Söderhamn för att se var hungerprotesterna inleddes och berättar om kvinnor som kämpade för bröd och fred.

Skitåret 1917

Historien har länge varit skriven av män med makt. De tidiga historieböckerna handlade främst om krig och fred - sådant som var viktigt för härskare. Historieforskaren Elise Garritzen, historieläraren Lasse Hongisto och journalisten Jussi Nygren diskuterar vem som har makten att skriva historia och vad historia överhuvudtaget är.

Pieleen mennyt historia

Kenellä on valta kirjoittaa historiaa?

Fördjupning och reflektioner kring historiska händelser och skeenden som tas upp i serien Plugga historia. Historikern Andreas Marklund pratar om historiska källor, historiebruk och källkritik. Han berättar också om vad han själv tycker är extra fascinerande om de olika epokerna och tidsperioderna.

Plugga historia - historikerns reflektioner

Vi är på Birka i Mälaren för att undersöka sanningshalten i ett antal vanliga påståenden om vikingarna. På den vikingatida handelsplatsen träffar vi Charlotte Hedenstierna-Jonsson, filosofie doktor i arkeologi som hjälper oss att resonera kring påståenden som att kvinnorna stod hemma vid spisen och männen var ute i viking eller att Birka bara var befolkat av slavar. Vad säger egentligen vetenskapen?

Hjärta och hjärna : Hos vikingarna : källor

Hjärta och hjärna

Hos vikingarna

Utan hjälp från de länder som de europeiska stormakterna hade koloniserat hade förmodligen andra världskrigets historia sett annorlunda ut. Men hur var det för de soldater som fick lämna sina familjer på andra sidan jorden för att kriga för ett land som behandlade dem illa? Emma åker till armémuseum där Olle Westerberg, museipedagog, visar henne hur en kolonialsoldat fick gå ut i strid utan vare sig lämplig utrustning eller bra kläder. Özz går metodiskt igenom hur andra världskriget började, hur det fortskred och hur det gick till slut.

Andra världskriget

Med utgångspunkt i kraftkarlar och"strongwomen" funderar vi över vad som har betraktats som styrka respektive svaghet hos kvinnor och män. Varför har den manliga kroppen värderats utifrån muskler och den kvinnliga från bröst och midja? Hur kommer det sig att vi skrattar åt den nakna manskroppen, som Sean Banans rumpa och Ballongdansen? Och vad hände med hetero-männens självbild när popstjärnan Samantha Fox kom ut ur garderoben?

Kroppen

Under kalla kriget tävlade supermakterna Sovjetunionen och USA om att bli störst och mäktigast, både på jorden och i rymden. Men medan stormakterna kapprustade hade ländernas ungdomar ett annat fokus. Kim Salomon, professor emeritus i historia, berättar om hur unga amerikaner engagerade sig för att undvika ännu ett världskrig. Och Ekaterina Kalenina, professor i kultur- och kommunikationsstudier, berättar om den sovjetiska subkulturen "stilyaga" som provocerade alla auktoriteter och ansågs vara en fara för den sovjetiska ideologin. Özz går igenom kalla kriget från start till slut.

Kalla kriget

Med utgångspunkt i popgruppen som fenomen tittar vi på gänget genom historien. Vilka har känt sig manade att starta ett band, vem har stått i kulissen och vem har kommit och stört? Hur har groupien beskrivits i låtar och artiklar? Vi undersöker1990-talsbegreppet Lilla Smurfans princip. Och vi frågar oss vilka strukturer som har format det festliga grabbgänget - och vad som händer när det roliga tar slut.

Gänget

Med utgångspunkt i Tarzans "magstödade" vrål och Betty Boops pipiga utrop lyssnar vi oss fram genom karakteristiska röster som fångat oss genom tiderna. Varför sänkte Paris Hilton sitt tonläge när hon ville kliva fram som affärskvinna? Och varför lät manliga komiker förr i tiden som gnällkärringar när de spelade kvinnor?

Rösten

I fyra korta avsnitt berättar gymnasielärare varför de anser att det är viktigt att undervisa om antisemitism. Hur kan skolan agera för att motverka antisemitism och hur kan man som lärare ta sig an frågan i klassrummet? Avsnitten kompletterar poddserien "Antisemitism idag".

Antisemitism idag - metodklipp

I slutet av 1700-talet har människor i den franska kolonin Saint-Domingue fått nog av slaveriet - och startar en revolution. En av centralgestalterna är Toussaint Louverture. Han föds in i slaveri, blir fri och så småningom en av de viktigaste ledarna i kampen för ett fritt land. Den haitiska revolutionen blir som ett test för den franska revolutionens slagord om frihet och jämlikhet kan prövas i praktiken - är en slav lika mycket värd som en fri människa?

Bildningsbyrån - tänka mot strömmen

Toussaint Louverture - den haitiska revolutionen

Med utgångspunkt i skådespelaren Burt Reynolds utvik på 1970-talet pratar Anna Charlotta och panelen om förändrade perspektiv på manlig nakenhet. Hur har sexiga utspel påverkat karriären för killar som utmanat manligheten? Panelen minns svenska rockstjärnor som på 1980-talet bekymmerslöst visade snoppen i ungdomstidningen Okej. Dessutom avslöjas vilken svensk låt som tidningen Expressen kallat "samlagsvideo" och varför soulartisten D'Angelo kände sig så förnedrad att han lämnade rampljuset.

När vi pratar om det forntida Egypten är det främst faraoner, mumier och pyramider som brukar ta plats. Men egyptologen Sofia Häggman låter oss ta del av hur vanliga människor hade det under den här tiden. Tillsammans tittar hon och Özz närmare på en av Egyptens mest väldokumenterade byar, Deir el-Medina. Hur levde, arbetade och tänkte de människor som bodde där? Dessutom berättar Emma övergripande om högkulturer.

Högkulturer

Carl von Linné har under århundraden hyllats för sitt arbete att kartlägga naturen. Redan på 1700-talet, när han systematiserade växter och djur, myntades frasen "Gud skapade och Linné ordnade". Men på senare år har hans delaktighet i statens kampanj mot samer och hans nedsättande beskrivningar av asiater och afrikaner fått uppmärksamhet. Han har kallats både rasismens stamfader och en av världshistoriens mest inflytelserika rasistiska ideologer. Hur såg Linnés liv ut? Och kan man verkligen kalla honom rasistisk?

Carl von Linné - blomsterkungen och rasismen

Vilka var snapphanarna? Stämmer den traditionella synen som rövare på plundringståg eller var de helt enkelt soldater i friskytteförband som slogs för att Skåne skulle förbli danskt? Eller var de offer för kriget? Svaret är inte ett utan flera och illustrerar hur vår historia förändras med den som skriver den. Malin Liedberg, museipedagog, och Helén Lilja, antikvarie, resonerar kring synen på snapphanen och vem de egentligen var. Inspelat på Regionmuseet Skåne den 27 januari 2021. Arrangör: Regionmuseet Skåne.

Historieanvändning