Syntolkat

Dokumentär

Kortfilm

Drama

Föreläsningar

Vetenskap & teknik

Poddar

Svenskt teckenspråk

Hej Sverige

Reseprogram

Språk

Gen Z

Valet 2026

Kärlek

Om Sveriges fem nationella minoriteter; deras ursprung, språk och historia. Vi får följa folkgruppernas historia genom förtryck och diskriminering, igenom kampen för upprättelse och resan fram till dagens status som nationell minoritet.

Sveriges nationella minoriteter

Det här är berättelsen om norra Europas urfolk och deras historia. Samernas historia, som är intimt sammankopplad med Sveriges historia, är okänd för de flesta. Samerna anpassade sig tidigt till en karg omgivning och byggde upp en jakt- och fångstexpertis som gjorde dem till viktiga handelspartners under vikingatiden. Serien beskriver hur samerna påverkades av kyrkans våldsamma kristningsprocess och av nationalstaternas kolonisation av de samiska markerna under tidigmodern tid. Situationen förvärras under 1900-talet då kolasamerna hamnar i Sovjetunionens grepp. Exploateringen av Sápmis naturtillgångar ökar och rasbiologernas ögon vänds mot samerna.

Samernas tid

Samerna är ett urfolk som har levt i Sápmi på Nordkalotten långt innan gränserna mellan Sverige och nuvarande länder drogs. Vi följer samernas historia från 1600-talet och framåt genom förtryck till upprättelse. Vi hör om nomadskolan, rasbiologiska övergrepp, kyrkans förtryck av samisk tro, ursäkten från kyrkan och återförandet av kvarlevor. Vidare berättar vi om bildandet av Sametinget, samernas erkännande som nationell minoritet och om statens kartläggning av ansvarsfrågan i Sanningskommissionen.

Samer

Judarna kom till i Sverige på 1600-talet. Vi får veta hur deras liv tedde sig från 1600 talet och framåt. Det beskrivs hur judar måste konvertera till kristendomen, att folkgruppen sågs som ett hot och hur rättigheter i ägande, arbete och boenden belades med förbud eller inskränkningar. Det redogörs också för antisemitismen och hur den påverkas av krig och konflikter globalt. Dessutom får vi en inblick i judendomens högtider och judiskt liv, samt om folkgruppens erkännande som nationell minoritet.

Judar

Under 1600-talet tränger sig de omkringliggande nationalstaterna in i Sápmi. De ryska, svenska och danska kungahusens territoriella anspråk på samernas land leder till de första gränsdragningarna i Sápmi och till splittring av de samiska folken. Kolonisationen leder till att samerna blir en minoritet på sin egen mark. Den skogssamiska kulturen utplånas nästan under trycket från nybyggarna. Parallellt genomförs en kristningsprocess där kyrkan använder tvång och våld för att kristna samerna.

Gränser genom Sápmi

Romerna kom till i Sverige för cirka 500 år sedan. Vi får ta del av  förtrycket, kränkningarna och det motstånd mot deras etablering som har funnits i Sverige. De speciella lagar som fanns, som gjorde romer bostadslösa fick stora konsekvenser. Att sakna fast adress gjorde att man inte folkbokfördes och därför inte kunde få barnbidrag, pension, skolgång, sjukvård - eller rösträtt. Idag är romerna erkända som en nationell minoritet.

Romer

I arkeologiskt material finns spår som antyder nya idéer bland jägarfolken i norra Europa århundradena runt Kristus födelse. Den samiska kulturen med sin karakteristiska ornamentik, kåtans rumsindelning och nya sätt att begrava sina döda uppstår. Samerna blir tack vare sin fångstexpertis viktiga aktörer i vikingatidens handelsnätverk. Samiska pälsverk utgör motorn i den europeiska ekonomin.

Allianser i Sápmi

Sápmis 1900-tal är omtumlande. I Sovjetunionen förs en hård assimileringspolitik gentemot östsamerna och Stalins terror skördar många liv. I väst börjar den storskaliga utvinningen av Sápmis naturtillgångar. Skogen, malmen och vattenkraften gör Sverige till en rik nation. Exploatörerna rättfärdigar sina handlingar med hjälp av rasforskningen. Fram till sent på 1900-talet placeras samiska barn på internatskolor där deras samiska identitet och språk utarmas. Samerna mobiliserar sig under de sista årtiondena före millennieskiftet och det leder till att de första sametingen bildas.

Stölden av Sápmi

Programledaren Andrea Hökerberg möter fem barn som tar med oss på en spännande resa genom Sverige. Vi provar på tornedalska fiskkakor och sjunger karaoke. Barnen tillhör någon av Sveriges nationella minoriteter som: samer, romer, judar, sverigefinnar och tornedalingar.

Andrea hälsar på

Från 1100-talet tillhörde Finland Sverige och var alltså ett och samma rike. Vi får ta del av vad som hände när Sverige förlorade Finland till Ryssland 1809. Vi hör om skogsfinnar från Savolax och behovet av finsk arbetskraft efter andra världskriget. Men också om det finska vinterkriget och de finska krigsbarnen som kom till Sverige. Vi får en inblick i hur försvenskningen ledde till skam och trängde undan det finska språket. Först på 2000-talet erkändes sverigefinnarna som nationell minoritet.

Sverigefinnar

Gruppen tornedalingar, kväner och lantalaiset talar språket meänkieli och är en folkgrupp som levt mycket länge i nordligaste Sverige. Vi får en inblick i hur folkgruppen utsatts för förtryck och kränkningar: hur rasbiologiska experiment och försvenskningsprocesser lett till skam och förlust av kulturarv. Vi får också höra om upprättelsen genom kartläggning av övergreppen i Sannings- och försoningskommissionen, samt om erkännandet som nationell minoritet. Bland annat medverkar Charlotte Kalla och Lo Kauppi.

Tornedalingar, kväner och lantalaiset

Magdalena Graaf reser runt i Sápmi tillsammans med sin syster Hannah. De möter syd- och nordsamer, besöker Jokkmokks marknad och går på samedansen, De lär sig mer om samernas hantverk, kultur, matlagning och historia. Magdalenas och Hannahs mormor var same och mamma Linda är engagerad i samiska frågor. Magdalena röstar i sametinget, har släktforskat och pluggat lite samiska. Men hon vill lära sig mer, föra traditionen vidare och få ökad förståelse för sina rötter.

Typiskt samer

Med en stor portion humor blandat med allvar möter vi fyra kvinnor och deras alter egon. Vi lär känna varje kvinnas personlighet, men även hennes alias. Serien utforskar den tornedalska identiteten och den kultur som format, och fortfarande formar, generationer av starka, högljudda, roliga och inspirerande kvinnor.

Alias Tornedalen

Nedslag i historien genom fyra unga samer som i varsitt program berättar om hur historien lämnat spår i deras liv. Det handlar om tvångsförflyttningar, rasbiologi och kolonialism, men också om kampen för sina rättigheter, om att ta tillbaka sitt språk och om stoltheten över sitt arv och gemenskapen med andra urfolk.

Min samiska historia

Hur har det varit att leva och växa upp som rom i Sverige under 1900-talet? Vi får höra om den politik som fördes mot romer och hur många resanderomer steriliserades och hamnade på barnhem. Romerna tilläts inte bli bofasta förrän på 1960-talet och utestängdes därmed från den svenska skolan och den svenska demokratin. Sunita Memetovic samtalar med elever på högstadiet om vad de vet om romernas historia. Både kunskap och fördomar ventileras.

Romernas historia 1900-tal

Det är tidigt 1900-tal och världen förändras i grunden. Ett modernt samhälle växer fram och nya möjligheter öppnar sig. Tre unga samiska familjer söker olika vägar in i moderniteten, och valet står mellan att stanna kvar i nomadlivet eller att hitta en plats i det nya. Olika familjeberättelser skapar en bild av deras utmaningar och problem, men också om framgång och utveckling.

Ett liv värt att leva

Rebecka har en stor judisk släkt i Stockholm men vet inte särskilt mycket om hur de har haft det i Sverige genom olika tider eller varifrån de kommit. Själv funderar hon också mycket på vad det är att vara ung och judisk i Sverige idag. I samtal med sina föräldrar, judiska vänner och sin mormor får Rebecka en tydligare bild och många nya tankar. Och hur var det egentligen att vara ung judinna under andra världskriget, som gammelfaster Inger?

Mitt judiska jag

En serie fristående dokumentärfilmer om unga som tillhör en nationell minoritet. Hur har deras arv påverkat dem och vilka konsekvenser har det haft på deras liv? Det handlar om identitet, historia, språk, kultur, livet och framtiden.

Ungt arv

Anne Kalmering, Danny Gordon och Eifra Santesson guidar oss genom den svenskjudiska historien. Resan går från Malmö till Malmberget, från 1775 till nutid. Judiska pionjärer, gårdfarihandlare, operasångare och flyktingar berättar om att bli svenskar och att samtidigt behålla en kulturell särart.

Aarons nya land

Andrea Hökerberg möter trettonåriga Brita i den härjedalska vildmarken. Brita ska få göra det hon så länge längtat efter. Hon ska för första gången alldeles själv få märka familjens renar. Brita och hennes familj är samer.

Hos Brita

Máridjá är 19 år och bor i Stockholm. Hennes samiska identitet har alltid varit självklar, men det finns vissa delar av den samiska historien som hon inte orkat fundera kring tidigare. Det handlar om rasbiologin under det tidiga 1900-talet. Maridja reser till Uppsala och till Rasbiologiska institutets gamla arkiv. Där finns många samer med, både i fotopärmar och i siffertabeller. Ett besök som väcker både sorg och ilska.

Vi får aldrig glömma

Lagom mycket finsk är en serie om sverigefinsk historia. Här får vi veta mer om de mytomspunna skogsfinnarna, livet vid riksgränsen, krigsbarn och arbetskraftsinvandring. Slutligen landar vi hos dagens sverigefinländare i andra och tredje generationen, som försöker reda ut vad det finska arvet betyder för dem.

Lagom mycket finsk

Det här är berättelsen om norra Europas urfolk och deras historia. Samernas historia som är intimt sammankopplad med Sveriges historia är okänd för de flesta. Samerna anpassade sig tidigt till en karg omgivning och byggde upp en jakt- och fångstexpertis som gjorde dem till viktiga handelspartners under vikingatiden. Serien beskriver hur samerna påverkades av kyrkans våldsamma kristningsprocess och av nationalstaternas kolonisation av de samiska markerna under tidigmodern tid. Situationen förvärras under 1900-talet då kolasamerna hamnar i Sovjetunionens grepp. Exploateringen av Sápmis naturtillgångar ökar och rasbiologernas ögon vänds mot samerna.

Samernas tid - sydsamiska

Louie Marti tar med Magdalena Graaf på en resa in i romernas värld för att visa olika romska gruppers kulturer och traditioner. De besöker olika delar i landet och träffar romer med olika grupptillhörighet för att få inblick i historia, seder, språk och vardagsliv. Louie och Magdalena besöker även Louies föräldrars ursprungsland Spanien. Där får de en återblick i historien tillsammans med föräldrarna Elena och Daniel, som tillhör gruppen den romska gruppen kelderash.

Typiskt romer

Finska

Jiddisch

Meänkieli

Romani

Samiska

Streama program om Nationella minoriteter inom ämnet Individer och gemenskaper.