Med formativ bedömning i kemi höjer eleverna betygen, och den största skillnaden märks hos de svaga eleverna. Det säger Malin Nilsson, kemilärare på Tumba gymnasium. Genom formativ bedömning, eller lärande bedömning, gör man tydligt för eleverna vad målet är, var de befinner sig och hur de skall ta sig till målet. Eleverna får själva ta ansvar för sitt lärande. I dag är intresset för kemi lågt bland många elever, och formativ bedömning fungerar också som en intresseväckare för ämnet. Här är det viktigt att välja verklighetsnära frågor med kemianknytning, menar Malin Nilsson. Till exempel; Hur fungerar egentligen botox, och vad är grafitnagellack? Inspelat den 3 maj 2012 på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

UR Samtiden - Livets ursprung och evolution

Lär med formativ bedömning

Professor Dan Larhammar berättar hur begreppet evolution ofta missförstås och misstolkas, ibland till och med medvetet. Hur vi kan bemöta vanföreställningarna för att öka förståelsen av de evolutionära processerna? Det finns idag vetenskapliga, nya bevis för hur evolutionen har gått till men de har inte alltid hunnit in i de läroböcker som används på gymnasium och i grundskolan, menar Larhammar. Nya data väller in varje dag som stödjer Charles Darwins teorier, och om Darwin levt idag skulle han förmodligen ha jublat och jag skulle så gärna ha unnat Darwin att ha den kunskap vi har idag. Han som knappt vågade presentera sin teori för han var rädd för det motstånd som skulle komma från religiösa organisationer, fortsätter Dan Larhammar. Inspelat den 3 maj 2012 på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Vetenskap och ovetenskap

Det är enormt spännande att jobba med genetik idag. Vi är mitt uppe i den genomiska revolutionen, menar Mattias Jakobsson, forskare i evolutionsbiologi. Att komma till klarhet med den genetiska variationen i människans historia kommer att vara viktigt för många medicinska och rättsmedicinska tillämningar. För tio år sedan visste vi inte om det var schimpansen eller gorillan som var människans närmaste släkting. I dag vet vi att 70 procent av människans genom är släkt med schimpansen. Men vi vet också att människans historia är mycket mer komplex än vad vi trodde för 10-15 år sedan. Kanske var det så, att vi genetiker var lite naiva och försökte måla upp en allt för enkel bild av människans historia, förklarar Mattias Jakobsson. Vad vi gör nu är att fylla i med fler och fler detaljer. Inspelat den 3 maj 2012 på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

Människans evolutionära historia

Poddar

Kortfilm

Dokumentär

Källkritik

Reseprogram

Föreläsningar

Svenskt teckenspråk

Gen Z

Väck läslusten

Orka plugga

Vetenskap & teknik

Drama

Språk

Nationella minoriteter

Syntolkat

Finska

Jiddisch

Meänkieli

Romani

Samiska

Seminarium om livets utveckling på jorden, främst ur ett genetiskt perspektiv. Vi får en exposé över de allra första livsformerna till uppkomsten av arternas mångfald där fokus ligger på människans ursprung och utveckling. Under rubriken "Vetenskap och ovetenskap" ges en översikt över nya data om evolutionen samt en beskrivning av några av de vanligaste missförstånden. Det finns de som fortfarande hävdar att Darwins förklaringsmodell endast är en bland många teorier och tar vi upp den så måste även andra modeller ges ett utrymme. Men ett sådant resonemang bygger på flera missförstånd, menar Dan Larhammar, professor i molekylär cellbiologi vid Uppsala universitet. Inspelat den 3 maj 2012 på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm. Arrangör: Kungliga Vetenskapsakademien.

UR Samtiden - Livets ursprung och evolution: Vetenskap och ovetenskap

UR Samtiden - Livets ursprung och evolution

Vetenskap och ovetenskap

Om programmet

Pedagogiskt syfte

Lär med formativ bedömning