Science fiction är idag en av de största genrerna på bio, och både de teman och den estetik vi associerar till den kan härledas till Stanley Kubricks science fiction-klassiker "2001: A Space Odyssey" från 1968. "När Harry mötte Sally" från 1989 blev måttstock för den moderna romantiska komedin och japanska skräckfilmen "Ringu" från 1989 blåste nytt liv i skräckfilmsgenren.

Scenerna som förändrade filmen

Genrer

En av de mest kända öppningsscenerna finns i Ingmar Bergmans "Det sjunde inseglet" där en riddare spelar schack med döden. En svårmodig Bergman visade att filmer kan vara bärare av intellektuell substans och bottna i filosofiska och existentialistiska bryderier. En av de mest stilbildande titelsekvenserna hittar vi i "Seven" från 1995. Den inspirerade till en ny våg av intrikata förtexter och har beskrivits som en av 1900-talets viktigaste designinnovationer. Vi avslutar med att titta närmare på "Sunset Boulevards" dramatiska öppningsscen med berättarröst och en flashback.

Öppningen

I Akira Kurosawas klassiker "Yojimbo" från 1961 introducerades en ny och mer amoralisk huvudperson som anses vara en föregångare till dagens antihjältar. "Yojimbo" var också stilbildande när det gäller birollernas olika funktioner. Seriemördaren Michael Myers i John Carpenters "Halloween" från 1978 har blivit en mall för slasherfilmens alla psykopatiska mördare. I Elia Kazans "On the Waterfront" från 1954 gick Marlon Brando i bräschen för så kallad method acting, ett mer naturligt skådespeleri med ett större djup och emotionellt engagemang.

Rollfigurer

I "Rocky" från 1976 introducerades Steadicam, en av filmfotots enskilt viktigaste uppfinningar som möjliggör obehindrad rörelse med kameran utan skakningar. "Festen" från 1998 var den första filmen som anammade filmrörelsen Dogme 95, som ville simplifiera filmskapandet och utgå ifrån traditionella metoder. Avslutningsvis tittar vi på "The Matrix", som satte en hög standard för alla typer av visuella effekter när den kom ut 1999.

Teknik

Dramaturgi handlar om hur en berättelse är uppbyggd. I Robert Altmans "Short Cuts" från 1993 slog en helt ny berättarstil igenom. I filmen blandas nio stycken historier istället för en, och istället för en enskild huvudperson hoppar storyn mellan 18 olika karaktärer. "Short Cuts" gör inga hierarkiska skillnader mellan vilka historier eller personer som är viktigast. I "Stalker" från 1979 utforskade Andrej Tarkovskij ett berättande med långa, visuellt slående tagningar. Genom att hänga kvar i en scen länge kunde han få åskådaren att nå andra sinnesstämningar. Vi avslutar med filmen "Borat" som förvirrade med sina genreblandningar när den kom ut 2006.

Dramaturgi

Ända sedan 70-talet har det experimenterats med olika former av datorrenderat material i långfilm, men det var med "Jurassic Park" från 1993 som det tog fart på allvar. Filmens realistiska återgivning av dinosaurier gjorde att en hel filmvärld förstod vilka otroliga möjligheter den nya tekniken hade. I "The Thing" från 2011 ges prov på en av specialeffektsindustrins stora legendarer Rob Bottins absoluta höjdpunkter. "Toy Story" från 1995 blev början på ett nytt paradigm där handritat blev 3D-animerat. Än idag följer  så gott som alla stora animerade filmer i "Toy Storys" fotspår.

Effekter

Steven Spielbergs genombrottsfilm "Hajen" från 1975 hade en helt ny och väldigt bred marknadsstrategi. Den lanserades på biografer över hela USA samtidigt och understöddes av en massiv tv-reklamkampanj. När "The Crying Game" hade premiär 1992 blev den med hjälp av en väl bevarad hemlighet en stor USA-succé. Under 1999 blev "The Blair Witch Project" den första filmen som marknadsfördes på internet. I förhållande till sin minimala budget kom den att bli den mest lönsamma filmen någonsin.

Marknaden

En av filmhistoriens viktigaste slutscener finns i "Till sista andetaget" från 1960. Det är också den film som kanske bäst sammanfattar den franska nya vågen, en av 1900-talets allra viktigaste strömningar inom filmen. Rörelsen utgjordes av ett gäng franska filmkritiker som ville bryta mot konventioner och regler. Den franska nya vågen inspirerade till "Bonnie och Clyde", som fick stor uppmärksamhet och påstods glorifiera kriminalitet och våld när den kom 1967. "The usual suspects" från 1995 är kultfilmen som satte standarden för överraskande slut och narrativa vändningar.

Slutet

Poddar

Kortfilm

Dokumentär

Källkritik

Reseprogram

Föreläsningar

Svenskt teckenspråk

Gen Z

Väck läslusten

Orka plugga

Vetenskap & teknik

Drama

Språk

Nationella minoriteter

Syntolkat

Finska

Jiddisch

Meänkieli

Romani

Samiska

Filmens värld är fylld av scener som får oss att gråta, skratta och skrika av rädsla. Vissa scener har blivit ikoniska för att de innehåller stort skådespeleri, odödliga repliker eller en kameraåkning som får publiken att tappa andan. Andra scener har introducerat helt nya berättargrepp och innovationer som har påverkat hur efterkommande filmer görs. I serien behandlas västerlandets filmhistoria, med fokus på utvecklingen efter andra världskriget.

Scenerna som förändrade filmen

Effekter

Om programmet

Pedagogiskt syfte

Genrer

Öppningen

Rollfigurer

Teknik

Dramaturgi

Effekter

Marknaden

Slutet

Liknande program

Resor

Charlie Chaplin - samhällskritisk komiker

Leni Riefenstahl - propagandafilmens mästare

Walt Disney – en magisk värld

Hedy Lamarr – filmstjärna och uppfinnare

Indonesien och Frankrike

Den svenska filmens guldålder

Algoritmens filmklubb #1: The net

Bilden

Ett återförenat Berlin

Scenerna som förändrade filmen

Effekter

Om programmet

Pedagogiskt material

Pedagogiskt syfte

Avsnitt

Genrer

Öppningen

Rollfigurer

Teknik

Dramaturgi

Effekter

Marknaden

Slutet

Liknande program

Resor

Charlie Chaplin - samhällskritisk komiker

Leni Riefenstahl - propagandafilmens mästare

Walt Disney – en magisk värld

Hedy Lamarr – filmstjärna och uppfinnare

Indonesien och Frankrike

Den svenska filmens guldålder

Algoritmens filmklubb #1: The net

Bilden

Ett återförenat Berlin