Vad menas med begreppet sekt och varför är det så laddat? Finns det en särskild personlighetstyp som lättare dras in i sekter? Håkan Järvå, legitimerad psykolog och själv sektavhoppare, berättar om vad som lockar och varför det är så svårt att lämna. Inspelat den 20 november 2015 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Hjälpkällan.

UR Samtiden - Sekter och livet efter

Sektbegreppet

Marianne Englund, legitimerad psykolog och före detta Jehovas vittne, berättar om sekters maktmedel. Skam, skuld och heder är centralt för att behålla medlemmarnas lojalitet gentemot gruppen och för att hålla sexualiteten i schack. Språket är ytterligare ett medel för att skapa distans till omvärlden. Vilka diagnoser är vanliga bland avhoppare och hur skiljer de sig från personer som inte varit med i en sekt? Inspelat den 20 november 2015 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Hjälpkällan.

Sekters psykologiska konsekvenser

Under sina tonår gick Magnus Utvik med i en kommunistisk sekt som förespråkade väpnad revolution. Gruppen utövade hård kontroll över medlemmarna, med utfrysning som följd för den som inte var renlärig nog. Här berättar Magnus Utvik om hur han först i vuxen ålder kom till insikt om hur medlemskapet påverkat honom. Inspelat den 20 november 2015 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Hjälpkällan.

Med Stalin som Gud

Zubeyde Demirörs blev bortgift i ung ålder och utfryst då hon valde att inte leva enligt familjens regler. Idag driver hon ett hem för flickor inom hedersproblematik. Här talar hon om att avmystifiera hedersbegreppet, om att inte se sig som ett offer, och om diskrimineringen i att alla barns lika rättigheter inte säkerställs i Sverige. Inspelat den 20 november 2015 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Hjälpkällan.

Livet i och efter hederskultur

Helena Löfgren är legitimerad psykoterapeut och har själv varit med i en sekt. Här berättar hon om hur problematiken efter ett avhopp från en sluten grupp eller sekt delvis är beroende på vilken position medlemmen haft i gruppen, och att det ser olika ut för första och andra generationens medlemmar. Inspelat den 20 november 2015 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Hjälpkällan.

Hjälpbehov hos sektmedlemmar

De kriterier som används för att fastställa om ett barn tillhör en riskgrupp gäller oftast familjer där det förekommer våld, missbruk eller psykisk sjukdom. Men hur passar detta in på barn i sekter? Är barn i sekter barn i riskgrupp? Vera Lanängen, socionom och uppvuxen inom en sekt, berättar. Inspelat den 20 november 2015 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Hjälpkällan.

Barn i sekter

Peter Svensson har lämnat ett mångårigt deltagande i den kriminella världen och arbetar idag med att hjälpa avhoppare och ge stöd åt unga i riskgruppen. Här berättar han om sårbarheten i att lämna det som blivit som en familj, om osäkerheten i att orientera sig i det övriga samhället och om vikten av att hjälpa när motivationen finns. I kriminella grupperingar finns en liknande dynamik som i sekter, och orsakerna till att unga människor går med är ofta desamma. Inspelat den 20 november 2015 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Hjälpkällan.

Avhopp från kriminella gäng

Hur kan man hjälpa människor som tidigare levt i sektliknande förhållanden? Hur ska samhället och myndigheter agera? En paneldiskussion med deltagare som själva har erfarenhet från dessa miljöer och idag arbetar professionellt med avhoppare från sekter, kriminella gäng och hederskulturer. Medverkande: Marianne Englund, Helena Löfgren, Håkan Järvå, Zubeyde Demirörs och Peter Svensson. Moderator: Noomi Andemark. Inspelat den 20 november 2015 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Hjälpkällan.

Strategier för hjälp av avhoppargrupper

Föreläsningar och paneldiskussioner om sekter och sektavhoppares hjälpbehov. De medverkande arbetar professionellt inom området men har även själva personliga erfarenheter av medlemskap i sekter och sektliknande miljöer. Inspelat den 20 november 2015 på Nalen, Stockholm. Arrangör: Hjälpkällan.

UR Samtiden - Sekter och livet efter

Sekters psykologiska konsekvenser

Om programmet

Pedagogiskt syfte

Sektbegreppet