Name: Barnaministeriet dokumentär : Kerstin och fäboden
Uploaded: 2016-09-16T10:00:00.000Z
Duration: 53 min 6 s
Description: Fyra månader om året bor tolvåriga Kerstin med sin pappa och lillebror på en fäbod i Dalarna. Där finns ingen el, internet eller spoltoalett. Vatten får de pumpa upp och värma. Korna måste mjölkas och äggen plockas. Allt görs på ett sätt som för 150-200 år sedan.

Syntolkat

Dokumentär

Kortfilm

Drama

Vetenskap & teknik

Poddar

Hej Sverige

Svenskt teckenspråk

Språk

Reseprogram

Finska

Jiddisch

Meänkieli

Romani

Samiska

Fyra månader om året bor tolvåriga Kerstin med sin pappa och lillebror på en fäbod i Dalarna. Där finns ingen el, internet eller spoltoalett. Vatten får de pumpa upp och värma. Korna måste mjölkas och äggen plockas. Allt görs på ett sätt som för 150-200 år sedan.

Barnaministeriet dokumentär

Barnaministeriet dokumentär skildrar barns och ungas livsvillkor i levande och dokumentära reportage. Programmen har ett tydligt barnperspektiv och riktar sig främst mot en vuxen publik.

Curt Lofterud växte upp i Värmland på 1930-talet och tidigt i sin barndom insåg han att han var för svag för att jobba fysiskt i skogen eller på ett bruk. Han ville studera, men det fanns varken pengar eller resurser till det i hans fattiga arbetarhem. Men han hittade ändå en väg och några möten blev helt avgörande för hur hans liv skulle formas.

Curts resa

11-åriga Hanna läser flera böcker i veckan. Hon kallar böckerna för "stoppknappar" för att när hon läser är det som att hennes hjärna tar en paus från alla intryck runt omkring henne. Hanna är särbegåvad. Det innebär att hon har en extremt snabb inlärningsförmåga. Hon ligger därför långt före sina jämnåriga kompisar i skolan i de flesta ämnena. Hanna säger att det är både en förbannelse och en gåva att vara särbegåvad. I skolan har det tagit flera år och ett par skolbyten att hitta undervisning på rätt nivå.

Jag är smartare än läraren

Många barn och ungdomar drömmer om att få vara med i talangtävlingen Idol. Men hur är det egentligen att medverka? Bori Shoyebo har fått chansen, hans unika röst gjorde honom snabbt till en publikfavorit. Bori är 16 år och kommer från Nigeria och bor utan föräldrar i Sverige. Hans medverkan har förändrat hans liv, från att ha varit helt okänd till att plötsligt bli kändis. Bori lever sin dröm. Men inget är givet och varje vecka riskerar han att få lämna tävlingen.

Idol-Bori

Familjen Andersson är en ovanlig familj. Förutom Malenas och Pärs två biologiska barn har de två familjehemsplacerade barn och tre ensamkommande flyktingbarn. Hur är det att vara familjehem och vad tänker barnen? Under 2013 blev 32 600 barn placerade i familjehem, jourhem eller andra omhändertaganden. Idag har den siffran ökat kraftigt, men det finns ingen säker statistik att tillgå. Det man vet är att det råder stor brist på familjehem och kommunerna letar med ljus och lykta efter fler familjer som vill öppna sin dörr för utsatta barn och ungdomar.

Familjehemmet Andersson

Lee Winroth är 17 år och spelar i fotboll i Kvarnsvedens IK. Hennes stora dröm är att få spela i allsvenskan och kanske bli proffs utomlands. Tack vare den hårda träningen är hon inofficiell världsmästare i marklyft. Men att det har blivit så var långt ifrån självklart. När Lee var tolv år sa läkaren att hon aldrig skulle kunna träna eftersom hon fick diagnosen skolios. Skulle hon och hennes pappa våga gå emot läkarens inrådan?

Världens starkaste tjej

Mattias drabbats plötsligt av den ärftliga och mycket ovanliga ögonsjukdomen Lhon (Lebers heredetära opticus neuropati). På bara några månader blir han gravt synskadad. Själv är Mattias glad över att han inte fått  MS eller en hjärntumör, men människor i hans omgivning är ändå helt förkrossade. Programmet handlar om hur han får vardagen att fungera, hur gitarren plötsligt blir mer intressant än tevespelet och om vännernas betydelse.

När allt blev suddigt

När Anna var 13 år såldes hon mot sin vilja till flera män av en kompis som bara är ett par år äldre. Efter tumult i en lägenhet hos en 58-årig man kommer polisen till platsen. Det visar sig att en härva med våld, koppleri och prostitution måste utredas. Flickorna berättar att de brukar sälja sig och mannen erkänner att han brukar köpa sex. Ändå väljer åklagaren att inte väcka åtal. I många fall har ungas vittnesmål låg trovärdighet, vilket innebär att väldigt få åtalas och döms för sexuella övergrepp på barn. Men hur tänker och lever ett barn som inte blivit trott, när samhället valt att inte åtala förövaren? Anna berättar om sitt liv i dag, 4 år efter övergreppen.

Anna såld

Hur är det att vara en Youtubekändis? Bland svenska barn och ungdomar är 16-årige Manfred Erlandsson från Forshaga en superkändis. Hans Youtube-kanal har över 150 000 följare och växer stadigt. Han älskar det han gör, men det börjar nu bli svårt att få tiden att räcka till både skola, filmande, reklaminspelningar och andra uppdrag. Filippa Simonen, eller Mileycool551, är 12 år och har över 50 000 följare på sin kanal. Hon börjar också bli igenkänd på stan. I branschen sägs hon vara en uppgående Youtubestjärna.

Youtubekändis

Graffitimålaren Apher har börjat göra sig ett namn inom graffitivärlden. Han är 15 år och brinner för sin konstart. Trots att samhället har bekämpat graffitin, kallat den för klotter och skadegörelse och utövarna har straffats, dör graffitin inte ut. Tvärtom, nya generationer av graffitiutövare tillkommer hela tiden. Vad är det som driver Apher att trotsa lagen? Här berättar han om hur det är att vara graffitikonstnär, om när han blev tagen av polisen, och vi får följa med från skiss till färdig graffitimålning.

Graffitimålaren

I Sverige lever ungefär 4000 barn med skyddad identitet. Barnen behöver skyddas från någon vuxen person, ofta handlar det om pappan och ibland om bägge föräldrarna. Vi träffar Jonas och Liva, två barn som vet hur det är att leva med skyddade personuppgifter. Hur är det att inte kunna berätta sanningen om sin bakgrund? Hur är det att behöva gömma sig, att inte finnas med på klasslistan och skolfotot?

Barn med skyddad identitet

Ett femtiotal asylboenden har brunnit i Sverige de senaste åren. I många av dem har det funnits barn. Hur upplever asylsökande barn och andra barn bränderna? Vi träffar Mussa som har varit i Sverige i några månader. Han berättar om att han och hans rumskompis låg och sov när de blev brutalt väckta för att fly undan lågorna. Vi träffar också 14-åriga Jennie och hennes pappa Roy som är deltidsbrandman. Roy var med vid släckningsarbetetet och berättar om hur hemskt han tycker att det är att människor som flytt från krig ska behöva vara med om det här. Är det hatbrott som ligger bakom bränderna eller är det olyckshändelser?

Vem vill elda upp mitt hem?

Leo är tretton år och en av Sveriges yngsta politiska debattörer. Varje vecka skriver han politiska krönikor om allt från invandring, varför barn inte ska sitta vid barnbordet under middagar till feminism. Att ett barns röst hörs i debatten är ovanligt och barn tas sällan på allvar. Det var inte självklart att Leo skulle bli politiskt aktiv. Han blev mobbad i grundskolan och hade inte någon självklar plats där eller på fritiden. Det förändrades helt när han gick med i Centerpartiets ungdomsförbund.

Att sticka ut hakan som 13-åring

Det var när William flyttade till en större stad som han första gången slogs av tanken att röka på. Uppflugen i en trädkoja tillsammans med två andra röker han sin första joint. Snart kommer han in i det och tar droger dagligen. Hur kan man som förälder upptäcka att ens barn använder droger och vad gör man när ens värsta misstankar är ett faktum? Och hur känns det att bli upptäckt? Föräldrar, polis, drogbehandlare och socialarbetare ger sin bild av mötet med unga som missbrukar.

Pojken, pappan och drogerna

Behandlingen av leukemi bland barn har kommit långt och idag ser statistiken god ut. Många blir fria från själva cancern. Men biverkningarna av behandlingen kan leda till nya, svåra sjukdomar. 13-åriga Norton är en av dem som blivit fri från cancern men som efter benmärgstransplantationen drabbades av GVHD, en reaktion som slog hårt mot flera viktiga organ. När lungkapaciteten sjönk till halvfart var fotboll och ishockey inte längre att tänka på. Då blev gejming räddningen och genom onlinespel kan han fortsätta ha kontakt med sina kompisar.

Jag vill vara Norton igen

Sanna växte upp utan sin pappa. Hon visste inte vem han var och hennes mamma hade bara vaga minnen av deras enda korta möte. I början av sitt liv tänkte Sanna inte så mycket på att hon inte hade en pappa, men när hon blev äldre kände hon att det var något som saknades. En dag bestämde hon sig för att efterlysa sin far med de knappa uppgifter hon hade om honom. Vi följer Sanna i jakten på sin far.

Sanna söker sin far

Den 22 oktober 2015 gick 21-åriga Anton till angrepp på personal och elever på grundskolan Kronan i Trollhättan - den skolattack i Sveriges historia som krävt flest dödsoffer. Hur tänker och lever skolans elever efter en sådan händelse? Vi träffar Boshra som berättar om sorgen efter de som dog och om hur det var att hålla sig gömd under ett bord i ett hörn av klassrummet när attentatsmannen mördade. 17-åriga Hanyia bor granne med skolan och har varit elev där. Hon tänker ofta på händelsen och har en idé om hur man kan förebygga att något liknande händer igen.

Skolattacken i Trollhättan

En klass med nyanlända ungdomar och en klass gymnasieelever på barn- och fritidsprogrammet träffas under ett års tid för att lära känna varandra. Men hur gör man för att bli vänner? Hur påverkar kulturella skillnader och språkliga missförstånd vänskapen?

Bli kompis med en flykting

Kommer 17-årige Aaron att vara en av Sveriges största idrottsstjärnor i framtiden? Kanske inte om vuxenvärlden får bestämma. Där har många fortfarande svårt att acceptera att våldsamma datorspel kan ses som idrott. Men det bryr sig inte Aaron om. Han och hans lagkompisar satsar hundraprocentigt på att bli proffs inom Counter-Strike. Aaron går i e-sportklass på Arlandagymnasiet och får spela och träna datorspel på skoltid.

E-sportaren Aaron

Wendela går sista året på gymnasiet. Hon är en musikälskande tjej som bryter normen genom att vara blind och ha asperger, men också genom att hon vågar gå sin egen väg och vara sig själv fullt ut. Om knappt tre månader är det dags för studenten och att ta klivet ut i vuxenlivet. I skolan är det en hektisk tid med att avsluta det sista samtidigt som framtiden ska planeras och beslut tas.

Barnaministeriet dokumentär

Kerstin och fäboden

Om programmet

Pedagogiskt syfte

Barnaministeriet dokumentär

Kerstin och fäboden

Om programmet

Pedagogiskt material

Pedagogiskt syfte

2015

2016

2017

2018

2019