Syntolkat

Dokumentär

Kortfilm

Drama

Vetenskap & teknik

Poddar

Hej Sverige

Svenskt teckenspråk

Språk

Reseprogram

Finska

Jiddisch

Meänkieli

Romani

Samiska

Svenska förklarad

Älvdalska

Svenska förklarad - syntolkat

I norra Dalarna finns en språkgren som heter älvdalska, som talas i flera byar runt om i Älvdalen. Den låter så annorlunda jämfört med både dalmålet och andra svenska dialekter att den kan vara svår att förstå för utomstående. Men ska den då räknas som ett eget språk? På fem minuter förklarar språkforskaren Jenny Nilsson hur det ligger till och  Melanie Thoris ger exempel på hur älvdalskan låter.

Svenska förklarad - teckenspråkstolkat

I kärnfulla avsnitt förklarar Sveriges främsta experter ett urval av litterära epoker, författare och svenska dialekter. Inget program är längre än 20 minuter, och alla avslutas med en överskådlig sammanfattning.

Serien är kopplad till ämnet svenska på gymnasiet och fungerar som såväl introduktion som sammanfattning av olika kursmoment. Syftet är att komplettera undervisningssituationen med bilder, sammanhang och konkreta exempel. Varje avsnitt avslutas med en tydlig sammanfattning, för att underlätta för elever som studerar på egen hand.

Antiken beskrivs ofta som startskottet på hela vår moderna historia och som den västerländska litteraturens vagga. Och Grekland tillskrivs uppfinnandet av både demokratin och vetenskapen. Men hur blev det som hände runt Medelhavet för några tusen år sedan så viktigt? Vi får lära känna lär de litterära huvudgenrerna: epiken, lyriken och dramatiken, och får höra smakprov ur verk av Sapfo och Homeros.

Litteraturepoken antiken

Den gudomliga komedin av Dante och legenden Tristan och Isolde är två litterära exempel från den epok som i efterhand fått namnet medeltiden, alltså mellantiden. Men går det att likna tusen år av kulturhistoria vid en parentes? Vi djupdyker i både riddarnas och religionens betydelse för vad man skrev och läste under den, möjligen missförstådda, medeltiden.

Litteraturepoken medeltiden

Shakespeare, Cervantes och Stiernhielm är tre verksamma författare under epoken renässansen, som döpts efter begreppet "pånyttfödelse". Det här är en tid då böcker, tack vare boktryckarkonsten, går från att vara sällsynta till att kunna massproduceras. Men den europeiska kulturen sprids också med tvång - genom kolonialismen.

Litteraturepoken renässansen

Under 1700-talet står förnuft och framtidstro i centrum, teman som skildras av Defoe i berättelsen om Robinson Crusoe. Skönlitterära böcker får allt mer uppfostrande budskap. Rousseau skriver både om barnuppfostran och inspirerar till idéerna bakom franska revolutionen. Men upplysningstiden ger oss också satiren, och svenska Anna Maria Lenngren är en författare som använder ironi i sina verk och blir banbrytande för sin tid.

Litteraturepoken upplysningen

Under 1800-talet sker en reaktion mot upplysningen. Istället för att hylla förnuftet riktas fokus mot känslor, individen och den otämjbara naturen. Vurmen för det inre livet syns i böcker som Goethes Den unge Werthers lidande och Mary Shelleys skräckromantiska klassiker Frankenstein. Och i Sverige skriver Viktor Rydberg Singoalla, om en ung riddare, vilket är typiskt för den senare delen av epoken. För nu blir den tidigare så föraktade medeltiden högsta mode.

Litteraturepoken romantiken

Svenska dialekter brukar delas in i sex dialektområden, där varje område utmärks av gemensamma språkdrag. Och inom sydsvenska mål är skånskan det mest kända exemplet. På fem minuter förklarar språkforskaren Jenny Nilsson allt du behöver veta om dialekten och SVT:s meteorolog Nils Holmqvist berättar vad tv-tittarna tycker om hans skånska.

Skånska

Norrland är vårt största dialektområde och består av flera olika dialekter. Trots det pratar många om en "norrländska". Är det verkligen rimligt att göra det? På fem minuter går språkforskaren Jenny Nilsson genom några gemensamma norrländska språkdrag, och hur forskarna tror att dialekterna inom området kommer att utvecklas i framtiden.

Norrländska

Göteborgskan tillhör götamålen och är lätt att känna igen. Och många tror kanske att den funnits väldigt länge i Sverige, men den är faktiskt en av våra nyare dialekter. Men hur uppstår en dialekt egentligen? Och vad är det som gör att just göteborgskan sprider sig till nya områden, utanför Göteborg? Språkforskaren Jenny Nilsson berättar allt du behöver veta om dialekten och dess karaktäristiska klang.

Göteborgska

Gotlands särpräglade dialekt har faktiskt växt fram ur ett annat fornspråk än andra dialekter i Sverige. Men medan gotländska ändå hör till svenska dialekter, finns en äldre språkform kvar på ön som härstammar direkt från forngutiskan - nämligen gutamålet. Idag är det inte många som kan prata gutamål, men en av dem är Hannah Jakobsson.

Gutamål och gotländska

Svenska dialekter i Finland brukar kallas för östsvenska mål. Och hit hör också Estlandssvenska dialekter. En vanlig fråga i Sverige är om svenskan i Finland är ett eget språk, en dialekt eller till och med en brytning av svenskan? På fem minuter reder språkforskaren Jenny Nilsson ut begreppen och Sebastian Fjäder ger exempel på vanliga finlandssvenska uttal.

Östsvenska mål

"En av världsmodernismens stora stjärnor", så beskriver litteraturprofessor Ebba Witt-Brattström den finlandssvenska poeten Edith Södergran (1892 - 1923). Ett exempel på hennes nyskapande stil är dikten "Vierge Moderne" från 1916. Men Edith Södergran hinner inte uppleva någon berömmelse, hennes korta liv kantas i stället av motgångar. Och innan hon dör, bara 31 år gammal, bränner hon alla sina gamla texter och brev.

Edith Södergran

Författaren och poeten Karin Boye (1900 -1941) har förutom de älskade dikterna "I rörelse" och "Ja visst gör det ont" också skrivit den banbrytande romanen "Kallocain". Det är en dystopisk framtidsskildring av ett övervakningssamhälle, där staten kontrollerar medborgarna genom en sanningsdrog. Själv tvingades hon att hålla sin homosexualitet hemlig, hur påverkade det henne - och hennes verk?

Karin Boye

Ett porträtt av nobelpristagaren Tomas Tranströmer (1931 - 2015) och en av hans mest kända dikter, "Romanska bågar". Tomas Tranströmers hustru Monica berättar om den speciella skapandeprocessen, tillsammans med tonsättaren Thomas Jennefelt. Och konstnären Jesper Waldersten avslöjar hur han inspireras av Tranströmer i sitt bildspråk.

Tomas Tranströmer

Hur gick det till när Sverige fick sina fem officiella nationella minoritetsspråk för tjugo år sedan? Och varför blev det just samiska, finska, meänkieli, romani chib och jiddisch? Vi hör om språkens långa tradition i Sverige och får exempel på hur de låter och skrivs. Idag skyddas de nationella minoritetsspråken av en lag som garanterar dem särskilda rättigheter. Men så har det inte alltid varit.

Nationella minoritetsspråken

Vad händer om vi tar bort orden och grammatiken ur språket och bara lyssnar på det som är kvar, alltså själva ljudet? Då kommer vi att kunna urskilja språkmelodier, eller tonkurvor, som varierar mellan talare beroende på känslomässigt läge, talvanor och dialekter. Svenska Akademiens ledamot Tomas Riad är professor och språkvetare och förklarar hur den fonetiska tonhöjden fungerar och vad som utmärker till exempel den göteborgska, skånska eller norska språkmelodin.

Språkmelodier

Iliaden räknas av många som det första litterära verket någonsin i Europa och tillskrivs ofta Homeros. Berättelsen tilldrar sig under det trojanska kriget och här blandas gudar och människor, mytologi och historia. Men vad, förutom krig, handlar Iliaden om? Och, hur relevant är en flera tusen år gammal berättelse idag?

Iliaden

Dantes gudomliga komedi är en berättelse där vi får följa med på en resa till andra sidan graven - genom helvetet, skärselden och paradiset. Men vad händer egentligen på färden genom dödsriket? Vad gör verket till en komedi? Och, hur kan en bok från medeltiden fortfarande vara intressant?

Den gudomliga komedin

Den snillrike riddaren Don Quijote av La Mancha, som boken ursprungligen hette, har kallats för den första moderna romanen. En parodi som underhållit läsare i över 400 år. Men hur blev den sorgsna riddaren på den spanska landsbygden en av världslitteraturens mest älskade karaktärer? Och vad är det som gör berättelsen typisk för renässansen, som den här epoken kallas?

Don Quijote

Robinson Crusoe är en av världens mest kända romankaraktärer. Sedan 1700-talet har den skeppsbrutna mannen på en öde ö fortsatt att intressera och locka människor. Men vad gömmer sig egentligen mellan raderna på denna äventyrsroman? Och varför blev den så omåttligt populär?

Robinson Crusoe

Johann Wolfgang von Goethes roman Den unge Werthers lidande är en berättelse om en ung mans känslosamma och olyckliga förälskelse. Boken lyckas verkligen fånga idéströmningen Sturm und Drang som inleder epoken romantiken. Här får du snabbt och rappt en förklaring till varför den här boken blev en sådan gigantisk framgång. Och så frågar vi oss vad som egentligen var orsaken till allt Werthers lidande.

Den unge Werthers lidande

Realismen börjar runt år 1830, samtidigt som den industriella revolutionen sprider sig över Europa. Författarna vill skildra samhället som det är - men även förändra det. Naturalismen är en radikal gren av realismen, där författarna ser sig som en sorts vetenskapsmän. Under den här tiden blir litteraturen en plats för debatt i Skandinavien.

Litteraturepoken realismen

Modernismen startar runt sekelskiftet 1900, en tid då världen förändras väldigt snabbt. Författarna vill skriva på ett nytt sätt och experimenterar med språket och formen. Man blickar inåt i vårt medvetande och avfärdar realismens tro på en objektiv verklighet. Efter första världskriget blir ångest och skräck inför framtiden vanliga teman.

Litteraturepoken modernismen

Under flera hundra år kontrollerades Latinamerika av europeiska stormakter. Något som gjorde att latinska språk, som spanska och portugisiska, spreds över hela kontinenten. Hur har det påverkat vad man läser och skriver i Latinamerika? Och vad händer när kontinentens länder blir självständiga och skapar en egen litterär identitet? Vi berättar om den latinamerikanska litterära boomen, magisk realism och diktaturer - vi dyker också ner i Gabriel García Márquez klassiker “Hundra år av ensamhet”.

Världens litteratur- Latinamerika

I över 400 år förtrycktes den afrikanska kontinenten, dess invånare och deras kulturer av europeiska stater. Vad har det förtrycket betytt för kontinentens litteratur? Hur hittar man egentligen en egen litterär röst när man blivit självständig - och på vilket språk ska man då skriva? Vi berättar om Afrikas litterära arv, belyser klassiker som “Allt går sönder” och “Palmvindrinkaren” samt träffar spoken word-poeter från Sydafrika.

Världens litteratur - Afrika

Sällan i historien har någon haft ett så hårt grepp om litteraturen som Mao hade i Kina. Litteraturen blev en del av hans kommunistiska propagandamaskin. Japan är idag kanske mest känd för författare som Haruki Murakami och sin tecknade litteratur. Vad är egentligen kommunistisk litteratur? Vad skriver man om när man äntligen får bestämma själv? Och vad kännetecknar den japanska mangan? Vi gör nedslag i Östasien och berättar om censur, subjektiv poesi och pratbubblor.

Världens litteratur - Östasien

Det svenska språket förändras och utvecklas hela tiden. Vi förklarar hur folk stavade på medeltiden, varför en bibel har varit så viktig för svenskan och hur det gick till när “ni” blev “du”. Hur förändrades det svenska skriftspråket från att skrivas med runor till att skrivas som nu? Hur kommer det sig att vi pratar som vi gör? Theresia Pettersson, Fredrik Lindström, Lena Lind Palicki och Henrik Williams medverkar.

Svensk språkhistoria

Det svenska språket kan låta på många olika sätt. Vi förklarar vad språklig variation innebär och vad en dialekt, sociolekt och kronolekt faktiskt är. Hur kommer det sig att vi alla pratar så olika även om vi pratar svenska? Vilka faktorer påverkar vårt sätt att prata? Medverkar gör Farnaz Arbabi, Lotta Ederth, Fredrik Lindström och Lena Lind Palicki.

Språklig variation

Dystopier skildrar framtida inhumana samhällen. Samhällen där medborgare kan kontrolleras, övervakas eller tvingas göra saker mot sin vilja. Trots sin pessimistiska framtidssyn är dystopier väldigt populära i litteraturen. Dystopiska böcker, tv-serier eller filmer finns överallt och når ständigt nya läsare. Vi förklarar vad det finns för gemensamma drag bland dystopiska böcker och varför huvudpersonen i "Hungerspelen" är en både typisk, och icke-typisk, dystopihjälte.

Dystopi

I över hundra år har Svenska Akademien delat ut Nobelpriset i litteratur till författare. De allra flesta har varit från Europa, framför allt från Frankrike. Så vad ska man göra och vad ska man skriva, för att få Nobelpriset i litteratur? Vi förklarar vilka trender i samhället som påverkar vem som får Nobelpriset i litteratur, och hur viktigt det är vem som sitter som ledamot i Svenska Akademien.

Svenska förklarad - syntolkat

Älvdalska

Om programmet

Pedagogiskt syfte

Svenska förklarad - syntolkat

Älvdalska

Om programmet

Pedagogiskt materialPedagogiskt syfte

Pedagogiskt syfte

Avsnitt