Syntolkat

Dokumentär

Kortfilm

Drama

Vetenskap & teknik

Poddar

Hej Sverige

Svenskt teckenspråk

Språk

Reseprogram

Finska

Jiddisch

Meänkieli

Romani

Samiska

Biologisk mångfald är viktigt, det hör vi ofta. Men varför? Vad gör det om artrikedomen minskar? Och varför värna om arter som mest ställer till besvär? Magnus Gelang, biolog och intendent på Göteborgs naturhistoriska museum, förklarar vad det verkligen handlar om. Vi får också veta mer om CWD, den smittsamma "avmagringssjukan", som har upptäckts hos älg och ren i Sverige. Inspelat den 16 november 2020 på Göteborgs naturhistoriska museum. Arrangör: Göteborgs naturhistoriska museum.

UR Samtiden - Vilda djur - fakta och myter

Korta föreläsningar om djur från Göteborgs naturhistoriska museum. Museets guider och intendenter gör nedslag i utställningen som visar ett brett urval av jordens fauna - från encelliga amöbor till den stolta afrikanska elefanten mitt i däggdjursalen. Inspelat den 16 november 2020 på Göteborgs naturhistoriska museum. Arrangör: Göteborgs naturhistoriska museum.

Tre elefantarter finns fortfarande kvar på jorden. En av dem är den afrikanska savannelefanten. Lotta Backman, museipedagog på Göteborgs naturhistoriska museum, ger oss spännande fakta om elefanten och presenterar en oväntat liten släkting till den väldiga djuret. Inspelat den 16 november 2020 på Göteborgs naturhistoriska museum. Arrangör: Göteborgs naturhistoriska museum.

Den afrikanska savannelefanten

Mareldens blåaktiga skimmer är bara ett av alla underverk som den svenska västkustens vatten bjuder på. Den som dyker kan också få se de vackra nakensnäckorna i olika färger och former. En av dem har det fantasieggande namnet snigelkott. Kennet Lundin, marinbiolog och vetenskaplig intendent på Göteborgs naturhistoriska museum, berättar. Inspelat den 16 november 2020 på Göteborgs naturhistoriska museum. Arrangör: Göteborgs naturhistoriska museum.

Magi under havsytan

Bläckfisken för tankarna till Medelhavet, men de förekommer också i våra vatten. Med lite tur kan du till och med få se en flygbläckfisk fara upp som en projektil genom vattenytan. Kennet Lundin, marinbiolog och intendent på Göteborgs naturhistoriska museum, berättar om de arter som har setts i Svenska vatten. Inspelat den 16 november 2020 på Göteborgs naturhistoriska museum. Arrangör: Göteborgs naturhistoriska museum.

Bläckfiskar i svenska vatten

Det finns djur som lever i hundratals år. En 510 år gammal islandsmussla, som hittades av en dansk exepdition, är beviset. Kennet Lundin, marinbiolog och intendent på Göteborgs naturhistoriska museum, berättar om långlivade och urgamla marina arter. Inspelat den 16 november 2020 på Göteborgs naturhistoriska museum. Arrangör: Göteborgs naturhistoriska museum.

Världens äldsta djur

Den skarpt beväpnade svärdfisken syns då och då i västkustens vatten. Nästan varje år händer det att den fastnar i någon lycklig fiskares nät. Andra tursamma kan få se en späckhuggare titta upp ovanför havsytan. Kennet Lundin, marinbiolog och intendent på Göteborgs naturhistoriska museum, berättar om marina arter vi sällan ser, men som faktiskt finns i svenska vatten. Inspelat den 16 november 2020 på Göteborgs naturhistoriska museum. Arrangör: Göteborgs naturhistoriska museum.

Ovanliga arter i västkustens vatten

Honung och vax är fina gåvor från biet till människan. Vi har en mångtusenårig gemensam historia. De första kända biodlarna levde i forna Egypten för 4600 år sedan. Ida Öhnell, guide på Göteborgs Naturhistoriska museum, berättar. Inspelat den 16 november 2020 på Göteborgs naturhistoriska museum. Arrangör: Göteborgs naturhistoriska museum.

Biet, människan och myterna

Ugglan är en välkänd symbol för visdom, men den har också upplevts som skrämmande för både djur och människor med sin skarpa, vakande blick och sitt spöklika läte i natten. Ida Öhnell, guide på Göteborgs naturhistoriska museum, berättar om myterna kring Harry Potters favoritpippi. Inspelat den 16 november 2020 på Göteborgs naturhistoriska museum. Arrangör: Göteborgs naturhistoriska museum.

Symboliken kring ugglan

Kanske har det med storleken att göra? Folktro, sagor och myter kring elefanten genomsyras nämligen av djup respekt. Elefanten står för vishet och kunskap och många trodde att den bar med sig gamla människors själar. Ida Öhnell, guide på Göteborgs Naturhistoriska museum, berättar. Inspelat den 16 november 2020 på Göteborgs naturhistoriska museum. Arrangör: Göteborgs naturhistoriska museum.

Den mytomspunna elefanten

I nordisk mytologi är ormen en stark symbol för både liv och död. På liknande sätt åtekommer den i berättelser världen över. Inte sällan hade ormen en skyddande funktion. Den välbekanta symbolen med två ormar som slingrar sig runt en stav ses än idag på sjukhus och apotek. Ida Öhnell, guide på Göteborgs Naturhistoriska museum, berättar. Inspelat den 16 november 2020 på Göteborgs naturhistoriska museum. Arrangör: Göteborgs naturhistoriska museum.

Sagor och sägner om ormen

När vi ser en örn sväva på mäktiga vingar högt ovanför våra huvuden är det inte svårt att förstå varför den har blivit en symbol för storhet och makt. Örnen var högt ansedd både hos de gamla grekerna och i romarriket. En tvåhövdad örn blev symbolen för tysk-romerska riket och den vithövdade havsörnen pryder USA:s sigill. Ida Öhnell, guide på Göteborgs Naturhistoriska museum, berättar. Inspelat den 16 november 2020 på Göteborgs naturhistoriska museum. Arrangör: Göteborgs naturhistoriska museum.

Maktsymbolen örnen

I jakten på det nya coronavirusets ursprung har fladdermöss och myrkottar hamnat i fokus. Vad vet vi om förekomsten av virus hos dessa arter och finns det skäl att vara rädd för fladdermöss? Magnus Gelang, biolog och intendent på Göteborgs naturhistoriska museum, ger besked. Inspelat den 16 november 2020 på Göteborgs naturhistoriska museum. Arrangör: Göteborgs naturhistoriska museum.

Fladdermöss, myrkottar och virus

Biologisk mångfald - till vilken nytta?

Äkta pärlor är något mycket sällsynt och dyrbart - i dubbel bemärkelse. Den rovjakt på flodpärlmusslor som pärlfisket innebar har närapå utrotat arten. Sedan 1994 är den fridlyst i hela Sverige. Ted von Proschwitz, biolog och intendent på Göteborgs naturvetenskapliga museum berättar. Inspelat den 16 november 2020 på Göteborgs naturhistoriska museum. Arrangör: Göteborgs naturhistoriska museum.

Flodpärlmusslans långa historia

Vinbergssnäckan kom förmodligen till Sverige på medeltiden i samband med klosterväsendet. Man betraktade den nämligen som fisk och därmed var det tillåtet att äta den under fastan. Och äter den, det gör vi än idag. "L'escargot", låter det bekant? Det är vinbergssnäckans franska namn. Ted von Proschwitz, biolog och intendent på Göteborgs naturvetenskapliga museum berättar. Inspelat den 16 november 2020 på Göteborgs naturhistoriska museum. Arrangör: Göteborgs naturhistoriska museum.

Vinbergssnäckan

Snigeln med sitt randiga "hus" på ryggen väcker barndomsminnen hos många av oss. Ted von Proschwitz, biolog och intendent på Göteborgs naturvetenskapliga museum, berättar om två olika arter av trädgårdssnäcka. Inspelat den 16 november 2020 på Göteborgs naturhistoriska museum. Arrangör: Göteborgs naturhistoriska museum.

Trädgårdssnäckor

Alla med egen tomt och odlingsambitioner vet vad det innebär att drabbas av mördarsniglar - eller spansk skogssnigel, som den egentligen heter. Ted von Proschwitz, biolog och intendent på Göteborgs naturvetenskapliga museum, lär oss att känna igen snigeln och presenterar en ny, insvasiv art som är på frammarsch i Sverige: den svarthuvade snigeln. Inspelat den 16 november 2020 på Göteborgs naturhistoriska museum. Arrangör: Göteborgs naturhistoriska museum.

UR Samtiden - Vilda djur - fakta och myter

Biologisk mångfald - till vilken nytta?

Om programmet

Pedagogiskt syfte

UR Samtiden - Vilda djur - fakta och myter

Biologisk mångfald - till vilken nytta?

Om programmet

Pedagogiskt material

Pedagogiskt syfte

Avsnitt