Vilka läkemedel mot Alzheimers sjukdom kan vi hoppas se på kort eller lite längre sikt? Lars-Olof Wahlund, professor i geriatrik, Karolinska institutet, går igenom olika förklaringsmodeller bakom sjukdomen och försök med läkemedel som nu är på gång. Utifrån dessa modeller testas olika potentiella läkemedel. Ett tecken på framsteg kan vara det första immunologiska läkemedlet, Aduhelm, som nyss tagits fram. Inspelad den 17 mars 2022 på Bonnier konferens i Stockholm. Arrangör: Akademiforum.

UR Samtiden - Kognitiva sjukdomar 2022

Behandlingsstrategier vid Alzheimers sjukdom

Det finns biologiska markörer i kroppen som kan mätas och indikera ökad risk för Alzheimers sjukdom. Men de måste tolkas med kunskap och försiktighet. Det säger Jan Marcusson, överläkare och professor i geriatrik vid Linköpings universitet. Tydliga markörer i ryggmärgsvätska (CSF) talar tillsammans med kognitiv försämring över tid för alzheimer, men markörer i blod är ännu i en utvecklingsfas och behöver mer studier. Inspelad den 17 mars 2022 på Bonnier konferens i Stockholm. Arrangör: Akademiforum.

Framtidens diagnostik av kognitiva sjukdomar

Många patienter som söker för kognitiva problem befinner sig på en gråskala där ingen definitiv diagnos kan ställas. Hur bör vården hantera dessa fall? Ska man ibland rent av avvakta med att ta vissa biologiska prov då de kan bidra till patientens oro i stället för att öka kunskapsläget? Medverkande: Moa Wibom, moderator, Lars-Olof Wahlund, professor i geriatrik, och Jan Marcusson, överläkare och professor i geriatrik. Inspelad den 17 mars 2022 på Bonnier konferens i Stockholm. Arrangör: Akademiforum.

Kliniskt diskussionsforum

Sömnproblem kan vara en riskfaktor för kognitiv sjukdom, såsom alzheimer. Det kan också möjligen vara en bidragande orsak till demens senare i livet. Johan Skoog, psykolog och forskare vid Agecap, Göteborgs Universitet, berättar om de komplexa sambanden mellan sömnstörningar och kognitiva sjukdomar, men också om KBT (kognitiv beteendeterapi) som är effektiv mot sömnproblem. Inspelad den 17 mars 2022 på Bonnier konferens i Stockholm. Arrangör: Akademiforum.

Sömnens betydelse för kognitionen

I dagens samhälle är vardagsteknik som automater eller mobiltelefoner helt centrala. Det har stor betydelse för personer med kognitiva svårigheter och kan hindra dem att delta i aktiviteter i det offentliga rummet. Camilla Walles Malinowsky, arbetsterapeut, docent, Karolinska Institutet, har med sin forskargrupp kartlagt vilka platser utanför hemmet som besöks och vilka som överges av personer med kognitiva sjukdomar. Inspelad den 17 mars 2022 på Bonnier konferens i Stockholm. Arrangör: Akademiforum.

Delaktighet för personer med kognitiva nedsättningar

Det finns stora poänger med att fokusera på det friska, på allt det som personer med kognitiva nedsättningar fortfarande kan göra. Det säger Therése Bielsten, specialistsjuksköterska och lektor i gerontologi, när hon berättar om stöd till par där den ena partnern har en demenssjukdom. När de lever tillsammans i det egna hemmet blir ofta den andra partnern en informell vårdgivare. Inspelad den 17 mars 2022 på Bonnier konferens i Stockholm. Arrangör: Akademiforum.

Resursorientering framför problemorientering

Att sätta en alzheimerdiagnos innebär att tolka det man vet om patienten. När kan läkaren vara trygg i sin bedömning och när bör hen avvakta? Ett seminarium utifrån ett konkret kliniskt fall - vilka bedömningar är rimliga att göra och när går det fel? Med Jan Marcusson, överläkare och professor i geriatrik vid Linköpings universitet. Inspelad den 17 mars 2022 på Bonnier konferens i Stockholm. Arrangör: Akademiforum.