Syntolkat

Dokumentär

Kortfilm

Drama

Föreläsningar

Vetenskap & teknik

Poddar

Svenskt teckenspråk

Hej Sverige

Reseprogram

Språk

Gen Z

Finska

Jiddisch

Meänkieli

Romani

Samiska

Samhällskunskap förklarad

Dödsstraffets utveckling

Vi går igenom dödsstraffets utveckling. Människan har avrättat varandra långt innan vi läste och skrev. Det har använts som metod för att avlägsna befolkningen, men också som straff och ett sätt att utöva makt. Idag har över hälften av världens länder slutat att döma sina medborgare till döden. Så, varför är det då fortfarande länder som utfärdar avrättningar? Och varför praktiserar demokratin USA fortfarande dödsstraffet?

Samhällskunskap förklarad - syntolkat

Samhällskunskap förklarad - teckenspråkstolkat

I kärnfulla avsnitt, som aldrig är längre än 20 minuter, förklaras allt från grunderna i svensk politik och internationella relationer till samhällets uppbyggnad och demokratiska nivåer. Innehållet är avstämt med verksamma lärare och utbudet fylls på löpande.

Serien är kopplad till ämnet samhällskunskap i gymnasieskolan och fungerar som såväl introduktion som sammanfattning av olika kursmoment. Här kompletteras undervisningen med bilder, sammanhang och konkreta exempel. Många avsnitt avslutas med en tydlig sammanfattning.

Vilken är den politiska och historiska bakgrunden till Rysslands invasion av Ukraina? Vi förklarar de bakomliggande orsakerna, från att Sovjetunionen bildas 1922 till Rysslands krig i Ukraina hundra år senare. Medverkar gör Rysslandsexperten Martin Kragh.

Bakgrunden till Rysslands invasion

Energipolitiken har länge varit en av Sveriges mest omstridda politiska frågor: den har fällt regeringar, tvingat fram folkomröstningar och ritat om den politiska kartan. Vi förklarar de politiska skiljelinjerna i energifrågan, en historisk resa med allt från striden om Vindelälven till folkomröstningen i kärnkraft.

Politiska skiljelinjer: energipolitiken

Familjepolitik handlar om det privata och det politiska, om det lilla familjelivet och de stora samhällsutvecklingarna. Vi förklarar de politiska skiljelinjerna i den svenska familjepolitiken, en resa i nutidshistorien med allt från kampen för daghem till striden om vårdnadsbidraget.

Politiska skiljelinjer: familjepolitiken

Kriminalpolitik handlar framförallt om att försöka förebygga brott och återanpassa kriminella, men hur det ska göras har det under lång tid funnits olika politiska lösningar på. Vi förklarar de fängslande turerna i svensk kriminalpolitik, en resa genom nutidshistorien med sin början i 1960-talets brottsvåg.

Politiska skiljelinjer: kriminalpolitiken

Sverige har fyra grundlagar, lagar som står över alla andra lagar och som också är svårare att ändra på. Där står spelreglerna för vårt samhälle. Vi förklarar de svenska grundlagarna en och en: deras historiska bakgrund och vad de betyder för dig - och för samhället.

Sveriges grundlagar

Demokratin i Sverige är ordnad i fyra olika nivåer: stat, region, kommun och EU. Utifrån begrepp som representativ demokrati, parlamentarism och decentralisering förklarar vi de svenska demokratiska nivåerna: hur de styrs, varför vi har dem och vilket ansvar som ligger på dem.

Sveriges demokratiska nivåer

Många människor drömmer om att ha ett bra hem. Bostadspolitik handlar om hur samhället och politikerna ser på den drömmen.
Vi förklarar de politiska skiljelinjerna inom den svenska bostadspolitiken, och gör en historisk resa från gårdagens lort-Sverige till dagens bostadsmarknad, via såväl folkhem som miljonprogram.

Politiska skiljelinjer: Bostadspolitiken

Fördelningspolitik handlar om att omfördela pengar med målet att skapa ett mer jämlikt samhälle. Men hur mycket som ska fördelas och vad som egentligen är rättvist - det bråkar politikerna om. Vi förklarar skiljelinjerna inom den svenska fördelningspolitiken, en resa genom vår moderna historia med allt från striden om pensionerna till kampen om löntagarfonderna.

Politiska skiljelinjer: Fördelningspolitiken

Sverige är ett av medlemsländerna i den Europeiska unionen och därför kan svenska medborgare resa, jobba och handla fritt i stora delar av Europa. Men vad innebär det mer att vara ett EU-land, hur styrs egentligen EU och varför tog det så lång tid innan Sverige valde att gå med? Vi förklarar hur den Europeiska unionen växte fram, hur beslutsprocessen fungerar och hur Sveriges roll i unionen ser ut.

Sverige i EU

Vår ekonomi har sett olika ut under historien: vi har gått från bytesekonomi till mynt och sedlar till dagens nästan helt digitala ekonomi. Men vad är egentligen pengar? Och hur vet vi deras värde? I det här avsnittet förklarar vi vad pengar är och hur deras värde bestäms och förändras. Och varför man kan se pengar som en fysisk manifestation av tillit.

Pengar

Om du fick bestämma i ett land - hur skulle du då sköta ekonomin? Skulle det vara en marknadsekonomi, planekonomi eller en blandekonomi? Hur skulle du prioritera dina resurser och hur skulle du mäta ekonomisk framgång? I det här avsnittet förklarar vi samhällsekonomi. Vilka olika frågor det behöver tas ställning till när ett lands ekonomi ska bestämmas och varför inte människor kan få allt de vill ha.

Samhällsekonomi

Genom historien har olika nationalekonomiska teorier avlöst varandra. I det här avsnittet förklarar vi de dominerande nationalekonomiska teorier som har avlöst varandra från 1500-talet fram till idag. Från merkantilism, till klassisk liberalism, marxism, keynesianism och monetarism till ekologisk ekonomi och beteendeekonomi.

Nationalekonomiska teorier

Från slutet av 1800-talet ända fram till 1970-talet har Sverige en enorm ekonomisk utveckling, landet går från fattigt jordbruksland till välmående industristat. Men historien slutar inte där, efter år av framgång kommer allt att förändras under några händelserika decennier i slutet av 1900-talet. Vi förklarar Sveriges moderna ekonomisk historia - en resa med allt från kompromisser och kriser till envisa politiker och valutaspekulationer.

Sveriges ekonomiska historia

Det är 30 år sedan folkmordet i Rwanda, ett folkmord med över 800.000 döda där folkgruppen hutuer angrep gruppen tutsier. Vi förklarar FN:s definition av brottet folkmord, genocide på engelska. Ett begrepp som myntades först efter andra världskriget och Förintelsen. Vad behöver uppfyllas för att det ska klassas som ett folkmord enligt FN? Varför är det som hände i Rwanda ett sådant tydligt exempel på brottet? Och vad gör just folkmord så svårt att straffa och förhindra?

Folkmord

Nästan alla i Sverige är med och betalar för public service - vare sig vi vill det eller inte. Men vad innebär egentligen public service? Hur har det vuxit fram? Och hur ser framtiden ut för medier som har staten som uppdragsgivare? Vi förklarar vad public service är och tittar på Storbritanniens och Sveriges mediehistoria. Vi pratar om argumenten för ett brett och för ett smalt public service.

Public service

Populism är ett ord vi hör i många sammanhang, ibland för att definiera enskilda politiker eller specifika åsikter, men också för att beskriva en viss typ av retorik och sätt att argumentera. Men vad betyder det egentligen? Vi förklarar vad populism innebär, varför det fått ett sådant uppsving de senaste decennierna och på vilket sätt vissa ser det som ett hot mot demokratin.

Populism

Lobbyism innebär att påverka beslutsfattare i en viss riktning, och bara i EU finns det drygt 30 000 lobbyister. Men lobbying är omtalat, kritiker menar att man genom lobbyism kan köpa sig mer inflytande medan andra ser det som en förutsättning för demokratin. I det här avsnittet förklarar vi vad lobbyism egentligen är, hur det skiljer att arbeta med lobbying i EU och i Sverige och vad som är lobbyismens demokratiska dilemma.

Lobbyism

Alla länder i hela världen behöver regler för hur makten ska fördelas och hur landet ska styras. Men vad finns det för olika sätt att fatta beslut i ett land? Vad är fördelarna och nackdelarna med de olika politiska systemen? Och vilka är det egentligen som bestämmer i Finland? Vi förklarar vad statsskick och styrelseskick är, hur de hänger ihop, och varför det spelar roll hur demokratiska val går till.

Samhällskunskap förklarad

Dödsstraffets utveckling

Om programmet

Pedagogiskt syfte

Bakgrunden till Rysslands invasion

Politiska skiljelinjer: energipolitiken

Politiska skiljelinjer: familjepolitiken

Politiska skiljelinjer: kriminalpolitiken

Sveriges grundlagar

Sveriges demokratiska nivåer

Politiska skiljelinjer: Bostadspolitiken

Politiska skiljelinjer: Fördelningspolitiken

Sverige i EU

Pengar

Samhällsekonomi

Nationalekonomiska teorier

Sveriges ekonomiska historia

Folkmord

Public service

Populism

Lobbyism

Statsskick

Dödsstraffets utveckling

Samhällskunskap förklarad

Dödsstraffets utveckling

Om programmet

Pedagogiskt materialPedagogiskt syfte

Pedagogiskt syfte

Avsnitt

Bakgrunden till Rysslands invasion

Politiska skiljelinjer: energipolitiken

Politiska skiljelinjer: familjepolitiken

Politiska skiljelinjer: kriminalpolitiken

Sveriges grundlagar

Sveriges demokratiska nivåer

Politiska skiljelinjer: Bostadspolitiken

Politiska skiljelinjer: Fördelningspolitiken

Sverige i EU

Pengar

Samhällsekonomi

Nationalekonomiska teorier

Sveriges ekonomiska historia

Folkmord

Public service

Populism

Lobbyism

Statsskick

Dödsstraffets utveckling