Name: Humanist- och teologdagen 2024 : Finns Gud?
Uploaded: 2024-03-18T01:00:00.000Z
Duration: 21 min 56 s
Description: Tyder big bang för 13,8 miljarder år sedan på att det finns en övernaturlig skapare av universum? Eller tyder evolutionens bloddrypande historia på motsatsen? Martin Lembke, doktor i religionsfilosofi vid Lunds universitet, går raskt igenom 12 av de bästa - eller mest välkända - argumenten för och emot Guds existens. Inspelat den 6 mars 2024 i Lux aula på Lunds universitet.

Syntolkat

Dokumentär

Kortfilm

Drama

Vetenskap & teknik

Poddar

Hej Sverige

Svenskt teckenspråk

Språk

Reseprogram

Finska

Jiddisch

Meänkieli

Romani

Samiska

Tyder big bang för 13,8 miljarder år sedan på att det finns en övernaturlig skapare av universum? Eller tyder evolutionens bloddrypande historia på motsatsen? Martin Lembke, doktor i religionsfilosofi vid Lunds universitet, går raskt igenom 12 av de bästa - eller mest välkända - argumenten för och emot Guds existens. Inspelat den 6 mars 2024 i Lux aula på Lunds universitet.

Humanist- och teologdagen 2024

Föreläsningar om aktuell forskning och verksamhet vid de humanistiska och teologiska fakulteterna på Lunds universitet. Inspelat den 6 mars 2024 i Lux aula på Lunds universitet. Arrangör: Lunds universitet.

Utformningen av skolan har alltid gynnat eller missgynnat olika grupper av elever. Även synen på lärande påverkar vilka elever som erbjuds bäst förutsättningar att lyckas i skolsystemet, berättar Mona Holmqvist, professor i utbildningsvetenskap. Kraven i dag missgynnar  till exempel elever med adhd och autism även om de inte har några svårigheter rent kognitiv. Inspelat den 6 mars 2024 i Lux aula på Lunds universitet.

Elevens roll i skolan i ett historiskt perspektiv

Ny teknik, nya beteenden och snabba förändringar i samhället ställer stora krav på framtidens journalister, men det innebär också nya möjligheter. Ola Isaksson och Andreas Mattsson, universitetsadjunkter i journalistik, ser framför sig ett ökat fokus på att analysera snarare än att rapportera. Det blir en datadriven journalistik med tekniska lösningar för att behandla och presentera stora mängder data. Inspelat den 6 mars 2024 i Lux aula på Lunds universitet.

Hur ser framtidens journalistik ut?

Platons ”Gästabudet” – även känd som ”Symposion” – är ett av den västerländska litteraturens storverk. Genom att undersöka mellanmänsklig kärlek ställer den frågor om hur vår relation till världen omkring oss och till andra människor formas. Frits Gåvertsson, forskare i teoretisk filosofi vid Lunds universitet, berättar om verket och dess roll i Platons filosofi och idélära. Inspelat den 6 mars 2024 i Lux aula på Lunds universitet.

Platons Gästabudet – kärleken till andra människor

Monument som tas bort och gator som byter namn är bara några exempel på hur ukrainarna vänder sig bort från det sovjetiska och tsarryska förflutna. Niklas Bernsand, lärare i Öst- och Centraleuropastudier vid Lunds universitet, berättar om hur ukrainarnas förhållande till Ryssland och dess befolkning har blivit mycket mer negativt efter att det fullskaliga ryska anfallskriget inleddes. Inspelat den 6 mars 2024 i Lux aula på Lunds universitet.

Minnespolitik i Ukraina under brinnande krig

Finns Gud?

Desinformation kan leda till problem både för individen och för samhället. Så hur kan vi skydda oss – om vi nu ska skydda oss? Olof Sundin, professor i biblioteks- och informationsvetenskap vid Lunds universitet, diskuterar desinformationen i dagens samhälle och möjliga åtgärder såsom censur, moderering, algoritmisk prioritering, källkritik och sakkritik. Han ställer också frågan: vem bestämmer vad som stämmer? Inspelat den 6 mars 2024 i Lux aula på Lunds universitet.

Hur kan vi skydda oss från desinformation?

Hur resonerade egentligen svenska tjuvar och bedragare för 200 år sedan? Bonnie Clementsson, doktor i historia, berättar om varför brottslingar valde en kriminell bana, hur det gick till när de mötte rättsstatens representanter och vad som kunde hända bakom kulisserna i häkten och fängelser. Inspelat den 6 mars 2024 i Lux aula på Lunds universitet.

Brott och straff i 1800-talets Sverige

En romersk rättegång kunde sluta med självmord i stället för fängelse. Lovisa Brännstedt, forskare i antikens kultur och samhällsliv vid Lunds universitet, berättar om hur dessa rättegångar gick till, de brott man kunde åtalas för och vilka som fick delta vid en rättegång. Hon berättar också om det romerska arv som fortfarande finns i rättssystemet i dag. Inspelat den 6 mars 2024 i Lux aula på Lunds universitet.

Brott och straff i antikens Rom

Under andra halvan av 1800-talet och fram till och med andra världskriget strävade Japan efter att skaffa sig kolonier och bygga upp ett imperium. Men hur kommer det sig att landet, efter att tidigare ha slutit sig inåt, bedrev denna aggressiva politik, och hur gick det till? John Hennessey, forskare i idé- och lärdomshistoria vid Lunds universitet, beskriver den japanska utvecklingen under knappt hundra år. Inspelat den 6 mars 2024 i Lux aula på Lunds universitet.

Japansk kolonialism i en värld av imperier

Många elever har svårt att skriva egna texter. Lärare kan hitta redskap för att stimulera eleverna i den klassiska retorikens övningar som erbjuder en progression från enkla till avancerade texttyper, menar Anders Eriksson, forskare i retorik vid Lunds universitet. Övningarna bygger på reflektion och metakognition med hjälp av det som retoriken kallar topiker. Inspelat den 6 mars 2024 i Lux aula på Lunds universitet.

Humanist- och teologdagen 2024

Finns Gud?

Om programmet

Pedagogiskt syfte

Humanist- och teologdagen 2024

Finns Gud?

Om programmet

Pedagogiskt material

Pedagogiskt syfte

Avsnitt