Syntolkat

Dokumentär

Kortfilm

Drama

Vetenskap & teknik

Poddar

Hej Sverige

Svenskt teckenspråk

Språk

Reseprogram

Finska

Jiddisch

Meänkieli

Romani

Samiska

Programledarna och musikerna Hanna och Axel varvar musikhistoria, musikstilar, musiktermer och fakta med ljudexempel på låtar, instrument och effekter. Varje tema tar avstamp i en specifik låt och består av två delar: en lektionsstarter och en fördjupningsdel. Vi får lära oss om artisten bakom låten, hur den blev till, vilka instrument som används och hur olika inspelningstekniker och effekter påverkar soundet. Varje fördjupningsdel avlutas med att Hanna och Axel gör sin egen version av temalåten i en helt annan musikstil. Serien kopplar till läroplanen i musik för årskurs 4-6: Sång, melodispel och ackompanjemang. Ord och begrepp. Musik tillsammans med bild, text och dans. Ljudets och musikens påverkan på människan. . Folkmusik och populärmusik från olika kulturer. Digitala verktyg.  Ackord- och melodiinstrument. Rytm, klang och dynamik, tempo, taktarter, vers och refräng som byggstenar för att komponera musik i olika genrer. Indelningen i stråk-, blås-, sträng-instrument.

Lektionsstarter. Musikerna Hanna och Axel berättar om hur en mjukare musikstil föddes ur rock'n'roll och tar upp skillnaden mellan pop och populärmusik. Vi får höra om popgrupper och artister som blev kända över hela världen. Och vi får veta mer om den världsberömda svenska popgruppen Abba och deras låt "SOS". Varför heter låten så? Hur kan man uttrycka känslor som kärlek i musik? Vi får veta vilka de viktiga byggstenarna som skapar en låt är, nämligen: intro, vers, brygga och refräng, stick och outro. Avslutningsvis lyssnar vi på låten "SOS" med popgruppen Abba.

Musikens atomer

Abba, pop och takt. Del 1

Fördjupningsdel. Vi hör ett kort stycke ur låten "SOS" med popgruppen Abba. Hur kommer det sig att låten känns både ledsen och glad? Vi går igenom toner och ackord och fördjupar oss inom klang med tonvikt på treklang. Skillnaden mellan dur och moll tydliggörs. Hur upplevs de olika ackorden rent känslomässigt? Och vad är takt? Fyrtakt och tretakt förklaras. 4/4 är en taktart men vad betyder det? Och hur känns baktakt? Vi får ett kort smakprov på reggae. Vilka element behöver bytas ut i en poplåt för att det ska bli reggae? Avslutningsvis gör programledarna och musikerna Hanna och Axel om Abbas "SOS" till en reggaeversion.

Abba, pop och takt. Del 2

Lektionsstarter. Vi utgår från artisten Beyoncé och hennes låt "Crazy in love". Vad gör en låt till en hit? Och varför fastnar en viss textrad på hjärnan? Musikerna och programledarna Hanna och Axel berättar om hur "Crazy in love" växte till en megahit som slog stort i hela världen. Succén var möjlig tack vare ett soulband från 60-talet och Beyoncés samarbete med låtskrivaren Rich Harrisson och med pojkvännen och rapparen Jay-Z. Vi får veta vad begreppet "sampling" innebär inom musikproduktion - och vi får höra olika exempel på blåsinstrument såsom bastuba, tvärflöjt, oboe, valthorn och fagott.

Beyoncé, hits och sampling. Del 1

Fördjupningsdel. Vad är det som får musik att kännas mäktig? Kan ett ensamt instrument kännas mäktigt? Hanna och Axel betonar bildens och dansens betydelse för att förstärka musiken och göra den mäktig. Vad blir det för skillnad i känslan om en artist har tusen dansare på scen - jämfört med att vara ensam? Och hur kan ljus- och specialeffekter användas för att skapa olika stämningar? Slutligen går Hanna och Axel igenom  beståndsdelarna i hårdrock, och gör en hårdrockversion av "Crazy in love".

Beyoncé, hits och sampling. Del 2

Lektionsstarter. Musikerna och programledarna Hanna och Axel berättar om bluesens historia. Den kom från Västafrika via slaveriet och har haft stor inverkan på västerländsk populärmusik som jazz, r&b och hiphop. Vi får höra om bluesens musikaliska karaktärsdrag och om dess känslomässiga betydelse under slaveriet. Traditionellt sett avhandlar bluesen sorg och tragik, men det finns blues med gladare teman. Den kvinnliga bluesartisten Big Mama Thornton var den första som sjöng in låten "Hound dog". Hon hade en stark röst och vågade dessutom bryta normen för hur kvinnliga artister skulle se ut.

Bluesens historia och covers. Del 1

Fördjupningsdel. Idag är det enkelt att dela och sprida låtar via internet. Förr spreds musik via radio och genom att artister och band spelade in covers, artister måste ju inte skriva sina låtar själva. Den världsberömda sångaren Elvis Presley hade till exempel många låtskrivare som hjälpte honom. Och låten "Hound dog", en stor hit med Elvis,  har spelats in minst 250 gånger av olika artister! Till sist berättar Hanna och Axel om instrument och effekter som synt och vocoder i samband med att de gör en elektronisk version av "Hound dog".

Bluesens historia och covers. Del 2

Programledarna och musikerna Hanna och Axel berättar om hur de allra första musikinstrumenten, gjorda av mammutben, pilbågar och matskålar, utvecklades, och så småningom ledde fram till dagens digitala musikmaskiner. Länge fanns det bara akustiska instrument, men med elektricitetens intåg uppfanns det fler elförstärkta. Vi får höra hur den allra första musikmaskinen, thereminen, låter och hur den ledde fram till utvecklingen av den första synten. Det tyska bandet Kraftwerk använde syntar för att göra musik under 1970-talet. Avslutningsvis får vi höra Kraftwerks låt "The robots".

Kraftwerk, syntar och shuffle. Del 1

Fördjupningsdel. Om hur det tyska bandet Kraftwerk använde syntar för att göra musik under 1970-talet. Hanna och Axel berättar om hur Kraftwerks musik influerat och påverkat dagens elektroniska dansmusik. De tar upp kopplingen mellan techno och Swedish house mafia. Vi funderar kring det som vi människor upplever som "sväng". Kan en trummaskin svänga på samma sätt som en människa, eller svänger den på ett annat sätt? Hanna och Axel avslutar med att spela syntlåten "The robots" i bluesversion, och vi får höra hur rytmen shuffle låter och känns.

Kraftwerk, syntar och shuffle. Del 2

Lektionsstarter. Programledarna och musikerna Hanna och Axel berättar om två genrer som låter olika men ändå har sina likheter, progg och punk. Vi får veta vad som skiljer och vad som förenar dem, hur de låter och hur musik kan användas för att påverka tankar och känslor. Och om att våga göra musik på egen hand oavsett vad andra tycker eller tänker. Avslutningsvis får vi lyssna till punkbandet Ebba Gröns och proggbandet Blå Tågets olika versioner av samma låt - "Staten och kapitalet".

Progg, punk och disco. Del 1

Fördjupningsdel. Hanna och Axel funderar över hur samma musikstycke kan låta så olika, beroende på vem som sjunger det och hur det är inspelat. Vi får höra om olika inspelningstekniker, skillnader mellan olika gitarrer och får exempel på effekter som eko och distorsion. Och hur kan tempo, rytm, klang och dynamik användas för att påverka känslan i en låt? Till sist får vi höra progg- och punklåten "Staten och kapitalet" i en helt annan musikstil - nämligen disco!

Progg, punk och disco. Del 2

Lektionsstarter. Hur uppstår en ny musikstil egentligen? Hiphop skapades i USA under tidigt 70-tal. Programledarna och musikerna Hanna och Axel berättar om hiphopens fyra grundelement: mc, dj, breakdance och graffiti. Vi lär oss skillnaden mellan dj och mc. Vad är battles och varför uppstod de? Avslutningsvis får vi höra Grandmaster Flash and the Furious Five och deras klassiska låt "The message" som gavs ut 1982.

Hiphopens bakgrund och element. Del 1

Fördjupningsdel. Hanna och Axel berättar om hiphopen som plattform för att tydliggöra orättvisor i samhället. Vad var det som gjorde att unga skapade en helt ny genre inom musik? Och hur gick det till? Och de tar upp hur man lyssnade på musik när hiphopen växte fram. Skivspelarens och lp-skivans roll, och hur man med dem också kunde skapa effekter som loop och scratch. Slutligen arrangerar Hanna och Axel om den klassiska hiphop-låten "The message" till släpig americana-rock med piano, gitarrer och klaviaturinstrumentet mellotron.

Musikens atomer

Abba, pop och takt. Del 1

Om programmet

Pedagogiskt syfte

Musikens atomer

Abba, pop och takt. Del 1

Om programmet

Pedagogiskt material

Pedagogiskt syfte

Avsnitt