Varför har det plötsligt blivit så fult att vara blyg? Innan Yrsa Waldén började skolan hade hon aldrig funderat så mycket över att hon var blyg. Hemma hade aldrig någon sagt att hon borde vara mer framåt och ta större plats. Det var först när lärarna sade att hon behövde prata mer som det slog henne att hon kanske inte var som alla andra. Enligt Christopher Lane, professor vid North Western University, definierar hälften av personerna i olika grupper sig själva som blyga. Samtidigt förväntas människor idag vara mer extroverta än tidigare och den som avviker riskerar att ses som onormal. Nejra Van Zalk, doktor i psykologi, menar att vi inte borde se det som ett problem att vi är annorlunda. Hennes avhandling handlar om blyga barn och hon tyckte först som många andra, att man ska pusha blyga barn för att de ska komma över sin blyghet. Men efter att ha intervjuat många blyga ändrade hon inställning. Vi träffar också läraren Ann-Mari Widman som tycker det är svårt att veta hur man bäst gör med blyga elever.

Helt normalt

Blyghet

Psykoterapeuten Else-Britt Kjellqvist menar att den som inte får gränser under uppväxten riskerar att överträda andras. Vi tar del av olika sätt att se på gränssättning. Och kan man bevara sin innersta kärna utan att sätta gränser för sig själv? Vi möter 20-åriga Sofie Nyblin som berättar om sin gymnasietid då hon var den tuffa, coola tjejen. Dessutom följer vi med Jean-Pierre Marques, känd från dokusåporna Paradise hotel och Ung och bortskämd, när han besöker sin gamla skola i Hammarkullen i Göteborg.  Men hur sätter man gränser i skolan? Annika Axelsson på Tivedenskolan i Värnamo menar att undervisningen måste bli mer individuell. Psykologen Martin Forster menar att för mycket tillsägelser stärker bara syndabocksrollen hos stökiga elever. Morgan Alling ger en monolog om sin uppväxt och sina upplevelser av gränser och gränslöshet.

Gränslöshet

Enligt dagens forskning är det en känsla av gemenskap som är grundläggande för vår utveckling.Vi möter Anhar Barakat, som jobbar frivilligt med killar i åldern 13-16 år på Fryshuset i Stockholm. För Anhar känns det bra att kunna hjälpa ungdomar eftersom han själv hade det jobbigt i tonåren. Han kan förstå deras beteende och attityd, så därför känns det extra bra att hjälpa dem, säger han. I Göteborg arbetar socionomen Mia Börjesson som handledare med tjejgrupper. Hon tycker att det viktigaste är att stärka tjejernas självkänsla. Istället för att mobba och göra varandra illa kan de ge varandra mod och styrka. Vi möter också Christopher Lane, professor vid North Western University i USA, som tillsammans med Ahmad Mushtaq, taxichaufför och författare, samtalar om vad lycka egentligen är. Kitty Jutebring ger en monolog om att våga vara sig själv.

Gemenskap

Om att hitta sin identitet, vikten av att acceptera varandras olikheter och om att olikheter behövs och berikar. Varför har det till exempel blivit så fult att vara blyg? Vad händer om man plötsligt överskrider sina egna gränser? Vad gör konkurrens med oss, och varför är gemenskap så viktigt? Vi möter ungdomar, lärare, forskare, terapeuter, handledare och skådespelare som alla vrider och vänder på frågan om hur vi formas till de vi är. En serie för alla som har med barn och unga att göra och arbetar på platser där många olika slags människor möts.

Helt normalt

Gemenskap

Om programmet

Pedagogiskt syfte

Blyghet

Gränslöshet

Gemenskap

Liknande program

Våga vara

Stresshantering i klassrummet

Arbetsminne och språk

De empatiska barnen

Säger kränkande ord till sina klasskompisar

Så påverkas ett barn av trauman

Jag är Sol, Englas syster

Del 2

Hämnaren

Att lära sig språk

Helt normalt

Gemenskap

Om programmet

Pedagogiskt material

Pedagogiskt syfte

Avsnitt

Blyghet

Gränslöshet

Gemenskap

Liknande program

Våga vara

Stresshantering i klassrummet

Arbetsminne och språk

De empatiska barnen

Säger kränkande ord till sina klasskompisar

Så påverkas ett barn av trauman

Jag är Sol, Englas syster

Del 2

Hämnaren

Att lära sig språk