Syntolkat

Dokumentär

Kortfilm

Drama

Vetenskap & teknik

Poddar

Hej Sverige

Svenskt teckenspråk

Språk

Reseprogram

Finska

Jiddisch

Meänkieli

Romani

Samiska

Bromsa intaget av nya lärarstudenter och styr upp verksamheten först, det menar lärarutbildaren Lisa Gannå. Enligt henne har den hotande lärarbristen nu skapat en sådan press och oro att alltför många studenter släpps in på lärarutbildningarna - trots att det saknas såväl resurser som lärarkompetens att ta hand om dem alla. Resultatet är att lärarstudenter lyckas slinka igenom utbildningen utan att hålla måttet, vilket i slutändan riskerar att drabba eleverna.

Didaktorn

För dig som bryr dig extra mycket om vad som händer i skolans värld. Programledare Natanael Derwinger kvartsamtalar med personer i eller utanför det pedagogiska fältet. Det är högt och lågt om pedagogik, didaktik, kollegialt lärande, skolpolitik och forskning.

Att nå fram till en elev som vägrar gå till skolan är svårt. Marit Sahlström berättar om hur de inom Stadsmissionens projekt Oneeighty arbetar med en metod som går ut på att försöka nå eleverna genom en chatt - helt utan krav på närvaro i skolan. Metoden har varit framgångsrik, men den har också provocerat och ifrågasatts. Enligt Marit kan det till synes opersonliga vara det som gör att det blir möjligt att nå fram och bli personlig. Programledare: Natanael Derwinger.

Att nå fram till hemmasittarna

Läraren och teknikförespråkaren Jacob Möllstam konfronteras och bemöter svenska lärares fem vanligaste argument för att inte använda digitala hjälpmedel i sin undervisning. Jacob anser att det är alla lärares skyldighet att digitalisera sin undervisning. Han intervjuas av Natanel Derwinger.

Digitalisera mera

Vilken roll ska egentligen förstelärarna spela på landets skolor? Och hur kan de motiveras att våga ta några smällar för skolutvecklingens skull? De frågorna ställer läraren och skolutvecklaren Per Kornhall i sin bok "Förstelärare: en handbok". Han intervjuas av Natanel Derwinger.

Våga ta några smällar

En lärare som inte vågar tramsa är dömd att misslyckas. Det hävdar läraren och teveprofilen Beppe Singer. Efter en uppväxt fylld av dåligt självförtroende, adhd-diagnos, problem i skolan och droger, är han idag en hyllad föreläsare och inspiratör. Och rollen som klassens clown, som var hans räddning under skoltiden, den har han tagit med sig in i klassrummet. Programledare: Natanael Derwinger.

Tramsandets metodik

Vill du utvecklas som lärare och förändra din matteundervisning? Gör det då på riktigt! Det menar Ola Helenius på Nationellt centrum för matematik vid Göteborgs universitet. Han har under flera års tid arbetat med utbildning och fortbildning av matematiklärare. Enligt honom är det många saker som måste klaffa för att en lärarfortbildning verkligen ska ge resultat, men att det som pedagog är möjligt att själv påverka förutsättningarna. Med ett personligt engagemang, rätt metod och återkommande kollegiala samtal finns goda möjligheter att lyckas. Han intervjuas av Natanael Derwinger.

Mera matte

Hur får man sina elever att inse det vackra i matematik? Och hur gör man för att utveckla sin egen undervisning så att den lockar fler att vilja lära mer och verkligen förstå? Matematiklärarna Daniel Mena och Emelie Johansson delar med sig av sina tankar och intryck från mattefortbildningen Kleindagarna. Vad har de lärt sig? Programledare: Natanael Derwinger.

Vacker matte

Hur kan vi lära våra barn att läsa mer? Vilken roll spelar det egna läsandet för hur man som lärare når fram till sina elever? På en scen på Bokmässan i Göteborg samtalar läraren och läsambassadören Anne-Marie Körling och litteraturforskaren Maria Ulfgard om hur och varför man ska läsa mer. De intervjuas av Natanael Derwinger.

Läs mer!

För svenskalärarna Melinda Galaczy och Helga Boström har tecknade serier blivit ett naturligt inslag i undervisningen. I ett samtal från Bokmässan i Göteborg berättar de om hur de med hjälp av serieromaner fyllda av zombies, blod och socialrealism lyckas få även de minst motiverade elever att vilja läsa mer. De intervjuas av Natanael Derwinger.

Undervisa med serier

I ett nystartat forskningsprojekt vid högskolan i Halmstad ska forskaren och gymnasieläraren Felix Schultze undersöka hur undervisningen påverkas om läraren har en mer erfaren elev som hjälplärare i klassrummet. I ett samtal från Bokmässan berättar han och en av de utvalda gymnasieeleverna hur projektet ska gå till och vad de hoppas uppnå. De intervjuas av Natanael Derwinger.

Elever som hjälplärare

Hur ska man förhålla sig till surfplattor på förskolan? Och vad säger man till föräldrar som tycker att det redan är för mycket skärmtid i barnens liv? Jennie Skärsäter arbetar som förskolepedagog i Falkenberg, en kommun som var tidigt ute med att föra in ny teknik i skolan - även i förskolan. Efter två år med surfplattor på jobbet har Jennie insett fördelarna och svängt i sin övertygelse. Programledare: Natanael Derwinger.

Surfplatta i förskolan

När Falkenbergs kommun delade ut en dator till varje elev 2007, valde man samtidigt att skolornas nätverk skulle vara helt öppna. Som upplagt för spelande och porrsurfande elever i korridorerna, eller? Bodil Samuelsson har, som lärare och rektor, följt kommunens 1:1-satsning från starten och enligt henne är öppna nätverk det enda vettiga alternativet. Och hur blev det med okynnessurfande elever? Programledare: Natanael Derwinger.

Öppet nät i Falkenberg

Hur undervisar man högstadieelever utan att ge några läxor? Och hur hanterar man en rektor som egentligen inte tror på idén? Språkläraren Pernilla Alm har sedan flera år helt slopat hemuppgifter, istället arbetar hon med noga planerade lektioner och långsammare tempo. Hon hävdar att hon tydligt kan se att elevernas resultat har lyft. Programledare: Natanael Derwinger.

Läxfritt

Fem dagar har passerat sedan attacken på Kronanskolan i Trollhättan. Det var en händelse som i ett slag tvingade landets skolor att börja diskutera svåra frågor och hantera elevernas rädsla och oro. Didaktorn besökte den årliga mässan Skolforum och pratade med några lärare om vad som mötte dem i klassrummet dagen efter dådet: Hur gick snacket bland eleverna och vilka tankar och funderingar var det som dök upp? Intervjuare är Natanael Derwinger.

Rädda elever

Lina Axelsson Kihlblom är skolchef och medlem i Skolkommissionen. För henne var det ett högst strategiskt beslut att berätta om sin könskorrigering på bästa sändningstid: Hon ville flytta gränserna för vad som anses vara normalt. Enligt henne är lärare och pedagogiska ledare förebilder och opinionsbildare på skolorna, och om klimat ska kunna förändras och ögon öppnas måste någon ta första steget. Redan nu har skolpersonal börjat höra av sig till henne för råd och tips och hon vet precis vad hon ska svara. Programledare:  Natanael Derwinger.

Det nya normala

Den svenska skolan har problem med att hantera statistik i undervisningen, menar SO-läraren Henric Isaksson. Tillsammans med Statistiska centralbyrån har han därför arbetat fram en lärarhandledning som är kopplad till deras nya hemsida. Den är baserad på målen i kursplanerna för mellan- och högstadiet och gymnasiet. Enligt Henric är SCB:s databas en guldgruva för den svenska skolan. Hans förhoppning är att lärare och elever nu ska börja inse att det inte är så svårt att tolka statistik. Programledare: Natanael Derwinger.

Förbannad statistik

Det saknas ett språk för själva undervisningen i språk och många lärare kan själva inte sätta ord på vad det är de gör. Det här är en av orsakerna till att läsförståelsen sjunker bland svenska elever. Det menar Barbro Westlund som doktorerat i just hur svenska skolan undervisar i läsförståelse. Dessutom anser hon att kunskapsmålen är luddiga vilket bidrar till att det blir än svårare att prata om både framgångar och problem. Men lugn: Barbro har en plan och hon är hoppfull. Programledare: Natanael Derwinger.

Språklärare utan språk

Läsambassadör Anne-Marie Körling menar att den svenska skolan är för fixerad vid förståelse och att frågan "Har du förstått?" används alltför slentrianmässigt. För behöver man verkligen förstå en litterär text fullt ut för att få en stor och positiv läsupplevelse? Anne-Marie Körling berättar att det tog henne fler än 100 läsningar innan hon fann nyckeln i barnboken "Max bil" - en detalj som förändrade hennes sätt att förstå just den boken och dess berättelse. Programledare: Natanael Derwinger.

Läsoförståelse

Utbilda färre lärare

Hur får man elever att ta till sig den feedback de får? Den frågan ställde sig läraren Tommy Lucassi efter att i åratal noterat att hans elever inte verkade ta till sig den feedback han gav i samband med läxförhör och prov. Lösningen han fann var lika enkel som självklar - att planera bättre och formulera sig tydligare. När han väl fått dem att ta till sig responsen, märkte han också att eleverna lärde sig snabbare och att han själv sparade tid. "Som lärare har du ett ansvar att använda de pedagogiska tekniker som vi vet fungerar för ökad inlärning", säger Tommy Lucassi.

Planerad feedback

Vad händer i hjärnan hos elever när de får feedback? Och hur hänger det ihop med hur de sedan lär sig saker? Det är några av de frågor som Alva Appelgren, doktor i kognitiv neurovetenskap, sökt  svaren på. Med hjälp av MR-kamera har hon studerat vad som sker i hjärnan hos studenter när de utsätts för olika typer av feedback. Och svaren hon fann var att det spelar roll för inlärningen hur man väljer att återkoppla.

Hjärnkoll på feedback

En av de viktigaste resurserna för att elever ska kunna lära sig saker är deras klasskamrater, det menar läraren Tommy Lucassi. Men för att det ska kunna fungera krävs att du som lärare planerar och organiserar lektionerna på rätt sätt. Själv har han inte bara ett system för hur elever ska hjälpa varandra, utan flera. Och han delar mer än gärna med sig de forskningsbaserade metoder och övningar han använder sig av. Programledare: Natanael Derwinger.

Hjälp till självhjälp

En produktiv fråga är en fråga som leder till handling. Det menar läraren Cecilia Caiman, som forskar i didaktik vid Stockholms universitet och undervisar vid förskollärarutbildningen i Stockholm. Enligt Cecilia kan man få förskolebarn att bli så kreativa och strukturerade att de kan komma på idéer och innovationer som är användbara för samhällsutvecklingen - bara man ställer rätt frågor och planerar sin undervisning på rätt sätt. "För att bli kreativa måste vi öva på att vara just kreativa. Och vi måste få börja redan på förskolan", säger hon.

Produktiva frågor

Barnläkaren Lars H Gustafsson har mångårig bakgrund inom elevhälsan. Enligt honom känner många elever ett stort ansvar för sina klasskamrater och oroar sig för dem, trots att de egentligen inte ska behöva axla den rollen. Han kallar dem för "klassens socialarbetare", personer med en väl utvecklad empatisk förmåga som han menar att det är viktigt att möta på rätt sätt. Och vara rädda om. "Är det någonting vi behöver idag så är det de här medkännande barnen. Skolan skulle inte klara sig utan dem", säger Lars.

De empatiska barnen

När snickeriläraren Kennet Gonzalez på Enskede gårds gymnasium upptäckte att hans elever på individuella programmets språkintroduktion hade stora problem med att lära sig vad verkstadens olika verktyg och maskiner hette, blev han konfunderad. Vad i hans sätt att undervisa var det som inte fungerade? Samtidigt försökte Emmy-Linda Svensson, lärare i svenska som andraspråk, få till ett språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt hos skolans yrkeslärare. De två lärarna har idag utvecklat ett nära samarbete och genom ett allt tätare kollegialt samtal och nya sätt att förhålla sig till undervisning, har såväl elever som lärare utvecklats.

Att snickra ett språk

En dag när skolchefen Per-Daniel Liljegren skulle förbereda ett seminarium baserat på John Hatties analyser av skolresultat, upptäckte han ett fel i Hatties statistik. Först trodde Per-Daniel att det var han själv som räknat fel, men ju mer han kontrollräknade uppgifterna i Hatties bok "Synligt lärande" desto tydligare blev det att det fanns ett genomgående fel. Frågor väcktes: Varför har ingen pratat om det här? Känner ingen till det? Och hur kan vi påstå att vi har en skola som vilar på vetenskaplig grund och som präglas av kritiskt tänkande, utan att vi granskar det vi lutar oss emot? Kan vi lita på de som litar på Hattie?

På vetenskaplig grund?

Hjärnforskaren Torkel Klingberg studerar hur sexåringar kan träna matematisk förmåga på bästa sätt. Nyckeln till framgång är tallinjen och inkludering. Här berättar han varför. Han har stora förhoppningar om att vi kan bättra på Pisa-resultaten i matte, bland annat med hjälp av denna nya kunskap.

Den magiska tallinjen

Hur du använder teknik i klassrummet påverkar hur mycket dina elever lär sig, det visar forskning av professor Åke Grönlund och docent Annika Agélii Genlott vid Örebro universitet. De har tillsammans tagit fram en ny modell för läs- och skrivträning som nu ska spridas på nationell nivå. Här berättar de om arbetet, resultatet och erfarenheterna. Och vilka saker du ska tänka på om du planerar att använda mer teknik i undervisningen.

Att veta vad man gör

En dag gav läraren Therese Linnér sina elever ett läsuppdrag i läxa. De skulle försöka komma in i läsflow; att läsa så länge att tid och rum försvinner. "Lässtrategier i all ära men de ger inte alla dimensioner av läsning och missar många delar jag tycker är viktiga att eleverna får med sig", säger Therese Linnér. Men hur gör man för att uppnå läsflow och hur förvaltas sedan den upplevelsen i klassrummet? Och hur ska du som lärare hantera de elever som inte lyckas komma in i flowet?

Läsflow

När Anna Hansson Bittár fick frågan om hon ville starta en skola började hon sitt arbete med att lägga ut lappar med ord och tankar på golvet. Hon sorterade och plockade bort och två av lapparna blev slutligen kvar. Orden på de två lapparna är, tio år senare, hennes viktigaste organisatoriska ingredienser. Och för sitt arbete med att starta upp och driva Breviks skola i Tyresö han hon belönats med utmärkelsen Sveriges Stora Skolledarpris 2016. Hon berättar om vad som stod på lapparna och vilken roll relationell pedagogik kan spela när man vill få en skola att blomstra.

Att bygga upp en skola

Studiehandledningen är det viktigaste verktyget vid undervisning av nyanlända elever, menar professor Nihad Bunar på barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen vid Stockholms universitet. I sin forskning kring nyanlända och deras lärande har han konstaterat att just studiehandledningen fungerar som en brygga mellan de kunskaper som eleverna bär med sig och allt det nya som de möts av här - såväl pedagogiskt som språk- och kunskapsmässigt. Men hur gör man för att få det att fungera i praktiken, även om det inte finns någon tillgänglig studiehandledare på skolan? Och varför har inte den svenska skolan lärt sig av sina tidigare misstag? Programledare: Natanael Derwinger.

Kunskapsbryggorna

Professor Nihad Bunar, som är knuten till barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen på Stockholms universitet, har länge forskat kring nyanländas skolgång. Enligt honom är nyckeln till en fungerande skolgång och integration att nyanlända börjar ses som en angelägenhet för hela skolan och att rektorer slutar bolla över ansvaret för dem till andra. När det äntligen finns nya riktlinjer och råd, färskt kartläggningsmaterial och tydliga policypaket så är det också dags att också börja ta tag i situationen, menar Nihad Bunar.

Hela skolans angelägenhet

Vad skulle hända med undervisningen om man förbjöd lärare att använda läroböcker? Enligt teknikpedagogerna Niklas Jarl och Charlotta Hallman skulle det tvinga pedagogerna att tänka till och utveckla egna sätt att lära.De menar att läroböcker fragmenterar ämnena och undervisningen och misslyckas med att koppla det som berörs till elevernas vardag. Istället vill de se att fler lärare börjar arbeta tematiskt i klassrummen, med konkreta exempel som får eleverna att uppleva och förstå snarare än att memorera fakta.

Förbjud läroböcker

Tänk dig att använda Hans Roslings inspirerande föreläsningar som lektionsunderlag. Enligt läraren Mikael Arevius är det inte bara möjligt utan direkt nödvändigt. Mikael, som arbetar som lärarutbildare på Gapminder School och förser just Hans Rosling med faktaunderlag, hävdar att det finns stora kunskapsluckor kring hur världen faktisk ser ut idag hos såväl lärare och elever som hos folk i allmänhet. Bidragande orsaker är föråldrade läromedel, undervisning som bygger på gammal fakta och medias nyhetsvärdering.

Skev världsbild

Blir man bättre på källkritik om man själv är bra på att ljuga? Josef Sahlin, lärare på Årstaskolan i Stockholm, låter sina elever på skapa fejkade sidor på nätet. Uppgiften är att få både text och layout att framstå som trovärdiga, trots att innehållet är falskt. Målet är att få eleverna medvetna om hur lätt det är att skapa desinformation och att öva dem i källkritiskt tänkande. Ett arbete som innehåller flera etiska fallgropar för såväl lärare som elever - sidorna publiceras ju faktiskt på riktigt!

Ljuga sig till sanning

Det som är bra för elever med särskilda behov är bra för alla elever. Det är mottot för Charlotta Hannerfors, rektor på Bläshammar skola i Varberg. Utifrån det organiserar hon verksamheten, med relevant fortbildning, medveten struktur i alla klassrum och schemaläggning som gör att de bäst utbildade jobbar med de svåraste barnen. Inte tvärt om, som det ofta blir. Här beskriver hon arbetet och ger konkreta exempel på hur de lyckats.

Det förutsägbara klassrummet

Att sköta sin googlehygien är viktigt. Det menar Elza Dunkels, författare till boken "Nätmobbning, näthat och nätkärlek". Det handlar om att kunna ta makten över vilken bild andra får av dig när de googlar ditt namn. Men till skillnad från vad många tror innebär det inte att vara restriktiv. Tvärt om. Lägg ut! Ju mer du publicerar desto större del av innehållet har du makt över. En uppmaning som ibland kan provocera de som tycker att unga borde tänka noga på att allt som läggs ut finns på nätet för all framtid.

Googlehygien

"Vi ser gärna eleven som någon som ska få något från skolan. Inte som en person som också kan bidra." Det säger Lars H Gustafsson, barnläkare med bakgrund inom bland annat elevhälsan. Många elever upplever att de inte blir sedda eller uppskattade för den de är. Ofta helt i onödan. I grunden finns en brist på nyfikenhet för individen, menar Lars H Gustafsson. Det ger eleven en känsla av att vara oönskad och påverkar inlärningen negativt. Här ger han konkreta verktyg för hur du kan öva dig i och hitta system för att verkligen se alla elever som individer. Som en bonus lovar han att du även kommer att utvecklas som lärare, och kanske även själv bli sedd på ett nytt sätt.

Se alla elever

På Djursholms skolor går en stor andel av Sveriges framtida ledare och chefer. Där ses lärarna som servicepersonal som ska administrera verksamheten och leverera höga betyg. Misslyckande är inte ett alternativ. Det säger Mikael Holmqvist, professor i företagsekonomi som ägnat fem år åt att studera samhället Djursholm. Resultatet blev boken "Djursholm: Sveriges ledarsamhälle", en 700 sidor lång socialantropologisk studie där en stor del ägnas åt just skolan. Både samhället och dess skolor beskrivs som något extrema. Vad kan andra skolor lära av Djursholm? Är det ens relevant att jämföra sig?

Sveriges ledarskola

Lydiga barn löper större risk att utsättas för näthat och sexuella övergrepp på nätet. Det har Elza Dunkels sett i sin forskning. Lär man sig att alltid lyda vuxna och att det är fult att ljuga blir man sårbar i mötet med en vuxen som inte vill dig väl, säger hon. När ordning och lydnad premieras skapar vi de destruktivt väluppfostrade barnen. Därför måste vi lära barnen att vara olydiga. Här berättar hon hur. Elza Dunkels är docent i pedagogiskt arbete, lärarutbildare och forskar om unga och internet. Hon har även skrivit boken "Nätmobbning, näthat och nätkärlek".

De destruktivt väluppfostrade barnen

När hela familjen är analfabeter blir den så viktiga föräldrakontakten en utmaning för läraren. Cia Tiberg undervisar i svenska som andraspråk på Falkenbergs gymnasieskola. Med åren har hon arbetat fram många konkreta lösningar. Men det viktigaste arbetet görs under de första mötena när man ska lära känna varandra, säger hon. Det finns ingen mall. Man får känna in och vara väldigt lyhörd.

Föräldrar som är analfabeter

Vilken digital kompetens utvecklar eleverna och lärarna när man startar ett samarbete med en skola i en åsiktskontrollerande enpartistat? Fia Blomqvist på Sandbergska competens har i flera år jobbat med resor till och utbildningsutbyte med Kina. Men vad måste man tänka på när man som lärare låter sina elever jobba mot en skola i Kina? Kommer mailen att läsas? Kan man fråga vad som helst?

Tjenis med Kina

Vilken roll måste skolbiblioteken axla för att den digitala strategin ska fungera på bästa sätt? Och hur når man dit? Vi möter Edward Jensinger, områdeschef för gymnasiet i Malmö, i ett samtal från Bokmässan 2016.

Bibliotekskunskap

Behöver blinda barn bilderböcker? Intervju med Gun Olsson vid Myndigheten för tillgängliga medier. Hon menar att barn utan syn har lika stort behov av bilderböcker som andra barn för att utveckla sitt språk, skrivande och seende. Och därför behövs taktila bilderböcker. Inspelat på Bokmässan 2016.

Taktila bilderböcker

Vad tjänar en skola på att ha nyanlända elever? Får man fråga så? Och hur kan en enskild rektors syn på hur elevernas etnicitet påverkar skolans rykte, vara avgörande för hur mycket eleverna lär sig? I ett samtal från Bokmässan 2016 diskuterar Sara Persson och Hülya Basaran, lärare i svenska som andraspråk, och Stefan Lund, docent i pedagogiskt arbete vid Linnéuniversitetet, inställningens betydelse i mötet med nyanlända elever och elever med migrationsbakgrund. Vilka faktorer är avgörande för att eleverna ska lyckas?

Inställningens betydelse

Barn behöver förebilder, men vad gör man om förebilderna inte läser? Och om de icke-läsande förebilderna dessutom är män - hur påverkar det elevernas syn på läsning? På Hortax skola utanför Piteå har man valt att dra in elevernas pappor i ett läsprojekt där fäder och barn läser och diskuterar tillsammans. En ev lärarna bakom projektet är Camilla Lundmark som berättar om hur det gått. Inspelat på Bokmässan 2016.

Läsande pappor

Hur får man lärare att dela med sig av sin kunskap till andra lärare? Och att jobba med skolutveckling så att den blir bestående och ständigt pågående? Det är processer som måste få ta tid och plats, enligt Lena Göthe, före detta lärare och rektor som numera helt ägnar sig åt skolutveckling. Det viktiga är att fokusera på lärandet snarare än läraren, för att nå de mål som satts upp.

Processen

Hösten 1999 skriver läraren Anna Kaya i sin dagbok: "Jag kan inte undervisa mina elever. Jag begränsar deras kunskapsutveckling." Hur går man vidare efter att ha konstaterat det? Att utveckla sin undervisning och höja sin kompetens är inte alltid lätt. Särskilt inte när det känns som att ingenting fungerar. Men Anna Kaya, som idag arbetar på Nationellt centrum för svenska som andraspråk, hittade en väg. Här berättar hon om hur hon gjorde.

Självförtroendekollaps

Varför ska eleverna hålla i utvecklingssamtalen? För att de kan. Så enkelt är det. Det säger Torun Persson Dehlin, biträdande rektor i Norrtälje. Med rätt förberedelser är eleverna redan väl medvetna om vad de behöver jobba mer med. Dessutom tvingas de sätta ord på sin egen kunskapsutveckling. Men hur hanterar man föräldrar som är oroliga för att deras barn ska mörka svackor och brister? Här berättar Torun Persson Dehlin om hur hon jobbar.

Elevledda utvecklingssamtal

Det finns många missförstånd kring flerspråkighet och hur det påverkar möjligheten för en elev att nå kunskapsmålen, säger Sara Persson, lärare i svenska som andraspåk i Västervik. Hon menar att det trots att det finns bra forskning inte alltid är det som styr hur rektorer, lärare och politiker formar skolan. Här avlivar Sara Persson flera myter och berättar hur man bör jobba för att bygga undervisning på vetenskaplig grund. Hon påpekar att alla på en skola inte kan veta allt utan att varje lärare i svenska som andraspråk bör jobba med att sprida kunskapen i organisationen.

Myter om flerspråkighet

Hur ska den kvalitativa, klassrumsnära, forskningen kunna spridas och bli relevant för hela svenska skolans utveckling? Det var en av de stora utmaningarna när Lena Adamson tillträdde som myndighetschef på Skolforskningsinstitutet. Hur kan något som funkar i ett klassrum användas av en annan lärare, i ett annat klassrum? Här berättar Lena Adamson om hur de jobbar på Skolforskningsinstitutet och vilken forskning hon tycker saknas idag.

Skolforskningsinstitutet

Hur kan lärare använda forskning om pulsträningens påverkan på inlärning och koncentrationsförmåga hos elever? Det vet Anders Hansen, överläkare i psykiatri och författare till boken "Hjärnstark". Regelbunden träning har nämligen visat sig vara den bästa hjärngympan som finns, bättre än sudoku, korsord och alla tänkbara kosttillskott tillsammans. Men endast 4 minuters rörelse kan räcka för påtaglig effekt. Skolor som drar ner på idrott och inte har skolgårdar där eleverna kan röra på sig ger han inte mycket för.

Fyraminutersmetoden

Kan du inte höra skillnad kan du inte göra skillnad. Det märkte läraren och specialpedagogen Mina Anger när hon försökte lära sig alla olika h-ljud som finns i arabiska. Samma sak är det för nyanlända elever som lär sig svenska. Är man inte uppvuxen med vissa ljud är de svåra att uttala. Mina Anger får ofta frågor från lärare som antyder att vissa elever har någon form av inlärningssvårighet eller diagnos. Många gånger handlar det bara om att eleven håller på att lära sig ett nytt språk, svenska. Mina Anger arbetar som utvecklingsledare på Enheten för mottagning och modersmål i Uddevalla. Hon berättar om vilka processer och faser en nyanländ elev går igenom för att lära sig svenska.

Fonologisk medvetenhet

Hur kan man som lärare rädda en situation när man känner att man passerat en gräns? Eller "när vi trillar dit" som psykologen Bo Hejlskov Elvén kallar det. Han är mest känd med begreppet lågaffektivt bemötande och anlitas av skolor och myndigheter för utbildning i konflikthantering. Här intervjuas han om stunden när en konflikt precis har eskalerat och man som lärare vet att man varit en bidragande orsak. Enligt Hejlskov Elvén är det viktiga inte att visa att vi har rätt utan att se till att det blir rätt nästa gång en liknande situation uppstår. Och ett förlåt är mer värt än en hård fasad.

Att trilla dit

Hur kan man använda dokumentkamera i klassrummet för att stödja lärandeprocessen och samtidigt höja elevernas självkänsla? Hülya Basaran är förstelärare på mottagningsenheten för nyanlända i grundskolan i Trollhättan. Hon berättar att det gör stor skillnad i elevernas inlärning när deras texter och bilder visas på storbild. Dessutom blir eleverna stolta när de får visa vad de gjort och deras arbete används som undervisningsmaterial.

Kamera i klassrummet

Hur gör man för att enskilda elever inte ska komma i kläm i en ny, stor skolorganisation? Nyköpings högstadium redovisar både höjda resultat och ökad närvaro och trivsel. Vi drar fördelen av en stor organisation, men hittar tryggheten i det lilla, säger rektor Henrik Eriksson. Eftersom skolan är Nyköpings enda kommunala högstadium har de även förmånen att ha alla kommunens resurser samlade under ett tak. Det gör att elevhälsan, kuratorer, specialpedagoger och skolsjuksköterskor ständigt finns tillgängliga på plats. Det, i kombination med en tydlig vision, menar Henrik Eriksson bidragit till de stigande kunskapsresultaten.

Sveriges största högstadieskola

Vad är det som gör en lättläst bok lättläst? Det vet Sara Lövestam, sfi-lärare, författare och grammatiknörd. Det finns regler för hur lättlästa böcker ska vara skrivna. Men boken ska ju vara bra också. Med lättlästa böcker är målgruppen vuxna med stor livserfarenhet, vilket ställer extra höga krav på både komplext innehåll och enkelt språk. Här ger Sara Lövestam konkreta exempel på hur hon jobbat med texter i klassrummet. Vi får även en inblick i hur hon som författare brottas med texterna. Ett elegant, litterärt stilgrepp är sällan det som är bäst för målgruppen när man skriver lättläst.

Grammatiska dilemman med lättläst text

Elever behöver hjälp med att inse konsekvenserna av sina val säger grundskolechefen Lina Axelsson Kihlblom. Barns konsekvenstänk är inte utvecklat och vi kan inte kräva att de ska bete sig som små vuxna. Lina poängterar att skolan behöver kompensera för elevernas bristande konsekvenstänk. Själv arbetar Lina efter ett system kallat konsekvenstrappan där fokus ligger på elevernas resultat.

Konsekvenstrappan

Hur kan lärare leva upp till det kompensatoriska uppdraget om de inte vet vad de ska kompensera för? Läraren och forskaren Anna Jobér har undersökt klass och sociala processer i klassrummet. Jobérs forskning visar att många lärare har omedvetna förväntningar på elever utifrån elevernas klassbakgrund. Forskningen indikerar även att lärarna anpassar sin undervisning efter elevernas klassbakgrund.

Klassperspektiv

Hur lär man elever att bygga upp strategier för hur de kan ställa krav i skolan? Martin Fernström, lärare på Årstaskolan i Stockholm, har under flera år arbetat aktivt med den frågan. Bland annat genom att uppmana sina elever till att ställa konstruktiva krav på undervisning och skola. Och betona att sättet de gör det på ofta har en direkt inverkan på resultatet. När det väl fungerar så menar han att det utvecklar såväl eleverna själva som honom som lärare, men det är inte alltid helt lätt att hantera alla krav och synpunkter. Även det kräver en strategi.

Kravkoden

Fotbollsspelare som ägnar sig åt läsning och kultur gör fler mål, det hävdar kulturcoachen Karin Wahlén. I hennes arbete med det allsvenska fotbollslaget Östersunds FK kräver hon därför att spelarna deltar i olika kulturprojekt, vilket numera även står inskrivet i deras kontrakt. Bland annat har spelarna engagerat sig i ungdomars läsning genom projektet Passa boken, satt upp olika typer av teaterföreställningar och agerat dansare i en uppsättning av baletten Svansjön. Karin Wahlén tes är att om du utmanar dig själv på ett område, så påverkar det dig även på andra arenor i livet. En strategi som borde fungera lika väl på en fotbollsplan som i ett klassrum

Läsare gör fler mål

Hur gör man för att få in digitala kunskaper i skolans ämnen? Och varför? När läraren Karin Nygårds för fem år sedan testade på programmering blev det uppvaknande för henne. "Jag tänkte: varför har jag gått och trott att det här var så svårt?'" Och hon insåg också att de nya kunskaperna gav en förståelse för omvärlden som hennes elever behövde få med sig. Så hon satte ihop ett nytt ämne, "digitalkunskap", där hon lät eleverna få en fördjupad inblick i vårt nya digitala samhälle. Men snabbt insåg hon att det inte räckte. "Det är ju mer än att vi bara kan betala räkningar på internet. Det är sociala aspekter, relationer, juridik, etik och att det faktiskt påverkar samhällsstrukturer. Aspekter som finns i alla ämnen i läroplanen. Och i livet." Så hon tänkte om.

Digitalkunskap

Hur ska man göra för att skapa en skola där alla tillåts växa och lära på lika villkor? Anna Kaya som är lärare på Nationellt centrum för svenska som andraspråk har funderat mycket över den frågan. Särskilt när det kommer till elever som växer upp i områden med stora utmaningar. Hon skrev en lista med förslag på förändringar hon tyckte behövde göras. Listan fick snabbt stor spridning och uppmärksamhet. Hon formulerade texten som ett brev till sin förra arbetsplats, en skola i Rinkeby, men det kunde lika gärna ha varit skrivet till vilken annan skola som helst som ligger i något av de områden som brukar beskrivas som "utsatta". Det här avsnittet fokuserar främst på en av punkterna på listan: tvålärarskap.

Annas lista

Första gången SFI-läraren Ivana Eklund lät sin klass testa QR-koder för att komma åt läromedel på webben hände något. Eleverna, som alla var analfabeter, blev alldeles begeistrade och förstod direkt nyttan av den digitala resursen. Plötsligt kunde de hitta det som de skulle utan att behöva ta omvägar via sökmotorer och webbadresser. En genväg som inte bara gav eleverna större möjligheter att utveckla sina läs- och skrivfärdigheter, utan också frigjorde tid för Ivana Eklund att kunna ge individuell feedback till dem.

Analfabetisk genväg

Om du vill uppnå en bestående förändring och utveckling så är kollegialt lärande den enda vägen. Det menar Patrik Landström, skolområdeschef i Linköping. De senaste åren har han fokuserat på att skapa en organisation som gynnar skolutveckling på alla plan. Här delar han med sig av sina erfarenheter och misstag, för de finns. En av hans slutsatser är extra tydlig: Alla måste vara med för att undervisningen ska kunna utvecklas så den kommer alla elever till del.

Alla ska med

Det saknas ett gemensamt språk för hur barn leker på fritids. Det menar Eva Kane, lektor i pedagogik på Jönköpings universitet. Enligt henne riskerar det att leda till såväl onödiga konflikter bland personalen som till att barn inte får det stöd de behöver och har rätt till. Hennes forskning fokuserar på hur personalen förhåller sig till leken på fritids och några av de slutsatser hon drar är att vi måste ge mer utrymme för lek. Och att vi måste prata om den. Men då krävs ord och ett språk för lekandet. "Enligt styrdokumenten är leken en stor och viktig del av fritidshemmens uppdrag. Det måste vi ta på allvar", säger Eva Kane.

Lekandets språk

Vad händer om kursmaterial ändras till att innehålla mer könsneutrala formuleringar och uttryck? Det ville forskarna Maria Svedin och Olle Bälter testa på en kurs i programmering på KTH i Stockholm. Anledningen var att de noterat en märklig snedvridning i studieresultaten, att en oförklarligt stor andel av de manliga studenterna klarade kursen. Eller snarare: Oförklarligt fram tills att Maria Svedin började granska kursmaterialet. Och när testet väl genomfördes så visade det sig att fler studenter än vanligt klarade kursen, oberoende av kön. Och dessutom i snabbare studietakt än vanligt. 
Här berättar de hur de gjorde.

Könsneutraliserarna

Hur utformar man och genomför nationella prov för elever med blindhet så att kunskaperna mäts på ett likvärdigt sätt? Petter Lille och Anna Karin Andersson på Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, arbetar med den frågan. Bilder, textmängder och diagram är bara några klurigheter som måste bli rätt. Målet är att proven ska vara så lika det ordinarie material som används i undervisningen. Men ett prov i till exempel geografi kan innehålla så många kartbilder och diagram att de täcker ett helt klassrum. Hur gör man då?

Blindtest

Hur gör man en mattebok för elever med blindhet? Benjamin Juliusson och Helga Björg Ragnarsdottir, från Islands Nationella institutet för blinda och dövblinda, har gjort en mattebok för Islands blinda sex- och sjuåringar. Boken bygger på samma mattebok som de seende eleverna på Island använder för att alla elever ska kunna arbeta med samma material och uppgifter. Och det är viktigt, menar Benjamin. Både för elevernas gemenskap, för inlärningsprocessen och för lärarens arbetsbörda.

Taktil matematik

Svenska elever mår allt sämre. Det visar en enkätundersökning bland 15-åringar som Pisa genomförde i samband med sitt senaste stora kunskapsprov. Hugo Wester, undervisningsråd på Skolverket, menar att det är allvarligt. Inte bara att de svenska eleverna mår allt sämre, utan också att bristen på likvärdighet drabbar vissa elevgrupper extra hårt. Denna del av Pisa-mätningen har inte fått speciellt mycket uppmärksamhet, trots att försämringen i Sverige är större än genomsnittet i OECD. "Vi vet att elever som mår bra tenderar att prestera bättre. Tänk om fler elever mått bättre, då kanske vi fått ännu högre resultat", säger Hugo Wester, som i det här avsnittet analyserar resultatet och delar med sig av hur han tycker att lärare och rektorer bör förhålla sig till det.

Elevhälsoraset i Pisa

Genom att spela in och lägga ut filmer och klipp till sina elever har slöjdläraren Leif Blomqvist skräddarsytt sin undervisning. En metod som han menar höjt undervisningsnivån i klassrummet. Det har fått eleverna att börja ställa nya typer av frågor och bli mycket mera fokuserade på att driva sina projekt framåt. Dessutom säger han sig ha utvecklats mycket i sin lärarroll genom att flippa undervisningen, och har fått nya tankar kring hur han beter sig i klassrummet. Och hans slöjdfilmer har letat sig långt utanför skolans väggar, numera får han kommentarer och återkoppling på dem från hela välden. Men hur gör man egentligen för att flippa ett ämne som slöjd?

Flippad slöjd

Att inkludera särskolans elever i den ordinarie skolan är jobbigt, men värt allt jobb, menar Jonas Monsén. Han är speciallärare på Fryshusets gymnasiesärskola i Stockholm. Där arbetar de med en uttalad ambition om att inkludera så många elever som möjligt i så stor del av verksamheten som det går. Förutsatt att det är önskat och passar individen. Men hur gör de? Och varför ska särskolan, som är en egen skolform, blandas med den ordinarie skolan? "Bara det att en elev kan lära sig franska eller få åka pulka för första gången gör att det är mödan värt", säger Jonas Monsén.

Inkludering av särskoleelever

"Alla elever borde träna arbetsminnet." Det säger hjärnforskaren Sissela Nutley, doktor i kognitiv neurovetenskap. Med enkel träning kan man öka kapaciteten med 25 procent, visar flera studier. "Arbetsminnet är förmågan att processa information. Ja, enkelt uttryckt det vi använder för att tänka. Kan du inte tänka bra så lär du dig mindre", säger Sissela Nutley. Och eftersom arbetsminnet är extremt olika utvecklat hos eleverna påverkar det förutsättningar för hur de klarar av att lära sig i en klassrumssituation. Sissela Nutley målar här upp vad som händer i hjärnan när eleverna får en uppgift att utföra. Och vad alla lärare som elever bör känna till om hjärnan.

Inlärningens flaskhals

Efter fyra år som skolbibliotekarie utan arbetsbeskrivning bestämde sig Josef Sahlin att skriva en egen skolbiblioteksplan. Både för sin egen skull och för att skapa möjligheter för att kunna bygga en bra verksamhet med små resurser. Hans plan är kort och konkret: "Den ska inte bara vara relevant utan ska kunna följas också", säger Josef Sahlin. Bland annat så skrev han på eget bevåg in att skolbiblioteket ska ha självscanning. Och det menar han är viktigt. Här förklarar han varför. Dessutom berättar han varför han också gjorde en extra plan, en plan för hur han ska kunna förverkliga sin biblioteksplan. Josef Sahlin arbetar som lärare på Årstaskolan i Stockholm och har 30 procent av sin arbetstid vikt åt skolans bibliotek.

Skolbiblioteksplan

Talrädsla kan påverka såväl betyg som nattsömn för de elever som lider av det. Gymnasieläraren Daniel Sandin menar att det går att bota, bland annat genom de retorikkurser han håller. "Det är som en KBT light", säger han. På kursen övar eleverna på att möta sina talrädslor under ordnade och trygga former. Och i princip alla deltagare lär sig att hantera sin talrädsla där. Kursen är frivillig och ger 100 poäng. Men hur får man någon att frivilligt söka sig till det man avskyr? Daniel Sandin ger konkreta tips på hur man kan jobba med talrädsla i klassrum och vardag.

Talrädsla

Hur upptäcker man särbegåvade elever? Och vad gör man när man väl gjort det? Mona Liljedahl är gymnasielärare och specialpedagog och jobbar med fokus på särbegåvningar. Här ger hon konkreta exempel på hur man som lärare kan identifiera och arbeta med elever som har en särskild begåvning. Hon är frustrerad över att det finns så lite kunskap om och anpassning till den elevgruppen. "Har du IQ 150 är det svårt, ja omöjligt, att lära sig något i den normala skolan", säger hon.

Särbegåvad

Är det smart att bråka? Kanske inte, men konflikter uppstår ständigt och att lösa dem på rätt sätt är smart. Oskar Palmenfelt är utbildningsansvarig på Medlingscentrum som jobbar mycket med skolor. Han menar att allt blir lättare om lärare och elever har ett gemensamt språk och tydliga rutiner kring konfliktlösning. Det är dessutom tidsbesparande. Vid allvarligare händelser kan den första medlingen vara avgörande för att det inte ska eskalera. Oskar Palmenfelt ger konkreta exempel på arbetssätt. Målet är att eleverna själva ska bli bättre på att lösa konflikter och se sin egen roll. Det långsiktiga målet är att dagens barn växer upp och skapar ett bättre samhälle.

Bråka smartare

När är det bra att visa bilder och illustrationer i undervisningen? Hur ska de se ut för att hjälpa undervisningen snarare än stjälpa den? Ann-Sofie Jägerskog är lärare i psykologi och engelska på Fryshusets gymnasium i Stockholm. Parallellt med läraryrket forskar hon kring användandet och effekten av visuella illustrationer i psykologiundervisningen. Hon menar att det finns mycket att jobba med kring användandet av bilder i undervisningen. Hur kan en som lärare tänka och agera för att bilderna verkligen ska bidra till att öka förståelsen för det som ska läras ut?

Bilder i undervisningen

Gamification är ett strålande sätt att anpassa lektioner och feedback så att det passar elever med NPF-diagnoser. Det menar Adam Palmquist, IKT-pedagog på Karlaskolan i Göteborg, en del av Magelungenkoncernen som har flera skolor med inriktning mot just elever i behov av särskilt stöd. Här delar Adam Palmquist med sig av sina erfarenheter och tankar kring att använda sig av gameification, eller spelifiering som det också kallas. Han ger konkreta och praktiska exempel på hur det går att använda sig av det i sin undervisning.

Gamification för elever med NPF

Behöver man verkligen kunna 50 000 svenska ord för att klara sig i samhället? Absolut. Minst! Det säger Mats Myrberg, professor emeritus i specialpedagogik. Under årens lopp är det många lärare på föräldramöten som hänvisat till hans forskning: "Ett barn som läser eller blir läst för kan ca 50 000-70 000 ord när det är 17 år. Ett barn som inte läser eller blir läst för kan ca 15 000-17 000." Men hur har han kommit fram till de siffrorna? Och om de stämmer, hur lär man sig så många ord? Och vad innebär det egentligen att "kunna ett ord"?

Jättemånga ord är jättebra

Frånvaro från skolan kan snabbt bli permanent, därför måste varje skolfrånvaro ses som ett akut problem och hanteras därefter. Det säger Malin Gren Landell, psykolog som forskat i skolfrånvaro. Ett problem är att idag saknas en nationell definition för just problematisk skolfrånvaro. Det gör att det också är svårt att få till rutiner och rätt stöd för lärare. All frånvaro har individuella orsaker men utan rutiner kan skolan aldrig se om det är ett mönster som berör fler elever. Här går Malin Gren Landell igenom några av de viktigaste verktygen och vanligaste missarna.

Problematisk skolfrånvaro

Att tillhöra en minoritet kan vara stressande och stress påverkar inlärningen negativt. Matilda Wurm är psykolog med inriktning på hbtq och har forskat om kompisrelaterad stress. Hon menar att det finns skäl för lärare att ha lite extra fokus på hbtq-elever, eftersom det är en grupp där psykisk ohälsa är vanligare än bland andra. Antalet självmord är också fler bland unga transpersoner än andra. Här berättar Matilda Wurm hur lärare kan bidra till att minska stressen hos hbtq-elever.

Hbtq-stress

Vad händer med killarna? En stor grupp pojkar lämnar skolan utan att nå kunskapsmålen. Det samtidigt som allt fler tjejer pluggar vidare och allt fler jobb kräver utbildning. Journalisten Emma Leijnse har tittat på vad som händer med pojkarna som inte utbildar sig. Och det är tydligt. Ökad risk för fysiska och psykiska sjukdomar, arbetslöshet, maktlöshet och dessutom stor sannolikhet att inte få bilda familj. För vem vill ha en man som inte bidrar till hemmet? Vad händer med ett samhälle där en stor grupp män blir över? Emma Leijnse har skrivit boken "Fördel kvinna. Den tysta utbildningsrevolutionen."

Piska för pojkar

Skolbibliotek som maktfaktor. "Att inte fler huvudmän tar skolbiblioteken på allvar gör mig förbannad" säger Erik Fichtelius, som lett Kungliga bibliotekets arbete med rapporten Skolbibliotekets roll för elevernas lärande. I en tid när mörka krafter hotar demokratin är biblioteken en femte statsmakt som måste stärkas, menar Fichtelius. Han påminner om att staten är tydlig med sin önskan att alla skolor ska ha ett skolbibliotek. Men så mycket som hälften av landets elever saknar fungerande skolbibliotek, enligt rapporten. "Det är lomhört! Hur högt måste staten skrika?" undrar Erik Fichtelius.

Femte statsmakten

Det saknas ofta samsyn på arbetet med NPF-elever. Det drabbar både elevernas skolgång och personalens arbetsmiljö. Det säger Ulrika Aspeflo, logoped med bakgrund som bl a speciallärare med inriktning på NPF. Den viktigaste samsynen är det mest grundläggande: Kunskapen om hur en funktionsvariation påverkar en människa. Är vi överens om det vet vi ofta hur vi ska arbeta, säger hon. Ulrika Aspeflo är känd från succén NPF-podden från UR, som hon medverkar i tillsammans med psykologen Bo Hejlskov Elvén. Här ger hon konkreta råd kring arbetssätt och fortbildning. Samt avslöjar vad hon gör när hon är oense med Bo.

NPF-detektiven

Att undervisa när skolan digitaliseras ställer mycket på ända. Det märkte läraren Frida Monsén. Hon upplevde det som att hela hennes auktoritet som lärare ifrågasattes och fick problem med både struktur och disciplin. "Idag kan jag se att eleverna behöver mig lika mycket som förut men bitvis till helt andra saker." säger hon. Här berättar hon om konkreta arbetsmetoder hon tycker fungerar för att synliggöra lärandet och få eleverna att behålla fokus. En spännande resa från raserat självförtroende till självklar ledare i det digitala klassrummet. Frida Monsén jobbar idag på Meet in Grid.

Ledarskap i det digitala klassrummet

Det finns en övertro på att källkritik hjälper elever att hantera sin mediekonsumtion. Det menar Ulf Dalquist, forskningsansvarig på Statens Medieråd. "Källkritik analyserar fakta. Det hjälper dig t ex inte att analysera en propagandafilm från IS." säger han. Fakta och nyheter är endast en mindre del i tonåringars medieförbrukning och då behövs andra analysredskap, enligt Ulf Dalquist. "Vill vi lära barnen att klara av det vi tycker att de borde göra eller ska vi lära dem att hantera det de redan gör?" frågar han retoriskt. Här berättar han om skolans utmaningar för att möta elevernas behov.

Kritik av källkritik

Det räcker med att filma fem minuters verksamhet i förskolan för att dra igång ett systematiskt kvalitetsarbete. Det visar Christian Eidevald i sin forskning. Han är docent i förskoledidaktik och programansvarig för Förskollärarprogrammet, Stockholms universitet. Här ger han konkreta förslag på vad som kan filmas, vilka frågor man bör ställa och hur man analyserar materialet. Att filma verksamheten som verktyg är inget nytt men det finns fallgropar. "Ofta filmar vi för långt och utan tydlig frågeställning om vad vi vill synliggöra. Få orkar och hinner titta på 30 minuter lekstund", säger Christian Eidevald.

Filma för förändring

Många elever lider av näringsbrist. Det påverkar kroppen och inlärningen negativt på flera sätt. På idrottsgymnasierna handlar det om 30 procent av eleverna som ständigt är skadade för att de äter för dåligt och sover för lite. Det säger Linda Bakkman, näringsfysiolog och kostrådgivare på Sveriges olympiska kommitté. En orsak till näringsbristen är att många av de mest aktiva familjerna, med flera fysiska aktiviteter, följer kostråd som gäller för den del av befolkningen som är överviktig och inte rör på sig. Man tror att man äter nyttigt men äter helt fel, säger Linda Bakkman. Näringsbrist kan bland annat ge benskörhet, sömnstörningar, koncentrationssvårigheter och kan också försena puberteten.

Aktiva elever äter för lite

Många nyanlända elever har stort behov av sexualkunskap. "Har man bristande kunskap om sin kropp är man extra utsatt." Det säger sexualupplysaren Inti Chavez Perez. Det märks bl. a. på sämre sexuell hälsa, högre risk för att utsättas för sexuellt våld och även högre risk att bli fråntagen sina sexuella rättigheter. Sverige är det land i världen som längst tid haft obligatorisk sex- och samlevnadsundervisning. "Det nyanlända har gemensamt är att de inte gått i svensk skola. De saknar en viktig pusselbit, som de borde få", säger Inti Chavez Perez.

Let's talk about sex, habibi

Hur kan man använda bilderböcker för små barn vid textanalys på gymnasiet utan att förlora i djup och kvalité? Katarina Lycken Rüter, lärare i Nacka, jobbar mycket med småbarnsböcker i sina klasser. Hon menar att med rätt frågor och metod kan man komma väldigt långt. "Fördelen är att jag hinner gå igenom tre olika böcker med helt olika berättarteknisk stil på en enda lektion. Och jag vet att alla har läst böckerna", säger hon, och påpekar att principen för textanalys är den samma oavsett längd på text. "Det eleverna får med sig är verktyg och förmågor som de sedan kan använda när vi går vidare till andra böcker." Men vad säger eleverna när hon kommer med en pekbok om en anka?

Textanalys av pekböcker på gymnasiet

Cirkelmodellen är fantastiskt användbar i undervisningen. Det tycker Erica Eklöf, specialpedagog och läs-, språk- och skrivutvecklare i Halmstad. Men den tar tid, säger hon, och hon ser att många lärare därför hoppar över faser i modellen. "I praktiken ber vi då eleverna göra saker de inte kan", säger Erica Eklöf. Här ger hon konkreta exempel på vinsterna med att låta varje moment i cirkelmodellen ta den tid som klassen och läraren behöver.

Den glömda tårtbiten i cirkelmodellen

"Den som kallar någon för rasist har fel. Inte bara fel i sak utan även i metod och pedagogik. Där är jag stenhård." Det säger Navid Modiri, författare och föreläsare, som ofta är ute i skolor och jobbar med värdegrundsfrågor. Många lärare vittnar om att de svåraste konflikterna är de som bygger på olika värdegrund. Här berättar Navid Modiri om sina erfarenheter kring vad han tycker ger ett tryggare och mer tillåtande samtalsklimat. "Skapar man tydliga ramar så alla vet vad som gäller så går det att prata om allt", säger han. Men varför är det så svårt att prata med folk som inte tycker som en själv?

Att prata med folk som inte tycker som du

Samtal med personer i eller utanför det pedagogiska fältet. Det är högt och lågt om pedagogik, didaktik, kollegialt lärande, skolpolitik och forskning.

Didaktorn

Utbilda färre lärare

Om programmet

Pedagogiskt syfte

Didaktorn

Utbilda färre lärare

Om programmet

Pedagogiskt material

Pedagogiskt syfte

Avsnitt