Name: Härifrån till hållbarheten : Boende
Uploaded: 2017-02-21T05:00:00.000Z
Duration: 5 min 59 s
Description: Våra städer växer med varje år. I Norra Djurgårdsstaden i Stockholm försöker man bygga en hel stadsdel som är hållbar. Med hjälp av energisnåla lägenheter, solpaneler, och uppmuntran till kollektivtrafik och elbilar försöker man skapa en ny sorts stad. Men det går också att bygga hållbart i det lilla. Emilia Petersson har byggt sitt eget mikrohus med återanvänt material.

Syntolkat

Dokumentär

Kortfilm

Drama

Föreläsningar

Vetenskap & teknik

Poddar

Svenskt teckenspråk

Hej Sverige

Reseprogram

Språk

Gen Z

Finska

Jiddisch

Meänkieli

Romani

Samiska

Våra städer växer med varje år. I Norra Djurgårdsstaden i Stockholm försöker man bygga en hel stadsdel som är hållbar. Med hjälp av energisnåla lägenheter, solpaneler, och uppmuntran till kollektivtrafik och elbilar försöker man skapa en ny sorts stad. Men det går också att bygga hållbart i det lilla. Emilia Petersson har byggt sitt eget mikrohus med återanvänt material.

Härifrån till hållbarheten

Vad har massproduktionen och konsumtionen gjort med vår livsstil och med vår syn på naturens resurser? Vi möter personer och företag som reagerat på de senaste årens rop på omställning. På olika sätt försöker de anpassa sig själva och sina verksamheter till att bli mer hållbara. Vi träffar även experter och uppfinnare som söker tekniska lösningar på växande problem i klimatförändringens spår.

Patrik Olsson försöker ställa om till en mer hållbar livsstil. Han har anpassat maten, boendet, transporterna och sina inköp. Men påverkar hans val livskvaliteten? Vi träffar också Maria Wetterstrand, grön samhällsdebattör, som berättar om vikten av att skifta till en hållbar livsstil. Men när man ställer om bryter man också mot normen. Hur kan man skapa förändring och få med folk på nya idéer?

Omställning

Krögaren Jens Dolk har drastiskt minskat matsvinnet på sin restaurang. Hur har han gjort? Och vilka tips har han för att få oss att slänga mindre mat? Om man räknar resurserna som går åt till att producera en matvara förstår man vilket slöseri det är att kasta maten, istället för att äta upp den.

Matsvinn

Vad händer om man tvingas skapa alla föremål som man behöver? Formgivaren Kristina Schultz tröttnade på att känna sig som en fånge i masskonsumtionen. Hon bestämde sig för att göra sig av med alla sina prylar. Vår konsumtion leder till stora växthusgasutsläpp, inte minst i låglöneländerna där många varor produceras.

Prylar

Boende

Elin Larsson är hållbarhetschef på ett internationellt klädmärke. Genom att välja bort resurskrävande bomull, hyra ut plagg, sälja i andra hand, och återskapa kläder med hjälp av återvunna material, är företaget del av en ny kultur som håller på att växa fram i klädbranschen. Vi följer också med på en så kallad freeshop, där Farida al-Abani och hennes vänner byter kläder i stället för att köpa nytt.

Kläder

Industridesignern Mehrdad Mahdjoubi har kommit på en dusch som går på tio liter vatten som renar sig självt. Kanske kan det här vara en lösning på vattenbristen som förutspås bli värre i spåren av klimatförändringen? Mahdjoubi diskuterar hur man tar en idé till produktion, och allt man lär sig på vägen om man inte är rädd för att ha fel.

Vattenbrist

Samhällsutvecklaren Filip Kjellgren har tröttnat på alla larmrapporter om världens tillstånd. Han vill att vi i stället pratar lösningar. Filip har idéer om hur framtidens stad ska förändras för att bli hållbar. Vi måste byta ut alla vara fossildrivna transporter och i stället för att äga våra bilar ska vi samåka i fordon som kör sig själva. Maria Lantz jobbar med elbilar och visar hur pass långt tekniken har kommit.

Framtidens stad

För att ett samhälle ska vara hållbart måste det också vara rättvist. Men vilket land kan säga sig var det? Timimie Märak är samisk aktivist och kritisk till gruvdriften på samisk renbetesmark. Hon beskriver motsättningar mellan vinstintresse och jobbmöjligheter, och samernas rättigheter och traditioner. En konflikt som går igen på många andra platser på jorden.

Rättvisa

Massproduktionen har tagit oss allt längre ifrån naturen och dess resurser. Vi ser bara slutresultaten i en lång produktionskedja. Det har påverkat hur vi värderar naturens tjänster. Jägaren Martin Kits anser att vi inte bör ta ut mer än vad naturen har i överskott. Men är det möjligt i ett masskonsumtionssamhälle? Pim Bendt beskriver ekosystemstjänster som påverkats negativt av våra stora produktionssystem. Pollineringen är nödvändig för att vi ska kunna odla mat. Men bin och humlor trivs inte i våra monokulturer.

Människa och naturen

Jonas Lindh och William Bailey driver upp grönsaker på kajen i Göteborg. De reagerade på övergödningen och växthusgasutsläppen som det moderna jordbruket står för och bestämde sig för att odla eget. Nu cyklar de ut grönsakerna till lokala restauranger.

Härifrån till hållbarheten

Boende

Om programmet

Pedagogiskt syfte

Lärarhandledning

Liknande program

Varför ska man välja närproducerat?

Vägen till hållbara transporter

Papper och restavfall

Hållbar produktion igår, idag och imorgon

Om maten, svinnet och nya normer

Elbehov och klimat - att utnyttja energitillgången optimalt

Göra något för miljön

Klimatanpassningar i den byggda miljön

En komikers utsläpp

Det fossilfria samhällets olika villkor

Härifrån till hållbarheten

Boende

Om programmet

Pedagogiskt materialLärarhandledning

Pedagogiskt syfte

Lärarhandledning

Liknande program

Varför ska man välja närproducerat?

Vägen till hållbara transporter

Papper och restavfall

Hållbar produktion igår, idag och imorgon

Om maten, svinnet och nya normer

Elbehov och klimat - att utnyttja energitillgången optimalt

Göra något för miljön

Klimatanpassningar i den byggda miljön

En komikers utsläpp

Det fossilfria samhällets olika villkor