Syntolkat

Dokumentär

Kortfilm

Drama

Vetenskap & teknik

Poddar

Hej Sverige

Svenskt teckenspråk

Språk

Reseprogram

Finska

Jiddisch

Meänkieli

Romani

Samiska

Bin, humlor och fjärilar är riktiga superhjältar. De äter den nektar som finns i växter. När de samlar in nektaren så tar de med sig pollen och sprider det vidare till andra växter. Genom att de pollinerar växter blir det frukt och bär åt människan och mängder av fåglar och andra djur. De är otroligt viktiga i ekosystemet. Skulle bin dö ut så skulle mer än 80 procent av jordens växter försvinna.

Djur som förändrar världen

Djur som förändrar världen - ukrainska

Lär dig mer om tolv olika djur - från den lilla myran till den gigantiska valen. Vilken roll har djuren i näringskedjan och ekosystemet? Hur påverkar de och hur blir de i sin tur påverkade av klimatförändringar och växthuseffekten? Och vad får det för konsekvenser för framtiden? Om hållbar utveckling för mellanstadiet.

Bävern är Sveriges största gnagare och de äter träd, framför allt asp och björk. Men den använder även träden som byggmaterial. När en bäverfamilj börjar bygga sitt bo så bygger den samtidigt om hela landskapet runt sig genom att skapa våtmarker och det gynnar många arter. Vi får se exempel på hur bävrarnas dammar påverkar klimatet. Genom att fungera som vattenmagasin kan de motverka torka, och när det regnar extra mycket kan bäverfamiljens dammar fungera som en buffert.

Bäver

Myran kan kommunicera med hjälp av doftspår, så kallade feromoner. Den är ett av världens mest framgångsrika djur, och en mästare på att samarbeta. Ett arbete som är enormt viktigt, inte bara för myran själv utan även för många andra. Genom att gräva upp jorden när de bygger myrstackar ser den till att näring når ut till många fler. Utan myror skulle arter försvinna.

Myror

Valen är ett av de däggdjur som kan påverka klimatförändringarna och bromsa växthuseffekten. Sedan valjakten förbjöds finns det idag många fler valar i haven. Idag är de på väg att bli viktiga, både som rovdjur och som stora, ruttnande lik på havsbotten. Valarna tar upp mycket koldioxid på grund av deras storlek och när de dör blir de i sin tur mat för andra djur. Valarna bajsar mycket och deras bajs blir till näring för växtplankton. Ju fler plankton i haven desto mer koldioxid kan de ta upp.

Visenten som tidigare fanns vilda i Sverige är nu helt borta. Efter senaste istiden fanns de i hela Europa, men 1927 sköts den sista vilda visenten. Vad skulle det betyda om de kom tillbaka? Skulle de kunna rädda våra ängsväxter, orkidéer och öppna landskap? Visenten är växtätare och har fyra magar, precis som kon. Genom att visenten betar kan de förändra naturen och via deras bajs sprider de frön.

Visent

Mårdhunden är en mästare på att överleva och anpassar sig lätt till olika miljöer och väder. Den är allätare och rovdjur och kommer ursprungligen från Asien. Mårdhunden planterarades in i Sverige och jagades för sin päls. Invasiva däggdjur högt upp i näringskedjan, som mårdhunden, får större konsekvenser för ekosystemet. Förutom mårdhund får vi exempel på andra invasiva arter, både i Sverige och övriga världen. Och vi får reda på hur och varför de blir invasiva.

Mårdhund

Det finns åtta olika grodarter i Sverige och alla är fridlysta. Grodan är ett djur som ligger i mitten av näringskedjan, den äter insekter medan den i sin tur är bytesdjur för mindre däggdjur. Vi följer grodans utveckling från ägg till fullvuxen groda. Och får en fördjupad kunskap i hur dess olika faser i livscykeln påverkar naturen och andra djur. Om det blir för få grodor så påverkar det våtmarkerna.

Groda

Pollinatörer

Torsk till lunch eller middag är populärt. Och torsken är bra, inte bara på tallriken, utan framför allt i havet. Torsk finns bland annat i Östersjön och på Västkusten. I och med att den går från att vara ett yngel till att väga upp till 100 kilo spelar den olika roller i ekosystemet. Torsken är ett rovdjur och den ser till att näringen rör sig genom havets näringskedja. Om torsken försvinner får det konsekvenser för hela näringskedjan, exempelvis kan det leda till algblomning i haven.

Torsk

Korpen tillhör familjen kråkfåglar och är en av våra smartaste fåglar. Den är bra på att både planera, prata och samarbeta. Och med sin unika förmåga att härma ljud kan den locka till sig vargar när den behöver hjälp med mat. Vi tar också upp varför den gärna rör sig nära oss människor.  Den är asätare och sista länken i naturens näringskedja. Då den äter döda djur sprider den näringen över ett stort område, dels genom att bajsa och dels genom att den själv äter av djuret.

Korp

Vargen är i första hand ett flockdjur, och jagar ofta tillsammans. Vanliga bytesdjur är älgar, rådjur och harar. Vargen spelar en stor roll i näringskedjan i Sverige, men även i till exempel Yellowstone, USA. Där bestämde man sig för att plantera in vargen igen när hjortarna blev för många. Hjortarna höll sig borta från sina vanliga marker av rädsla för vargen, vilket ledde till att andra djur kunde komma tillbaka. Vargen har en plats i ekosystemet och bidrar till den biologiska mångfalden.

Varg

Elefanten är jordens största landdjur och är växtätare, den äter 100-150 kilo växter per dag. Savannen är ett stort slättområde som ligger vid ekvatorn och är skapad av elefanten bara genom att den går omkring och äter. När elefanten river upp träd så kan nytt gräs växa som blir mat till zebror som i sin tur blir mat till lejon. Och elefantens bajs är mat till dyngbaggar. Elefanten är en viktig del i näringskedjan på savannen.

Elefant

För 14 000 år sen var det mammutarna som skapade ett ekosystem som kallas för mammutstäpp. De välte träd och skapade en grä̈sstaäpp som befolkades av otroligt många arter. Mammutarna var också viktiga för att vi människor skulle överleva under istiden. När vädret blev varmare dog mammutarna ut och ekosystemet försvann. I mammutarnas skelettben finns arvsmassa, dna, kvar. Dagens forskning ser möjligheter att återskapa dessa giganter utifrån deras genetiska kod.

Djur som förändrar världen - ukrainska

Pollinatörer

Om programmet

Pedagogiskt syfte

Lärarhandledning

Djur som förändrar världen - ukrainska

Pollinatörer

Om programmet

Pedagogiskt materialLärarhandledning

Pedagogiskt syfte

Lärarhandledning

Avsnitt