Syntolkat

Dokumentär

Kortfilm

Drama

Föreläsningar

Vetenskap & teknik

Poddar

Svenskt teckenspråk

Hej Sverige

Reseprogram

Språk

Gen Z

Valet 2026

Kärlek

Varför har så många länder ett intresse i Grönland? Nyhetskoll reder ut med hjälp av kartan.

Nyhetskoll - fördjupning

Därför är Grönland viktigt

Forskare vid Göteborgs universitet var först i världen med att kartlägga vad som händer under ytan på en av Antarktis största glaciärer – Thwaites, även kallad Domedagsglaciären.

Sverige forskar

Under ytan på Domedagsglaciären

Kajakguiden Aymie Rioux visar livet ombord på skeppet World explorer på väg till Antarktis. Hon leder en grupp kajakpaddlare genom Drakesundet för att beskåda knölvalar, pingviner och majestätiska isberg. Vissa modiga paddlare dyker i de isiga vattnen och campar på isen.

Äventyrsguiderna

Med kajak i Antarktis

Kvinnor från hela världen ansökte om att få delta i en expedition till Nordpolen. De behövde inte ha någon tidigare erfarenhet och efter två års förberedelse är den lilla utvalda skaran redo att skida iväg. De står inför ett farligt uppdrag med osäkra isar, kyla och isbjörnar.

På skidor mot Nordpolen

Sverige forskar - teckenspråkstolkat

Begrepp som tillhör episoden "Under ytan på Domedagsglaciären förklaras":
glaciär, oceanografi, domedag, sensor, ljudvågor, istunga, koldioxid, atmosfär och global uppvärmning.

Sverige forskar - begrepp på svenskt teckenspråk

Sommaren 2023 styrde forskningsfartyget R/V Skagerak till Grönland för att forskare skulle undersöka grundläggande frågor om hur isen, dess färskvatten och havet förändras och påverkar varandra. Här får vi följa med på en berättelse om expeditionen, dess med- och motgångar, den moderna teknik som gör forskningen möjlig, och de slående arktiska vyer som mötte besättningen. Visar och berättar gör Anna Wåhlin, professor i oceanografi, Filip Stedt, tekniker, och Maja Billman, projektassistent, alla från Institutionen för marina vetenskaper vid Göteborgs universitet. Inspelat i Göteborgs stadsbibliotek den 21 april 2024. Arrangör: Vetenskapsfestivalen.

Vetenskapsfestivalen 2024

Grönlandsexpedition med R/V Skagerak

Sverige forskar -syntolkat

Följ med på en resa till Arktis och lär dig mer om hur ekosystemet förändras. Hanna Farnelid, lektor i marin ekologi, föreläsar också om fytoplankton. Inspelat den 29 april på Linnéuniversitetet i Växjö. Arrangör: Linnéuniversitetet.

UR Samtiden - Forskning från Linnéuniversitetet

På expedition i Arktis

Toppmoderna mätningar i den växelvis istäckta Södra oceanen kring Antarktis utförs med hjälp av autonoma instrument. På så sätt kan man förstå rollen som havet spelar i det globala klimatet, och hur detta kan komma att ändras i en allt varmare värld. Johan Edholm, civilingenjör i marina vetenskaper, berättar om ny mätteknik och nya mätresultat. Medverkar gör även Theo Spira och Estel Font, doktorander vid institutionen för marina vetenskaper. Inspelat den 7 maj 2022 på Humanisten vid Göteborgs universitet.

UR Samtiden - Vetenskapsfestivalen 2022

Polar gliders - hav, is robotar och klimat

När permafrosten i norr tinar rasar landskapet samman och det frigörs mängder med koldioxid och metan. Hur påverkar det klimatet? Gustaf Hugelius, forskare, naturgeograf, berättar om sina forskningsresultat och resor till områden där permafrosten tinar. Inspelat den 18 oktober 2021 i Aula Magna, Stockholms universitet. Arrangör: Bolincentret, Stockholms universitet.

UR Samtiden - Klimatfestivalen 2021

Arktis tinar och brinner

År 1897 reste Salomon August Andrée, Nils Strindberg och Knut Frænkel på den prestigefyllda polarexpeditionen över Arktis och Nordpolen. Resan gjordes i luftballongen Örnen, men efter knappt tre dygn måste de avbryta expeditionen och fortsatte till fots. I oktober 1897 dör de på Vitön där de återfinns 33 år senare. Håkan Jorikson, Museichef på Grenna museum, berättar och sjunger om denna mytiska expedition. Inspelat den 19 oktober 2020 på Jönköpings läns museum. Arrangör: Jönköpings läns museum.

UR Samtiden - Länsmuseerna berättar

Andrées polarexpedition

Jakten på sjövägen till Asien, och den kontinentens rikedomar, gjorde att några upptäckare och äventyrare provade lyckan genom Arktis och Norra Ishavet. Här möter du några av dem som försökte, nämligen de brittiska sjöfararna Henry Hudson och John Franklin. Lyckades de?

Kul fakta - resor jorden runt

Katastrofresor i Arktis

När stora delar av jorden redan är upptäckt, vad finns då att göra för världens upptäckare och äventyrare? Bli först till Nordpolen så klart! Här hör du om de tre männen i expedition Andrée och hur otroligt dåligt det gick att flyga över den nordligaste polen med hjälp av vätgasballongen Örnen.

Ett flygande misslyckande till Nordpolen

Jakten på att bli först till Nordpolen fortsatte. Två olika expeditioner påstod att just de varit först på Nordpolen. Sedan visade det sig att båda hade dåliga bevis för att någon av dem faktiskt varit där överhuvudtaget. Förutom dem så möter du så klart också de två polarfarare som kan stoltsera med titeln "först till Nordpolen", nämligen italienaren Umberto Nobile och norrmannen Roald Amundsen.

Nordpolen - bråk och framgång

Ernest Shackleton och hans expediton kunde ha varit först till Sydpolen. Men Ernest insåg att om han skulle driva på sin expedition så skulle de alla dö. Han valde därför att vända om. Han gjorde senare ett till försök som inte heller lyckades. Då alla kom hem med livet i behåll hyllades de ändå som hjältar.

Sydpolen - på drift

Upptäckare tyckte att jordens allra nordligaste plats kunde vara värd att erövra för att nå ära och berömmelse. År 1921 skickades en expedition på fem personer till den obebodda Wrangels ö i Arktis för att göra anspråk på den. Den enda som överlevde var sömmerskan Ada Blackjack.

En överlevare i Arktis

Längst ner på jordklotet ligger Antarktis och Sydpolen. Här är det svinkallt, köldrekordet ligger på hela minus 89 grader. Scott-expeditionen trodde de skulle bli först till Sydpolen. När de kom fram möttes de emellertid av en norsk flagga och ett brev från polarfararen Roald Amundsen och hans expedition. Utmattade vände de om för att påbörja sin långa resa hem. Hur det gick? Inte så bra.

Kampen om Sydpolen

Till Arktis ville upptäckare och äventyrare för att man tänkte att det kanske fanns en genväg till Asien här. Den vanliga sjövägen, runt kontinenter som Amerika eller Afrika, var så lång. Problemet var och är att de två vägarna genom Norra Ishavet - Nordostpassagen och Nordvästpassagen - är frusna stora delar av året och ibland året runt. Lyckades någon hitta genvägen?

Arktis - en genväg?

Bilden på en isbjörn som balanserar på ett isflak omgiven av öppet vatten har nästan blivit en ikon för den pågående klimatförändringen. Nina Kircher, ställföreträdande föreståndare för Bolincentret för klimatforskning, berättar om uppvärmningen som pågår i Arktis just nu. Vilka effekter har den på glaciärer och havsis? Inspelat den 22 maj 2018 i Geovetenskapens hus i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

UR Samtiden - Klimatfestivalen 2018

Klimatförändringar i Arktis

Hur ser en vanlig dag ut för en forskare på Antarktis? Hur tar man sig ens dit? Robin Blomdin berättar om sina upplevelser i en på alla sätt extrem miljö. Inspelat den 23 maj 2018 i Geovetenskapens hus i Stockholm. Arrangör: Stockholms universitet.

Polarområdena

Därför är Grönland viktigt

Under ytan på Domedagsglaciären

Med kajak i Antarktis

På skidor mot Nordpolen

Under ytan på Domedagsglaciären

Under ytan på Domedagsglaciären

Grönlandsexpedition med R/V Skagerak

Under ytan på Domedagsglaciären

På expedition i Arktis

Polar gliders - hav, is robotar och klimat

Arktis tinar och brinner

Andrées polarexpedition

Katastrofresor i Arktis

Ett flygande misslyckande till Nordpolen

Nordpolen - bråk och framgång

Sydpolen - på drift

En överlevare i Arktis

Kampen om Sydpolen

Arktis - en genväg?

Klimatförändringar i Arktis

Min forskningsresa till Antarktis