Syntolkat

Dokumentär

Kortfilm

Drama

Föreläsningar

Vetenskap & teknik

Poddar

Svenskt teckenspråk

Hej Sverige

Reseprogram

Språk

Gen Z

Valet 2026

Kärlek

Hur var livet under frihetstiden mellan åren 1719 och 1772? Vi får reda på hur man firade jul på 1700-talet, att folk var vidskepliga och trodde att olika väsen skulle straffa dem om de gjorde fel. Vi får lära oss om Carl von Linné och hur han sorterade och namngav djur och växter. Vi får veta vad en brödhög är och hur potatismjöl användes för att pudra peruker. Och folk marscherade från Dalarna till Stockholm i protest i det stora Dalupproret 1743.

Vilken historia : Tidslinje

Vilken historia!

Frihetstiden - brödhögen

Följ med till frihetstiden mellan åren 1719 och 1772! Var det verkligen olagligt att dricka kaffe? Vi får veta varför det tog så lång tid att bygga ett nytt slott i Gamla stan i Stockholm efter att det gamla brann ner 1697. De två första politiska partierna, hattpartiet och mösspartiet, bildades också under den här tiden och Sverige började styras mer demokratiskt. Tills Gustav III genomförde en statskupp och tog tillbaka makten.

Frihetstiden - kaffesalongen

Det är under frihetstiden som Sverige tar några stapplande steg mot demokrati - och perioden brukar räknas från Karl XII död till Gustav III:s statskupp. Vi reder ut vad som händer, men försöker också förstå hur det var att leva under den del av 1700-talet, då allt fler får något att säga till om.

Historia förklarad

Frihetstiden

I Hafnarfjörður finns en mycket vacker vävd korg i privat ägo. Den tros ha tillverkats av den fredlösa Fjalla-Eyvindur. Vi undersöker korgens historia samtidigt som vi utforskar livet för Fjalla-Eyvindur och hustrun Halla – ett par vars liv på andra halvan av 1700-talet inspirerat islänningarna och lett till böcker, pjäser och filmer.

Isländska föremål berättar

Fjalla-Eyvindurs korg

Grevinnan Eva De la Gardie var en 24-årig småbarnsmamma när hon upptäckte hur man gör brännvin av potatis. För det hyllades hon av 1700-talets vetenskapsmän. Men själv verkar Eva ha tyckt att hennes uppfinning med potatissmink var mer intressant, då den tidens puder innehöll arsenik. Med sina kunskaper i kemi blev hon 1748 den första kvinnan att bli invald i kungliga Vetenskapsakademien.

Eva De la Gardie – Vetenskapsakademiens första kvinna : Referenslista

Bildningsbyrån - tänka mot strömmen

Eva De la Gardie – Vetenskapsakademiens första kvinna

Två experter fördjupar sig i den svenska frihetstiden. Hur demokratiskt var egentligen Sverige under denna period? Hur såg motståndet ut - tyckte alla att de nya friheterna var bra? Vad är egentligen suppliker och hur kan de hjälpa oss förstå vardagliga problem i 1700-talets Sverige?

Historia fördjupat

Vilken historia! - syntolkat

Vilken historia! - teckenspråkstolkat

Carl Wilhelm Scheele var apotekare och kemist. Roy Cassé, museichef på Köpings museum, tar oss tillbaka till 1700-talet och berättar om Scheele och hans liv och gärning. Carl Wilhelm Scheele utbildade sig till apotekare i bland annat Göteborg och Malmö och fick efter sin utbildning privilegier att driva apotek i Köping. Scheele invaldes 1775 som ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien. Inspelat den 14 juni 2021 på Västmanlands läns museum. Arrangör: Västmanlands läns museum.

UR Samtiden - Länsmuseerna berättar

Möt Carl Wilhelm Scheele

Hur var livet som soldat kring år 1700? Ivan Klaesson, arkivarie, berättar om indelta soldater, ryttare och båtsmän i Västmanland. Indelningsverket instiftades för 1682 och gällde sedan fram till 1901då det ersattes av allmän värnplikt. Hur var livet som soldat och båtsman och vilka faror fanns vid denna tid, både i krig och fred? Inspelat den 14 juni 2021 på Västmanlands läns museum. Arrangör: Västmanlands läns museum.

Soldater, ryttare och båtsmän

Historia förklarad - teckenspråkstolkat

När Karl XII anfaller Norge i söder 1718 har general Carl Gustaf Armfeldt i uppgift att inta Trondheim. Anders Hansson, 1:e antikvarie, berättar om den katastrof som för eftervärlden har blivit känd som Karolinernas dödsmarsch. Inspelat på Jamtli i Östersund den 27 maj 2021. Arrangör: Jamtli.

Armfeldts karoliner

Historia förklarad - syntolkat

Den mytiska figuren Hybelejen beskrivs av museipedagog Gustav Nordansjö som en blandning av Ikaros och Oppfinnar-Jocke, men bakom myten finns en verklig person - nämligen Carl Jakob Heublein, en entreprenör i Karlstad som ägde bland annat en kvarn. Inspelat på Värmlands museum i maj 2021. Arrangör: Värmlands museum.

Hybelejen

Under 1700- och 1800-talet var det populärt att skriva resedagböcker, och ett antal av dessa finns bevarade. Här läser Marie Steinrud, forskningsarkivarie, utdrag ur några av dem. Inspelat på Nordiska museet den 29 april 2021. Arrangör: Nordiska museet.

UR Samtiden - Arkivens historia

Svenskarnas dagböcker

Ulrika Bornestaf, förste antikvarie vid Kungliga myntkabinettets samlingar, föreläser om Karl XII:s nödmynt. Berättelsen om vad som hände när staten behövde låna pengar av sina medborgare för att fylla på statskassan. Inspelat den 18 maj 2021 på Ekonomiska museet, Stockholm. Arrangör: Ekonomiska museet - Kungliga myntkabinettet.

UR Samtiden - Ekonomi och mynt 2021

Nödmynt

Följ med till Tumba bruk som grundades 1755 för tillverkning av sedelpapper. Under åren som följde växte ett samhälle fram där människornas liv präglades av arbetet på pappersbruket. Elin Ekeroth Kjellgren, enhetschef vid Tumba bruksmuseum, visar runt på bruket och berättar om livsvillkor för arbetare och pappersmästare. Inspelat den 24 maj 2021 vid Tumba bruksmuseum. Arrangör: Tumba bruksmuseum.

UR Samtiden - Papperstillverkning och sedelhistoria

Brukspromenad på Tumba bruk

De första banksedlarna i världen gavs ut i Sverige. Det var på 1660-talet då mynt ersattes av banksedlar som gavs ut av den privata banken Stockholms Banco. Richard Kjellgren, 1:e arkivarie vid Statens historiska museer, visar och berättar om sedlarnas utveckling till så kallade "palmstruchare", och om Stockholms Bancos fall, vilket också ledde till en förtroendekris för sedeln som betalningsmedel. Inspelat den 24 maj 2021 vid Tumba bruksmuseum. Arrangör: Tumba bruksmuseum.

De första sedlarna

Problem med förfalskade sedlar gör att Sveriges Rikes ständers bank, nuvarande Riksbanken, år 1755 startar ett svenskt pappersbruk för sedelpapper. För att lyckas tillverka tillräckligt bra sedelpapper smugglas en pappersmakare i hemlighet in från Holland. Richard Kjellgren, 1:e arkivarie vid Statens historiska museer, berättar historien om grundandet av Tumba bruk, och visar exempel på sedlar från 1750-talet. Inspelat den 24 maj 2021 vid Tumba bruksmuseum. Arrangör: Tumba bruksmuseum.

Ett eget sedelpapper

Vi får följa med från de svenska hammarsmederna och bönderna som arbetade vid Leufstabruk i Uppland 1753 till de afrikanska slavarnas liv på sockerplantagerna i Västindien. Göran Rydén, professor i ekonomisk historia, berättar om järnets resa från de svenska bruken och vidare ut i världen, där det kom att spela en roll i det transatlantiska slaveriet. Inspelat den 21 april 2021 på Humanistiska teatern i Uppsala. Arrangör: Uppsala universitet.

UR Samtiden - Samhällsvetenskapliga perspektiv

Det svenska järnets roll i det transatlantiska slaveriet

Vi undersöker en sekretär som sägs ha tillhört landsfogden Skúli Magnússon, en av Islands mäktigaste män på 1700-talet. Skúli var drivande i Islands industrialisering och brukar kallas Reykjaviks fader.

Skúli - Reykjaviks fader

I slutet av 1700-talet blir ingenjören Carl Bernhard Wadström utsänd till Västafrika av den svenska kronan. Han ska rekognosera inför grundandet av en ny svensk koloni. Men de fasor som möter honom i Afrika sätter djupa spår. Efter resan viger han sitt liv åt att bekämpa den transatlantiska slavhandeln. Och med hjälp av hans vittnesmål lyckas den brittiska abolitioniströrelsen till slut få igenom ett förbud mot slavhandeln. Men trots hans betydande insatser är det få i Sverige som känner till honom.

Frihetstiden

Frihetstiden - brödhögen

Frihetstiden - kaffesalongen

Frihetstiden

Fjalla-Eyvindurs korg

Eva De la Gardie – Vetenskapsakademiens första kvinna

Frihetstiden

Frihetstiden - brödhögen

Frihetstiden - brödhögen

Frihetstiden - kaffesalongen

Frihetstiden - kaffesalongen

Möt Carl Wilhelm Scheele

Soldater, ryttare och båtsmän

Frihetstiden

Armfeldts karoliner

Frihetstiden

Hybelejen

Svenskarnas dagböcker

Nödmynt

Brukspromenad på Tumba bruk

De första sedlarna

Ett eget sedelpapper

Det svenska järnets roll i det transatlantiska slaveriet

Skúli - Reykjaviks fader

Carl Bernhard Wadström - svensk slaverimotståndare