Syntolkat

Dokumentär

Kortfilm

Drama

Föreläsningar

Vetenskap & teknik

Poddar

Svenskt teckenspråk

Hej Sverige

Reseprogram

Språk

Gen Z

Valet 2026

Kärlek

Sveriges historia presenterad på ett enkelt sätt. Syftet är att ge framför allt nyanlända barn förståelse och en övergripande bild av utvecklingen de senaste 200 åren. Mycket har hänt sedan början på 1800-talet. Om fattigdomen, kyrkans makt, utvandringen till Amerika och industrialiseringen.

Nyfiken på Sverige - syntolkat

Sveriges historia

Nyfiken på Sverige

Nyfiken på Sverige - swahili

Humoristiskt drama om tiden mellan 1809 och 1850, efter den gustavianska eran. Vad innebar det att alla barn i Sverige skulle ha rätt att gå i skola? Vi får också lära oss om byggandet av Göta kanal och hur synen på hygien skilde sig mellan stad och landsbygd. Dessutom får vi också veta mer om den för tiden nya uppfinningen kameran.

Vilken historia!

1800-talet - skolan

Humoristiskt drama om tiden mellan 1809 och 1850, efter den gustavianska eran. Vad var skiftesreformen och hur påverkade den folket? Vi får också lära oss om svensk-norska unionen och vår första Bernadotte: Karl XIV Johan. Dessutom får vi reda på hur det var att arbeta som tvätterska på 1800-talet.

1800-talet - skiftesreformen

Under slutet av 1800-talet flyttade fler och fler till städerna för att arbeta på fabriker. Vi får en inblick i hur det kunde se ut på en fabrik mellan 1850 och 1900 och hur levnads- och arbetsvillkoren var. Vi får också lära oss om vad som var tabu att prata om bland fint folk. Praktikanten Olle får testa på jobbet som rallare.

1800-talet - industrialismen

Vi får titta in hos en statarfamilj mellan åren 1850 och 1900. De drömmer om en bättre framtid och kanske till och med att få emigrera till Amerika. Vi får också lära oss om införandet av metersystemet och författaren Fredrika Bremer. Dessutom får vi veta mer om toalettens intåg i Sverige.

1800-talet - statarna

För lite mer än 100 år sedan valde nästan en fjärdedel av invånarna i Sverige att lämna sitt hemland och utvandra till USA. Det har talats ganska mycket om hur det gick för de som lämnade men kanske inte lika mycket om vilken effekt utvandringen hade på Sverige. Vi förklarar varför folk valde att flytta men fokuserar på hur livet blev för de som stannade kvar.

Historia förklarad

Emigrationen till USA

Vi följer med till den gustavianska tiden år 1772-1809. Vi får veta vad ett barnhus var och hur det var att leva där. Vi får också reda på vem Carl Michael Bellman var och vad han skrivit. Dessutom får vi veta hur man speglade sig innan det fanns speglar och varför det serverades mögligt bröd på fikabordet.

Vilken historia : Tidslinje

Gustavianska tiden - barnhuset

Följ med till den gustavianska tiden år 1772-1809! Vi får veta hur peruker tillverkades och varför man bar dem. Vi får också veta att Gustav III drömde om en ny svensk stormaktstid och att man genom att äga kolonier visade att man hade stor makt. Dessutom får vi reda på hur Gustav III dog, vad en skitbärarkärring var och var man skulle sätta en mouche.

Gustavianska tiden - perukmakaren

Hur var livet under frihetstiden mellan åren 1719 och 1772? Vi får reda på hur man firade jul på 1700-talet, att folk var vidskepliga och trodde att olika väsen skulle straffa dem om de gjorde fel. Vi får lära oss om Carl von Linné och hur han sorterade och namngav djur och växter. Vi får veta vad en brödhög är och hur potatismjöl användes för att pudra peruker. Och folk marscherade från Dalarna till Stockholm i protest i det stora Dalupproret 1743.

Frihetstiden - brödhögen

Följ med till frihetstiden mellan åren 1719 och 1772! Var det verkligen olagligt att dricka kaffe? Vi får veta varför det tog så lång tid att bygga ett nytt slott i Gamla stan i Stockholm efter att det gamla brann ner 1697. De två första politiska partierna, hattpartiet och mösspartiet, bildades också under den här tiden och Sverige började styras mer demokratiskt. Tills Gustav III genomförde en statskupp och tog tillbaka makten.

Frihetstiden - kaffesalongen

Under Stormaktstiden år 1611-1718 byggdes och sjönk regalskeppet Vasa. Vi får veta varför det sjönk och höra om det stämmer att barn arbetade i gruvorna på den här tiden. Vi får också höra om hur man avgjorde om vissa kvinnor var häxor och hur man åt innan gaffeln uppfanns.

Stormaktstiden - gruvraset

Om livet under stormaktstiden år 1611-1718. Hur gick det till på slagfältet och hade man verkligen getter med sig ut i krig? Det får vi reda på, men vi får också veta hur svenska armén och kung Karl X Gustav tog sig över Lilla Bält och vad reduktionen var. Dessutom får vi veta en del om kroppens fyra vätskor och varför man satt upp och sov på den här tiden.

Stormaktstiden - trossen

En filmregissör försöker göra en film om Vasatiden. Det finns bara ett problem: hon vet ingenting om tiden mellan 1521 och 1611. Kunde man verkligen bota ormbett med rötter som ser ut som ormar? Vi får reda på vad Dackefejden var och hur den slutade. Dessutom får vi veta vad en rövsticka är och att fönster blev vanligare under den här tiden.

Vasatiden - ormbettet

Vad hände under Vasatiden år 1521-1611? Vi får reda på att de rika försökte ta reda på hur kroppen mådde genom att studera kiss. Vi får också veta vad som hände före och efter Stockholms blodbad och vem Gustav Vasa och Kristian Tyrann var. Vi får dessutom veta hur det kunde vara att arbeta som bödel i mitten av 1500-talet och vilka straff en brottsling kunde få.

Vasatiden - urinskådaren

1800-talets Sverige präglas av förändring och nyheter. Under det här århundradet sker ett skifte till ett modernare land. Vad hände när Sverige fick sina järnvägar? Hur gick det till när landet ingick i en union med Norge? Vi förklarar vad som hände under de 100 år när Sverige påbörjade sin resa från bondeland till industrisamhälle.

Sverige under 1800-talet

I slutet av 1800-talet var det ett plagg som formade dammodet mer än något annat – korsetten. Men en grupp kvinnor förklarade krig mot korsetten, som de tyckte satte stopp för ett mer jämställt samhälle.

Sverige forskar

Det svenska korsettkriget

Kyrkan hade en ohotad position både hos enskilda människor och i samhället fram till att vetenskapen börjar ta plats på 1600-talet. Özz träffar historieläraren Mattias Axelsson för att ta reda på vad som händer när det man tidigare litat blint på inte längre är den enda sanningen. Emma går igenom hur vetenskapliga framsteg ger nya tankar om livet och verkligheten, och hur det påverkar folket.

En annan sida av historien

Vetenskap och religion

I samband med de europeiska upptäcktsresorna på 1400- och 1500-talen började europeiska länder kolonisera stora delar av världen. Emma ger Özz i uppgift att försöka ta reda på om Sverige verkligen var så oskyldigt i de här sammanhangen som vi gärna gör gällande. I Sápmi träffar han Åsa Össbo, forskare vid Várdduo, Centrum för samisk forskning. Hon berättar om hur Sverige tog över samernas landområden på 1600-talet. Özz lär också känna Inger-Ann Omma vars familj tvångsförflyttades. Emma berättar övergripande om hur övriga Europa koloniserade världen.

Europeisk kolonisation

Samtidigt som industrialiseringen blomstrade med nya industrier, nya tekniska uppfinningar och maskiner så var barnarbetet som mest utbrett. Emma träffar Bengt Sandin, docent i historia, och får höra allt om hur barn arbetade långa dagar med farliga arbetsuppgifter och hur de ofta kom hem till ett trångt och smutsigt hem utan tid för lek. Özz berättar om hur den industriella revolutionen tog fart och hur den ledde till att socialismen så småningom växte sig stark i samhället.

Industrialiseringen

Özz Nûjen berättar om hur den industriella revolutionen tog fart och spreds från Storbritannien över världen.

Snabbkoll på historien

Emma Molin går igenom hur vetenskapliga framsteg, från 1600-talet och framåt, ger nya tankar om livet och verkligheten, och hur det påverkade folket.

Det är under frihetstiden som Sverige tar några stapplande steg mot demokrati - och perioden brukar räknas från Karl XII död till Gustav III:s statskupp. Vi reder ut vad som händer, men försöker också förstå hur det var att leva under den del av 1700-talet, då allt fler får något att säga till om.

Frihetstiden

Den gustavianska tiden utspelar sig mellan två kupper: Gustav III:s statskupp, där han ökar kungamakten, och kuppen mot hans son Gustav IV Adolf, som tvingas från tronen. Det är en för förhållandevis kort period i svensk historia, inte ens 40 år, och innehåller alltså bara regenter som heter Gustav. Men, vad kännetecknar den gustavianska tiden och vad hände mer? Och, hur såg livet ut i de framväxande städerna?

Nya tiden - Sverige och Norden

Inom nya tiden - sverige och norden

Filtrera Nya tiden - Sverige och Norden

Sveriges historia

Sveriges historia

1800-talet - skolan

1800-talet - skiftesreformen

1800-talet - industrialismen

1800-talet - statarna

Emigrationen till USA

Gustavianska tiden - barnhuset

Gustavianska tiden - perukmakaren

Frihetstiden - brödhögen

Frihetstiden - kaffesalongen

Stormaktstiden - gruvraset

Stormaktstiden - trossen

Vasatiden - ormbettet

Vasatiden - urinskådaren

Sverige under 1800-talet

Det svenska korsettkriget

Vetenskap och religion

Europeisk kolonisation

Industrialiseringen

Industrialiseringen

Vetenskap och religion

Frihetstiden

Gustavianska tiden